Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2020 i Den svenska arbetsrätten – ett drama i många akter
Den svenska arbetsrätten – ett drama i många akter
Nyhet

Den svenska arbetsrätten – ett drama i många akter

| Text: Gunhild Wallin, foto: Fredrik Sandberg / TT

Arbetsrätten fortsätter att vara ett hett tema i den svenska politiken. Oenighet kring arbetsrätten väcker gång på gång frågan om regeringen kan sitta kvar. Den visar också på oenighet mellan socialdemokraterna och LO.

Efter många turer meddelade statsminister Stefan Löfven i direktsändning den 1 november att han önskar att arbetsrätten utreds vidare. Detta efter att PTK, som organiserar privattjänstemännen, och Svenskt Näringsliv den 16 oktober kommit överens om hur arbetsrätten ska se ut på svensk arbetsmarknad. LO hade då lämnat de så kallade LAS-förhandlingarna och ville inte skriva på slutbudet. Missnöjet har framför allt gällt förslagen om turordningsregler vid arbetsbrist och nya regler för uppsägning av personliga skäl.

- Vi begärde förhandlingar därför att vi ville öka anställningstryggheten på en modern arbetsmarknad men när det gällde helheten, så tyvärr nej, det höll inte, sa LO:s ordförande Susanna Gideonsson till Sveriges Radio.

Det är nu överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv, som ska utredas vidare och omformas till lag. Till denna fortsatta utredning inbjuder Stefan Löfven även LO, som inte kunde enas om en överenskommelse med de andra parterna tidigare i höst.

- När regeringen påbörjar en utredning kommer vi inte att säga att en part inte får yttra sig, så kan det inte gå till, sa Löfven i Agenda.

Utredningen Löfven talar om är en departementspromemoria, det vill säga en enklare utredning, som kan skötas på Arbetsmarknadsdepartementet för att senare ligga till grund för en proposition och senare lagstiftning. Överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv skulle ligga till grund för denna utredning och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark betonar i en kommentar till nyhetsbyrån TT, betydelsen av att utredningen sänds ut på remiss och att alla remissinstanser beaktas, eftersom den ”handlar om de största förändringarna sedan LAS, det vill säga Lagen om anställningsskydd, kom till”.

”Det besked regeringen har gett är att vi nu kommer gå vidare och lägga förslag i linje med parternas överenskommelse, istället för att gå vidare med den så kallade LAS-utredningen”, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark till TT.

En arena fylld av motsättningar

Hur spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden ska se ut har varit en skådeplats för motsättningar i synen på arbetsrätten som går mellan partier, men också mellan parterna. Vem ska bestämma? Lag eller avtal? Hur långt kan socialdemokraterna gå för att uppfylla det så kallade januariavtal, som rymmer de villkor Centern och Liberalerna ställde för att stödja en socialdemokratisk regeringsbildning? Där slogs med bestämdhet fast att arbetsrätten skulle förändras, framför allt skulle fler arbetstagare vid uppsägningar kunna undantas från regeln ”sist in – först ut”. En stark aktör i debatten har också varit Vänsterpartiet, V, som upprepade gånger har hotat med att ställa misstroendevotum mot regeringen om de släpper efter för långt i de regler som styr anställningstryggheten.

Först fick arbetsmarknadens parter möjlighet att göra upp om arbetsrätten, under hot att det annars skulle bli lagstiftning. Förhandlingarna mellan PTK, Svenskt Näringsliv och LO påbörjades redan 2017, men intensifierades från mitten av augusti i år. Sista september skulle uppgörelsen vara klar. Många höll andan. Om parterna inte kom överens riskerade arbetsrätten att lagstiftas, något som fack och de flesta arbetsgivare ser som ett ingrepp i den svenska modellen. Liksom i de övriga länderna vill parterna reglera löner och villkor genom avtal, inte lag.

En offentlig utredning med kort livslängd

En offentlig utredning om en moderniserad arbetsrätt, den så kallade LAS-utredningen, presenterades redan under försommaren, mitt under pågående förhandlingarna mellan parterna.

I april 2019 fick den särskilde utredaren Gudmund Toijer i uppdrag att utreda hur arbetsrätten skulle kunna moderniseras och samtidigt upprätthålla en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter. I direktiven ingick bland annat att utarbeta tydligt utökade undantag från turordningsreglerna och att stärka arbetsgivarens ansvar för kompentensutveckling och anställdas omställningsförmåga. Det underströks också betydelsen av att mindre företag fick särskilda och enklare möjligheter vid uppsägningar. Men utredningen föll inte i god jord hos remissinstanserna, utan är nu lagd till handlingarna. Istället vill alltså regeringen stifta en lag, som bygger på överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv.

Förstärkt kompetensutveckling

PTK beskriver överenskommelse som ”ett nytt och mer offensivt system för trygghet på arbetsmarknaden.” Vid sidan om anställningsskyddet ska trygghet också betyda att det finns möjlighet att utveckla kompetens för det jobb man har eller för det jobb man vill ha i framtiden. Möjligheterna till kompetensutveckling förbättras, bland annat genom att individen kan få ekonomiskt stöd för kortare eller längre utbildningar. De kan ske i anställning, eller mellan jobb. ”Överenskommelsen vilar på fyra ben”, skriver PTK. De är anställningsskydd, stöd vid omställning, rätt till kompetensutveckling och ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Visstidsanställda och de som jobbar på företag utan kollektivtal omfattas också av överenskommelsen.

Frågan är nu hur LO kommer att ställa sig till att delta i en fortsatt utredning som bygger på en överenskommelse mellan PTK och Svenskt Näringsliv, en förhandling de lämnat för att de inte kom överens. Och kommer PTK och Svenskt Näringsliv att välkomna LO som part i den fortsatta utredningen?

I en intervju med tidningen Arbetet utesluter PTK:s förhandlare Martin Wästfelt att LO skulle få ändra i överenskommelsen.

- LO kan inte få större inflytande än andra remissinstanser, säger han.

Martin Wästfelt säger också till Arbetet att när överenskommelse ska omsättas till lagstiftning och avtal, så kan politikerna bara påverka hur det ske, inte förändra innehållet. Särskilt vad gäller lagen om anställningsskydd och de vägledande texter som fack och arbetsgivare enats om, så måste politikerna följa överenskommelsen i stort sett ordagrant, anser han. Det betyder att skrivningen om att det krävs ”ett tillräckligt allvarligt brott mot anställningsavtalet” för att säga upp en anställd inte är förhandlingsbart. Däremot är inte skrivningarna om omställningsavtal och kompetensutveckling lika reglerade.

- Politikerna har chansen att använda vår överenskommelse, de måste inte. Men vill de använda den, så måste de respektera den. De kan inte plocka valda delar ur den, säger Martin Wästfelt. 

Svenskt Näringsliv:s  vice VD Mattias Dahl understryker på organisationens hemsida att Svenskt Näringsliv står fast överenskommelsen och att några ändringar inte är aktuella.

Striden om den svenska arbetsrätten är långt ifrån i hamn. Kommer Centern och Liberalerna att tycka att förändringarna i arbetsrätten är tillräckliga? Hur kommer Vänsterpartiet att förhålla sig? Kommer de att fortsätta att hota med misstroendeomröstning mot regeringen, om turordningsreglerna och anställningsskyddet luckras upp? Dramat ser ut att fortsätta. 

LO säger nej

LO-ordföranden Susanna Gideonsson vid en presskonferens i LO-huset den 16 oktober. En majoritet i LO-styrelsen sade då nej till LAS-förslaget.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment