Den 5 december utsågs Maria Mindhammar till ny generaldirektör för Arbetsförmedlingen i Sverige. Det är ett arbete hon tackat ja till med glädje, samtidigt som hon beskriver situationen på Arbetsförmedlingen som ett ”exceptionellt tillstånd”.
– Jag är stolt över att vara nybliven generaldirektör för den här stora och viktiga myndigheten, sa Maria Mindhammar, när hon den 10 december inledde en pressträff kring den nya arbetsmarknadsprognosen för de två kommande åren.
Då hade det gått fem dagar sedan hon tillträdde som generaldirektör för Arbetsförmedlingen, presenterad av arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, som lovordade hennes långa och gedigna erfarenhet som statstjänsteman. Eva Nordmark betonade Arbetsförmedlingens betydelse och hur avgörande det är med en stark ledning för att lyckas med den omvandling som arbetsförmedlingen just nu genomgår.
– Maria Mindhammar är rätt person att kliva in som ny generaldirektör och ge det tydliga ledarskap som myndigheten behöver för att ge rätt stöd till arbetssökande och arbetsgivare i hela landet. Hon kommer även att ha en viktig roll att spela i det fortsatta reformeringsarbetet, sa Eva Nordmark.
Maria Mindhammar är jurist med bred erfarenhet från statliga myndigheter, bland annat som regionskattechef och skattedirektör i Västra Götaland, Kronofogdemyndigheten och Skolverket. Hon har också varit domare. Hon kom till myndigheten som överdirektör i september 2017 och tar nu över efter avgående Mikael Sjöberg. Det betyder att hon varit ställföreträdande generaldirektör och att hon är väl insatt i det stora reformarbete och de svårigheter som myndigheten står inför.
– Jag har stor respekt och ödmjukhet för det här stora och tuffa uppdraget som jag har tackat ja till, men att jag skulle vända ryggen åt det här finns inte i mig, sa den tillträdande generaldirektören.
Tidningen Arbetet ställde frågan om varför hon tackat ja till en myndighet som befinner sig i en situation hon själv beskriver som ”exceptionellt utmanande”? Hon svarar:
– För att jag tror på myndigheten och brinner för de här frågorna. Jag tror vi kan göra något riktigt bra av det här, men jag inser att det blir tufft.
Under det senaste året har det, minst sagt, stormat kring den svenska Arbetsförmedlingen. I budgetuppgörelsen hösten 2018 fick myndigheten mindre pengar än väntat på grund av att Moderaternas och Kristdemokraternas reservationer mot budgeten, röstades igenom i riksdagen.
Till det kom det så kallade januariavtalet, som rymmer de eftergifter som Centern och Liberalerna krävde för att ge sitt stöd så att Socialdemokraterna och Miljöpartiet kunde bilda regering. I januariavtalet var reformeringen av Arbetsförmedlingen en viktig del och framförallt Centerpartiet ville se en snabb och genomgripande process, där många av förmedlingsuppgifterna, bland annat matchning, i framtiden skulle tas om hand av privata aktörer, enligt Lag om valfrihet, LOV.
Effekterna för de 14 000 anställda på Arbetsförmedlingens kontor lät inte vänta på sig. Tidigt i våras varslades 4 500 personer och det beslutades att 132 lokala arbetsförmedlingskontor skulle läggas ner. Hittills har 1900 personer frivillig lämnat sina tjänster. Enligt Januariavtalet skulle hela reformarbetet ske snabbt och den nya organisationen skulle stå klar i slutet av 2021.
Men så kom för några veckor sedan en misstroendeförklaring mot regeringen och främst arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.
Det var Vänsterns partiledare Jonas Sjöstedt, som ville få stopp på det han kallade "kaosprivatiseringen" av Arbetsförmedlingen. Han hävdade att det inte fanns stöd i riksdagen för den långtgående privatiseringen, som är överenskommet i januariavtalet och att den snabba reformtakten drabbar både kommuner och långtidsarbetslösa.
När Jonas Sjöstedt fick Moderaternas och Kristdemokraternas stöd, ökade pressen på regeringen. I samtal med Centern och Liberalerna, kunde de komma fram till en modifiering av januariavtalet, som presenterades måndagen den 9 december. Det innebär bland annat att Arbetsförmedlingen nästa år får behålla 900 miljoner som de inte förbrukat i år under 2020 och att tidplanen förskjuts ett år så att reformeringen ska vara färdig först i slutet av 2022. Den nya kompromissen betyder också att kravet på att alla matchningstjänster ska skötas av privata aktörer mildras.
Det är denna verklighet och detta reformarbete som Maria Mindhammar ska leda de kommande sex åren. Ännu finns få mer personinriktade artiklar om den nytillträdde generaldirektören, men i hennes inledande tal på pressmötet den 5 december träder fram en person som gång på gång prisar sina medarbetare och som visar öppenhet för dialog, med regeringen, med parterna och inte minst med de fristående aktörer som i högre grad ska få ansvar för matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare.
Hon betonar också statstjänstemannarollen. En myndighet utför det regeringen beställer och därför väntar hon nu på det regleringsbrev som ska komma i december och som ska bestämma arbetsförmedlingens framtid.
Kraftig bantning av Arbetsförmedlingen
Eva Nordmark ska liberalisera arbetsrätten och reformera Arbetsförmedlingen
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.