Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2021 i Egensinniga Åland firar 100 års självstyrelse
Egensinniga Åland firar 100 års självstyrelse
Nyhet

Egensinniga Åland firar 100 års självstyrelse

| Text: Helena Forsgård, foto: Hülya Tokur-Ehres/Ålandstidningen

Ålands självstyrelse fyller 100 år och det firas stort under ett helt år. Självstyrelsen, som man inte ville ha när det begav sig, har förvandlats till en vinstlott och gett ålänningarna goda möjligheter att skapa ett välmående ö-samhälle. Men pandemin har slagit hårt mot Åland där sjöfart och turism är viktiga branscher.

Siffrorna för 2020 talar sitt tydliga språk. När gränsen till Sverige stängdes för nöjesresenärer minskade antalet inresande till Åland från grannlandet med hela 90 procent jämfört med 2019.
Trafiken i Mariehamns hamn halverades. Två kryssningsfartyg, som gjort dagliga kryssningar mellan Stockholm och Mariehamn, togs ur trafik, och rutten Helsingfors-Mariehamn-Stockholm drogs in.  Sjömän permitterades eller sades upp liksom anställda vid hotell och restauranger. Övriga serviceföretag drabbades mer eller mindre.

Enligt senaste konjunkturrapport från ÅSUB, Ålands statistik och utredningsbyrå, sjönk Ålands BNP med 15 procent i fjol. Enligt rapporten kan den åländska ekonomin återhämta sig först när passagerarrederierna kan återgå till normal verksamhet.

I maj 2020 var arbetslösheten på Åland 13,4 procent. Det är en rekordhög siffra för öriket. Motsvarande månad 2019 låg den på 3,2 procent. Läget har lättat något – i maj i år var 7,1 procent arbetslösa.

Ser ljuspunkter

Fredrik Karlström, näringslivsminister i Ålands landskapsregering, ser trots allt positivt på framtiden.

Foto: Från hemsidan till Fredrik Karlström

- Vårt IT-kluster har bra fart och efterfrågan på deras produkter ökar. Bank- och försäkringsbranschen är framgångsrik och dess betydelse växer för varje år. Vi ser också enorm potential i den havsbaserade vindkraften, som är ett av regeringens fokusområden för nystarten av Åland, säger han.

Tio större vindkraftverk ska tas i bruk i april nästa år. Efter det står vindel 65 procent av det åländska energibehovet.

Karlström framhåller också att Åland som helhet är attraktivt och lockar nyinflyttade.

- Viktiga hörnstenar, som måste finnas i ett modernt och välfungerande samhälle, är på plats. Bättre skola, vård och omsorg är svårt att hitta någon annanstans. Lägg dessutom till tryggheten och närheten som vi har det i åländska samhället. Nästan tusen personer valde att flytta hit under pandemiåret och fler är välkomna.

Foto: Erkki Santamala/Nya Åland

Glansdagarna för konferenser och rena nöjesresor till sjöss är kanske förbi för gott, säger Jan-Erik Rask, vd för organisationen Ålands Näringsliv. Foto: Erkki Santamala/Nya Åland.


Jan-Erik Rask, vd för organisationen Ålands Näringsliv, säger att flera branscher klarat sig bättre än vanligt under pandemin – förutom it-sektorn även handelsföretag inom bygg och fritid.
- Hittills har ingen företagskonkurs berott på pandemin. En avgörande orsak är förstås olika stödformer som företagen fått del av, säger han.
Flera nya företag har startats – ofta av sådana som blivit arbetslösa – men det återstår att se om de har förutsättningar att klara sig i framtiden.

Fler från Finland

En ljusglimt är ökningen av besökare från övriga Finland. Två rederier kör specialkryssningar mellan Helsingfors och Mariehamn i sommar och passagerarna hinner tillbringa flera timmar på landbacken.

När beskedet kom från Finlands regering att restriktionerna för inresande lättas upp den 21 juni var rederierna snabba med besked: Trafiken på Helsingfors-Mariehamn-Stockholm återupptas under sommaren, dock med glesare turtäthet än tidigare.

- Men det finns skäl att tro att det blir en bestående omstrukturering av kryssningstrafiken till Åland. Glansdagarna för konferenser och rena nöjesresor till sjöss är kanske förbi för gott, säger Jan-Erik Rask.

”En sorgstämning”


Följderna av pandemin stoppar inte firandet av Ålands självstyrelse 100 år; ett firande som pågår ett helt år. Men när beslutet kom från Nationernas Förbund 1921 var besvikelsen stor. ”Det vilade något av en sorgstämning över det sommarfagra landskapet” heter det i en lärobok i historia.

- Beslutet var ett enda stort misslyckande för aktivisterna i Ålandsrörelsen, som hade kämpat för en återförening med Sverige. Men de främsta ledarna svalde sin besvikelse och ställde sig i spetsen för att förverkliga självstyrelsen, säger Dan Nordman, lektor i historia vid Ålands lyceum.

