I en tid när arbetslösheten ökar snabbt oroar sig många bönder i Norden för hur de ska få tag på utländsk säsongsarbetskraft. Det gäller speciellt i trädgårdar, jordgubbsodlingar och på jordbruk.
3 000 thailändska bärplockare väntar på besked om hur det ska gå med deras sommarjobb i år. För tillfället får de inga visum från EU/Finland. Senaste sommar arbetade totalt 16 000 utländska medborgare i det finländska jordbruket.
Nu är gränserna är stängda och matförsörjningen högaktuell. Det finns en fara att odlingarna inte blir skördade, om något alls blir sått och planterat. Det saknas tillräckligt med utländsk arbetskraft.
Jord- och skogsbruksministeriet har redan hunnit vädja till unga finländare och andra som blir utan jobb i sommar - det finns tiotusentals lediga tillfälliga jobb inom jordbruket.
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (Centern) ville säga det rakt ut: det här klarar vi inte. Alla producenter får inte den säsongsarbetskraft från utlandet som de vill ha och behöver, sa ministern på en presskonferens.
Grönsaksodlaren Esa Rannikko har framgångsrikt odlat vattenmelon i mer än 20 år i Halikko i Egentliga Finland. Han är beroende av säsongsarbetare under sommarmånaderna.
Den utländska arbetskraft som redan finns i landet kan användas, enligt ny lagstiftning som har godkänts i snabb ordning. Sannfinländarna har till och med föreslagit att alla asylsökare som väntar på besked i Finland nu skulle få en chans till arbetsplatser inom jordbruket.
Kritiska röster har höjts om att problemet kanske inte skulle vara så stort om lönenivåerna inom jordbruket höjdes. Det anses omoraliskt att bli beroende av arbetskraft från utlandet som nöjer sig med lägre löner.
Från jordbrukssektorns sida sägs att arbetet inte är dåligt avlönat, men tungt och kräver kompetens. Den finns hos dem som har gjort det tidigare.
Beskedet från den finländska regeringen är att personal som är kritisk för landet måste kunna garanteras. Utrikesminister Pekka Haavisto berättade på en presskonferens att Finland har förhandlat med Ukraina, därifrån mycket av personalen har kommit.
Finland har ett omedelbart behov av 1500 kompetenta personer, enligt regeringen. Ukraina är det land som har sänt flest jordbruksarbetare till Finland. Där finns kunskaperna och erfarenheterna. Men den ukrainska regeringen rekommenderar att ingen reser iväg, på grund av pandemin.
Enligt utrikesminister Pekka Haavisto (de Gröna) kan Finland få undantag. Förhandlingarna om hur det ska gå till fortsätter mellan utrikesministerierna och jordbruksorganisationerna. Tanken är tydligen att arbetsgivarna tillsammans får chartra flygplan och bekosta karantän i 14 dygn för arbetsstyrkan från Ukraina.
I slutet av april har endast ett charterplan till Finland tillåtits lämna Ukraina. Nu börjar Finland gradvis avstå från begränsningar och restriktioner. Det finns förhoppningar om att gränserna kan öppnas mot grannländerna, i första hand Estland, i mitten av maj.
Då kan de estniska gästarbetare som blev kvar i Finland (se egen ruta) under coronaisoleringen återvända till Estland för att igen möta sina familjer. Färjorna mellan Estland och Finland har inte tagit passagerare sedan mitten av april.
SVERIGE: Enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) behöver sektorerna skog och trädgård runt 8 000 säsongsarbetare. Den svenska regeringen har förlängt inreseförbudet för tillfällig arbetskraft från länder utanför EU fram till 15 maj. EU-medborgare kan fritt resa till Sverige, men eftersom många reser i egen bil, har de svårt att komma dit då de måste passera gränserna i andra EU-länder.
NORGE: Bondelaget uppskattar att det behövs 20 000 – 30 000 säsongsarbetare i Norge. Regeringen har lättat på inreseförbudet så att säsongsarbetare som kan visa att de har anställning får komma till Norge. De måste emellertid genomgå en karantän på 14 dagar innan de kan börja arbeta.
DANMARK: Istället för karantän vill den danska regeringen testa alla säsongarbetare som kommer till landet för att se om de är coronasmittade. Åtgärderna gäller också för gränspendlare. Innan krisen uppskattades det att 46 000 medborgare från EU var anställda i Danmark, men bosatta i utlandet.
Inom byggsektorn och sjukvården har Finland länge haft stor nytta av utländsk, framförallt estnisk arbetskraft. Många ester tvingades att välja när Finland minskade båttrafiken, stängde gränserna och införde karantän.
Byggnadsindustrin bad de estniska arbetstagarna att stanna i Finland och fortsätta jobba. Nu står många byggen, i brist på personal, eller av ekonomiska skäl.
Från fackligt håll påpekar man att arbetslösheten kommer att öka under den närmaste tiden - det torde finnas tillgång till finländsk arbetskraft på byggarbetsplatserna. Många befarar ändå att byggnadsverksamheten avtar i den allmänna ekonomiska kris som är på väg.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.