Jultomten i Rovaniemi får sitta mycket ensam i år
Julmusiken hörs från högtalare överallt. Solen går ner redan cirka 13.30 på eftermiddagen. Jullandet Santa Claus Village i finska Lappland påminner om ett vintrigt Las Vegas, men är betydligt folktommare.
- Jag har inte behövt sitta här helt ensam, säger den finska julgubben när han tar emot Arbeidsliv i Norden.
Köerna ringlar vanligtvis långa för en kort träff med julgubben. Det är gratis, men fotografierna som säljs efteråt är oväntat dyra.
Julgubbens kammare är höjdpunkten för de flesta besökarna i Santa Claus Village i Rovaniemi. Intill ligger polcirkeln, och en by med ett femtiotal butiker och restauranger.
Många turistgrupper från Storbritannien, Kina, Mellanöstern kommer med charterplan på korta besök. De vill åka på en slädtur i den vita vildmarken, äta gott lokalt, shoppa och träffa jultomten. Men den här hösten har det varit tomt både i julkammaren och i shoppingparadiset.
Över 500 000 turister besökte Santa Claus Village år 2019 för hälsa på i jullandet. Lappland kan ta emot turister på sju flygfält, de kan välja mellan sju stora skidcentra med god service och totalt 100 000 sängplatser.
Rovaniemiborna sägs ha en kluven inställning till julindustrin och framförallt "joulupukki", eller "julgubben" som han kallas i Finland.
De långväga gästerna är borta. I stället kommer lokalbefolkningen, och deras barn.
I år tar julgubben inte upp barnen i famnen. Han håller avstånd och pratar med dem genom en genomskinlig plexiglasskiva för att minska smittrisken. Något ansiktsskydd har han inte ovanpå det stora vita skägget.
För att få julklappar ska åtminstone de finländska barnen ha varit snälla under året. I år definieras “snäll” som att lyssna på alla regler och bestämmelser för att skydda sig för corona. Tvätta händerna noga, håll avstånd och undvik att hosta på andra människor.
- Det gör snälla barn, betonar julgubben.
På 1990-talet utredde det finländska handels- och industriministeriet hur man skulle få hela världen att känna till Finland som tomtens enda riktiga hemland. Man skrev en julgubbsstrategi med målet att göra julen till en säljbar produkt i världen.
Det lyckades - ända fram till coronapandemin.
Nu är intrycket att det kan gå illa igen. Det är mycket tyst och stilla i jullandet. Besöksytorna är anpassade för stora turistmängder, men här finns bara enstaka turister.
Värst av allt är antagligen att alla butiker och restauranger är utan kunder, trots annonseringen om kännbara rabatter på alla varor.
Minst ett år utan intäkter
Coronapandemin började i Finland kring vintersäsongens höjdpunkt, då påskresorna inställdes för de flesta. Skidcentren utpekades som skyldiga till smittspridning.
Efter det har de utländska resenärerna inte fått eller vågat resa till Finland. Många reseföretag blir mer eller mindre utan intäkter i ett års tid. Det svider.
Det innebär 700 miljoner euro i uteblivna intäkter och 5 000 hotade arbetsplatser i hela Lappland.
- Massarbetslöshet och ekonomin blir ett stort problem för många familjer och kommuner med dålig ekonomi. Många är beroende av turismen. Lapplands näringsliv är i fara, varnar Sanna Kärkkäinen, som är verkställande direktör för Visit Rovaniemi.
- Lappland är julgubbens hemtrakter, det är finländarna överens om., säger Sanna Kärkkäinen, verkställande direktör för Visit Rovaniemi.
Just nu kan ingen ge garantier om när pandemin är över. Det måste researrangörerna veta, helst med säkerhet ett år på förhand, innan de gör stora hotellreservationer och bokningar för flygplan och rundturer.
I höstas hoppades man på åtminstone finländska turister i Lappland, men det räcker inte för att hålla resenäringen flytande, säger Sanna Kärkkäinen.
Konkurser kan knappast undvikas - staten måste hjälpa
Sextio procent av turistföretagen i Lappland uppger att de inte klarar en tom vinter till. Verksamheten måste upphöra om internationell turism inte kan tillåtas. Då kommer en konkursvåg med en stor mängd arbetslösa från turistbranschen, varnar Sanna Kärkkäinen. Redan nu har många blivit permitterade.
Nu behövs lagstiftning som öppnar för hotell och restauranger, och tillräckligt med stimulansåtgärder och ekonomiskt stöd och återuppbyggnad för turistföretagen, efterlyser turistchefen.
Testningen måste utvecklas så att turisterna får röra sig fritt om de är friska, kräver de finländska turistföretagarna.
Hoppet står till vintern 2022.
- Oavsett kommer julgubben spela en viktig roll för den finländska turismen, han har blivit hela Finlands visitkort. Internationellt är det en faktor som får Finland att synas och sticka ut, säger turistchefen Sanna Kärkkäinen i Rovaniemi.
Till Rovaniemi kommer också mängder av brev som barnen runtom i världen skriver till tomten.
- Just nu i coronatider ger den finländska julgubben en efterlängtad närhet och lekfullhet.
Det senaste året har varit hårt för många människor. Man känner oro för den egna och andras hälsa, liv och för framtidens ekonomi. Vi har helt klart sett att julgubbens värde har ökat, säger Sanna Kärkkäinen på Visit Rovaniemi.
Julgubben blir allt oftare kontaktad och nu sker det virtuellt. Många uppskattar julgubben. Han blir symbol för någon som samtalar och lyssnar.
Franska Julie gladde sig över att få tala franska med den vänliga julgubben. Hon är utbyteselev hos en finsk familj i Kittilä. Besöket i Santa Claus Village blev en höjdpunkt på året.
- Coronaläget har inte varit så skrämmande i Finland, det var ju värre i våras i Frankrike, påpekar hon, innan hon får sitt möte med julgubben.
Till sist: Klicka på bilden så kommer du till vår Facebook-sida. Där väntar en hälsning från jultomten även till dig (på engelska):
- Tomten har många namn
-
Tomtenamnet har sina rötter i Sankt Nikolaus, som var en kristen biskop på 300-talet i dagens Turkiet och som helgonförklarades för sin givmildhet. I engelsktalande länder kallas han oftast för Santa Claus, medan de nordiska länderna har sin version av namnet:
- I Danmark kallas han för julemanden
- I Finland går han under namnet "joulupukki", det vill säga julgubben.
- I Island kallas han för Jólasveinn
- I Norge kallas han julenissen
- I Sverige kallas han för jultomten
- Så mycket betyder turistindustrin för Lappland
-
Rovaniemis “varumärke” är sedan flera år formulerat som “The official hometown of Santa Claus”. Det öppnar dörrarna speciellt i Asien där marknaden har växt kraftigt.
- Närmare tio procent av arbetskraften i Lappland har jobb inom turismen. Myndigheterna har tidvis bekymrat sig för bristen på personal inom turistnäringen.
- Det behövs stora mängder av språkkunnig personal. Många utbildas i Lappland, men det är också vanligt med säsongarbetskraft som anställs via bemanningsföretag.
- De följer turisterna och jobbar i norr på vinterhalvåret och i södra Finland och Åland på sommaren. Nu finns det inte jobb, varken i norr eller söder.
- Det har också satsast på julgubbens och tomtepersonalens professionalitet. År 2003 inleddes ett kursprogram i Rovaniemi yrkeshögskola för 40 studerande som ville bli professionella julgubbar eller ceremonimästare.
- De fick studera upplevelseturism, med muntliga traditioner och berättande. Men efterfrågan på professionella jultomtar var inte så stor att projektet fick en fortsättning.
- Nordisk strid om jultomten
-
Rovaniemi har ensamrätt på att vara julgubbens hemstad. Staden har beviljats varumärket “The Official Hometown of Santa Claus”. Det registrerade varumärket ger en konkurrensfördel i marknadsföringen.
De övriga nordiska länderna verkar alltmer sällan göra anspråk på att vara hemland för jultomten. Frågan kommer upp varje höst då de nordiska turistcheferna möts, berättar Sanna Kärkkäinen, vd för Visit Rovaniemi.
Hon brukar trösta sina kolleger med att det ryms många berättelser i världen. Arktis har rikligt med mystik i samiska traditioner.
Gränserna är flytande och det finns möjligheter till samarbete. De som kommer för att träffa den finländska julgubben har ofta gjort en lång resa. Turister som lockas av ett land vill kanske också besöka grannländerna.
Finland har tagit hand om jultraditionerna, men vi är alla del av en nordisk saga, och en gemensam enastående natur, påpekar Sanna Kärkkäinen. Polcirkeln går ju över också Norge och Sverige. De svenska fjällen är tillräckligt höga för att ge fördel i skidturismen. Norge har hav och kust att visa upp i turistmarknadsföringen.
Det finns ett gemensamt nordiskt samarbete om det arktiska Europa, som ska locka turister. Grannlandet Ryssland är inte med i samarbetet. Sanktionerna gör att det inte syns så många ryska turister som tidigare i Finland. Till Ryssland är det svårare för turisterna att resa, med stängda gränser och obefintlig infrastruktur i norr.
- Satsning på sommaren istället?
-
Turistchefen Sanna Kärkkäinen uppger på sin twitterpresentation att hon “tror på julgubben och den arktiska sommaren”.
- Sommaren ger en enorm potential, i synnerhet i coronatider. Man kan röra sig tryggt. Risken är liten att möta många andra människor, säger Sanna Kärkkäinen. Det finns gott om plats i Lappland att hålla social distans.
Ursprungligen lockade Lappland turister uttryckligen på sommaren, med de ljusa sommarnätterna och höstens färggranna natur då löven byter färg och faller. “Ruska” kallas den perioden i Finland.
De senaste decennierna har man börjat bygga skidcenter. Turismen har skiftat säsong.
Turistchefen Kärkkäinen formulerar det som att sommaren är en enklare säsong också för turisten. Den som kommer långt ifrån har aldrig sett vinter och snön är förstås exotiskt. Men många finner det mörkt och kallt. Skidsport kräver också kunskap och mycket utrustning.
Det är lättare att förhålla sig till sommaren, säger turistchefen Sanna Kärkkäinen. Naturen är som vackrast och det är lätt att ta sig ut på tur. Den finländska och nordiska allemansrätten gör det också lättare att röra sig var som helst i naturen.
- Nyhetsbrev
-
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.
Følg oss på Facebook
Arbeidsforskningsinstituttet
OsloMet – storbyuniversitetet
Postboks 4 St. Olavs plass, 0130 Oslo
Nordisk ministerråd er ikke ansvarlig for innholdet i artiklene