Johannes Jansson/Norden.org

Ålands lagting – tidigare landsting – består av 30 folkvalda ledamöter och sammanträder i plenisalen i Självstyrelsegården. Foto: Johannes Jansson/Norden.org

Den 8 maj 1922 valdes det första åländska landstinget och det första landstinget sammanträdde den 9 juni samma år.

Bygger upp en stolthet

Självstyrelsen gick på halvfart in på 1950-talet. 1951 fick Åland en ny självstyrelselag, med utökad lagstiftningsbehörighet. Hembygdsrätten infördes. Den kan ses som ett slags åländskt medborgarskap som ger vissa rättigheter och Åland fick rätt att ha en egen flagga.

- Det är nu man kan börja tala om ”nationsbyggets tid”. Man börjar bygga upp en stolthet över självstyrelsen; nu är man inte längre en folkspillra som hamnat på fel sida av gränsen, inte längre ett barn som kidnappats av en elak styvmor, utan man försöker skapa en egen identitet, säger Dan Nordman.

Utvecklingen gick vidare

Sedan dess har självstyrelsen tagit flera steg framåt. Självstyrelselagen har reviderats och gett Åland mer svängrum, Självstyrelsegården med plats för landstinget och landskapsstyrelse har byggts. Åland har fått en plats i det nordiska samarbetet och ett eget postverk.
1994 godkände lagtinget att Åland ansluts till EU, men att landskapet står utanför EU:s skatteunionen.

 Foto: Viking Line

Viking Lines fartyg Amorella har, trots pandemin, gått i reguljär trafik på rutten Åbo-Mariehamn-Stockholm. Foto: Viking Line.

Det innebär att taxfreeförsäljningen på passagerarfartygen till och från Åland kan fortsätta, men Åland omges aven skattegräns. Den ökar administration när det gäller handel med varor mellan Åland och övriga EU.

Nästan en mikrostat

Hur hade Åland sett ut i dag om landskapet blivit en del av Sverige?

Det är en fråga som historiker inte vill svara på. Under hundra år kan mycket hända och i dag kan man inte veta åt vilket håll Åland skulle ha utvecklats inom Sveriges gränser.

- Förmodligen hade Åland inte haft det språkskydd som vi har i dag, säger Dan Nordman och tillägger:

-Utvecklingen har varit enorm sedan början av 1900-talet då Åland var en eftersatt del av Åbo och Björneborgs län. I dag är Åland nästan som en mikrostat och en välmående del av Finland. Vår närdemokrati gör att vi fått ta ett större ansvar och kan påverka samhällets utveckling. Självstyrelsen, som sågs som en nitlott, har förvandlats till en vinst!

Markering vid Julius Sundbloms staty

I år var det extra festligt när självstyrelsen firades den 9 juni vid Julius Sundbloms staty i Mariehamn (bilden ovanför).

Så blev Åland en fredens ö

A sketch of the quarter deck of HMS Bulldog in Bomarsund. Augustt 15th 1854 Edwin T. Dolby (1838–1900). Wikipedia

Ålands väg till självstyrelse innehåller flera dramatiska ingredienser. Hur kommer det sig att ön, där Ryssland började bygga en jättelik fästning i Bomarsund, som senare angreps och förstördes av franska och brittiska styrkor 1854 (teckningen ovanför) , istället blev en fredens ö?

Efter marsrevolutionen 1917 i Ryssland och innan Finland hade deklarerat sig som en självständig stat började man på Åland, ett gammalt svenskt landskap, diskutera en återförening med Sverige och Ålandsrörelsen uppstod. Hemliga möten hölls, namn samlades in och en önskan om en förening med Sverige fördes fram till Sveriges kung och regering. 

Från finländskt håll motsatte man sig Ålands önskemål. Dock var man redo att ge Åland en form av självstyrelse och Finlands riksdag antog 1920 en självstyrelselag, men den vägrade ålänningarna att godkänna.

Ålänningarna uppvaktade i stället än en gång Sveriges kung och regering med sitt önskemål, något som retade upp Finlands regering. Två av de åländska ledarna, chefredaktör Julius Sundblom och Mariehamns ordningsman Carl Björkman, dömdes till tukthus.

Foto: Wikipedia

Sundblom och Björkman tas emot efter fängslingen.

För att nå en lösning fördes frågan, som hade en internationell karaktär, till det nybildade Nationernas Förbund. Vid ett möte, som hölls i Genève i juni 1921, fattades ett beslut om en kompromiss där ingen av de tre parterna i konflikten – Sverige, Åland och Finland – blev lottlös.
Finland fick suveräniteten över Åland, men måste förbinda sig att garantera det svenska språket och kulturen och det självstyrelsesystem som tidigare erbjudits. Demilitariseringen bekräftades i avtal för att Åland inte skulle utgöra ett militärt hot mot Sverige.
Jubileet firas från 9 juni i år till 9 juni nästa år under parollen ”100 år av egensinne”. Programmet är brett med bland annat folkfester, en nyskriven opera, en konstpromenad, skrivartävlingar och seminarier med fokus på fredlig konfliktlösning.

Illustration och foto: Wikipedia

Läs mer om jubileet:
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment