Stillasittande arbete allt större risk för arbetsmiljön i Europa

Undersökningen kallas ESENER-3 och intervjuerna gjordes per telefon under 2019. I rapporten jämförs svaren med de som gavs i ESENER-2, som genomfördes 2014. 

Sammanlagt har 45 000 arbetsplatser med mer än fem anställda i 33 europeiska länder svarat på frågor om arbetsmiljön. De som svarar är ”den person som har bäst kunskap om arbetsmiljöfrågor i verksamheten”.

På de flesta områdena är det fler, eller lika många som ser problem i arbetsmiljön jämfört med för fem år sedan. Det är svårt att hitta några ljuspunkter, även om de nordiska länderna stort sett prioriterar arbetsmiljön högt. Svaren indikerar hur vanlig en risk uppfattats vara, mer än hur allvarliga de är.

Undersökningen visar att:

- Den vanligast identifierade riskafaktor i bland EU28-länderna är repetetiva handrörelser (65 procent av verksamheterna, en ökning från 52 procent 2014, att behöva handskas med svåra kunder, elever eller patienter (61 procent, en ökning från 58 procent) samt att lyfta och flytta personer eller tunga objekt (54 procent, en ökning från 47 procent). 

Stillasittande arbete

Att de anställda sitter för länge uppfattas som en riskfaktor av 59 procent av verksamheterna. Det är därmed den risk som hamnar på tredje plats, när verksamheterna får välja mellan olika alternativ. Det kan finnas mer än en arbetsmiljörisk i varje verksamhet.

Monotona rörelser och psykosociala risker ligger högst om man ser på vad verksamheterna i alla de 28 medlemsländerna i EU. Att sitta still är en risk som anses vara betydligt högre i vissa verksamheter än andra. 93 procent av finans- och försäkringsbolagen ser det som ett problem, och 91 procent i offentlig administration.Tidigare fanns en fråga om tröttande eller smärtsamma arbetsställningar som delvis handlade om stillasittande. För fem år sedan såg 56 procent av verksamheterna det som en arbetsmiljörisk.

Tre av de fyra vanligaste arbetsmiljöriskerna som verksamheterna ser är belastningsskador i muskler och skelett. Den fjärde gruppen handlar om den psykosociala arbetsmiljön. Den berör framförallt tjänsteyrken, där det kan vara problem med att hantera besvärliga kunder, patienter och elever.

Tidspress

Tidspress är som i ESENER-2, ett problem som framförallt lyfts fram av de nordiska länderna som ett stort arbetsmiljöproblem. Andelen som anser det är 74 procent i både Finland och Sverige, medan andelen i Danmark är något lägre, 73 procent. Det är ett ganska stort steg till länder utanför Europa som ser det som ett problem, med Nederländerna högst upp. Där har 64 procent av verksamheterna satt risken på andra plats.

I undersökningen påpekas det att det är svårt att veta om detta beror på högre medvetande i Norden om problemet, eller om risken verkligen är högre. Men det har inte skett någon förbättring bland de nordiska länderna på fem år.

Av de tolv olika arbetsmiljöriskerna som det ställts frågor om både 2014 och 2019 är det bara en där det skett en markant förbättring: Långa och oregelbundna arbetstider uppfattas som mindre problem än för fem år sedan.

Den europeiska arbetsmiljöbyrån har bett 45 000 verksamheter med mer än fem anställda i Europa att svara på vilka arbetsmiljörisker som de anser är de största på deras arbestplats. Fler anser att riskerna ökat jämfört med för fem år sedan, men det är svårt att veta om det beror på ökad medvetandehet eller större risker. 

ESENER-3 visar att det skett en nedtrappning av arbetsmiljöinspektioner i nästan alla europeiska länder, även de nordiska. På frågan om det genomförts en inspektion svarade nästan 60 procent av verksamheterna i Danmark, Finland och Island att det skett, medan 35 procent av verksamheterna i Sverige och mindre än 30 procent i Norge hade haft en sådan inspektion. Jämfört med talen för fem år sedan var nedgången störst i Danmark och Norge.

Digitalisering

Et annat stort arbetsmiljöriskområde är de ändringar som genomförs på grund av digitalisering. Det kan handla om allt från datorer, smarttelefoner, övervakningskameror eller robotar. Bara 6 procent av verksamheterna i Europa säger att det inte har något av den sortens redskap som en del av arbetet. Diskussionerna om digitaliseringen är mest vanlig i Ungern och Rumänien, där 58, respektive 42 procent svarade att de haft sådana diskussioner, mot 24 procent för hela Europa.