Några av butikerna i Zsar Outlet Village har slutförsäljning. De flesta ger 30-70 % rabatt på de välkända märkesvarorna som skulle locka ryska turister att shoppa, direkt vid gränsövergången i Finland.
Många finländare har i tiderna åkt över till Ryssland för att köpa billig bensin, vodka och livsmedel eller för att se den gamla finländska staden Viborgs förfall.
Ryssarna gjorde tvärtom när muren föll och det blev enklare att köpa lyx i väst. Under en lång tid hade Stockmanns varuhus varit den enda leverantören av västerländska lyxvaror och vardagsprodukter på plats i Ryssland. Senare ville ryssarna resa själva.
Zsar Outlet Village är ett stort köpcenter för lyxprodukter.
Shoppingturisterna sökte internationella produkter, i ett större utbud än det som erbjöds i det nya Ryssland. Finland tog med förvåning emot ryssarna som tidigare inte ansågs ha några pengar.
På senare år har man byggt upp flera nya köpcentra intill gränsövergången i Vaalimaa, där E18 fortsätter till Viborg och St Petersburg via den ryska gränsstationen Torfjanovka. Köplystna ryska turister behöver inte åka ända till Helsingfors.
Det mest spektakulära köpcentret är Zsar Outlet Village. Det öppnade inför julhandeln år 2018. Det har tills vidare inte varit någon ekonomisk framgång, även om besökarantalet har stigit efter starten.
Inuti köpcentret är det ödsligt. Endast hälften av butiksarealen har varit uthyrd den senaste tiden. Trettio butikslokaler av de sextio var i användning under vintern. Några av de internationella företagen har tagit paus, men ska återkomma om gränsen till Ryssland öppnas och resenärerna återvänder.
Det cirkulerar rykten om konkurs eller total stängning. Men moderbolaget har redan genomgått en företagssanering, ett alternativ till konkurs. Det ger möjlighet att fortsätta.
Det är inte många kunder i det exklusiva shoppingcentret. Både corona och kriget i Ukraina har gjort det svårt att få lönsamhet.
I början av coronakrisen höll man stängt i flera månader. Sedan började man rikta in sig också på finländska shoppare, även om shoppingcentret ligger avsides för den som inte är på väg över gränsen. Förutom coronakrisen har kriget i Ukraina gett följdverkningar. Sanktioner och höjda priser ökar problemen.
Några hundra meter från köpcentret ligger gränsen. Vaalimaa gränsövergångsställe är en enorm anläggning för gränsbevakning, tull och coronakontroll. Antalet gränsövergångar har sjunkit märkbart, av många orsaker som inte enbart är coronarelaterat.
Gränsbevakningsväsendet pekar på att säkerhetsmiljön har blivit alltmer oberäknelig och svårförutsägbar. Den militära spänningen i Ukraina utmanar också säkerheten i Finlands närområde. Gränsbevakningsväsendets kapacitet ökar därför.
Det förändrade säkerhetsläget har medfört att Finland nu är på väg in i försvarsalliansen Nato. I årets andra tilläggsbudget lägger regeringen till cirka 650 miljoner euro på att stärka gränsövervakningen, cybersäkerheten, flyktingmottagningen och befolkningsskyddet. Man beaktar att detta snart är Natos gräns mot öst.
Det har också varit tal om att bygga ett staket längs gränsen. Man är rädd för störande aktiviteter från Ryssland efter Finlands beslut om Nato-anslutning.
Det är framförallt oppositionspartiet Sannfinländarna som varnar för en okontrollerbar mängd flyktingar som ska komma in över gränsen från Ryssland. Gränsbevakningsväsendet hänvisar till vad som skedde vid Polens och Baltikums yttre gränser i november ifjol, när Belarus lät flyktingar ta sig över gränsen.
- Vi upprätthåller beredskapen och har alltid gjort det, övar alla situationer som kan uppstå, säger Jani Westman.
Vid de officiella gränsövergångarna är det ytterst lugnt. Gränsbevakningens vaktchef i Vaalimaa Jani Westman intygar att det är lugnare än vanligt.
- Före pandemin hade vi 10 000 gränsövergångar på ett dygn. Nu är det bra om vi har en livlig dag med 2000 övergångar. Bilarna är färre än 100 under en dag, beräknar Westman och talar om en bråkdel i jämförelse med förr.
Den livligaste tiden infaller kring klockan 11 på förmiddagen. Tre olika ryska bussbolag åker med passagerare från St. Petersburg till Helsingfors och återvänder på kvällen. Ett litet antal personbilar kör över gränsen, som för tillfället är öppen endast dagtid.
Det är glest med trafik vid gränsövergången i Vaalimaa.
Däremot är varutransporterna nästan helt borta. Långtradare och lastbilar med ryska eller belarusiska registerskyltar släpps inte längre över gränsen. Många varor är ju också på svarta listan och får inte föras till eller från Ryssland.
Jani Westman har bevakat gränsen i hela sitt liv. Han växte upp intill gränsen i Ilomantsi längre norrut, med en far som också var gränsbevakare.
Jani Westman har jobbat inom gränsbevakningen i 19 år, huvudsakligen i Vaalimaa, men med en period på 8 år vid Helsingfors-Vanda flygfält.
Han har studerat ryska och besökt grannlandet i ungdomen. Men nu är det över 10 år sedan senast, så Westman har ingen uppfattning om situationen på den ryska sidan eller hur läget vid gränsen har förändrats.
Han kan inte heller kommentera läget på gränsstationerna, eller hur många som jobbar på dem, det är operativ information.
Passfriheten förenklar gränsformaliteterna i de fem nordiska länderna. Jani Westman berättar att han ibland turistar i Norge och Sverige, och uppskattar enkelheten vid gränsövergången. Men någon chans att den stränga gränskontrollen vid östgränsen ska förändras vid östgränsen ser han inte. Som uppvuxen vid en sluten gräns är han van vid de här förhållandena.
- Någon gång trodde jag kanske att visumfriheten mellan Finland och Ryssland skulle kunna införas. Men annars öppnas gränserna nog knappast. Visumfriheten har det talats om så länge, Men det är visst Ryssland som vill ha det så.
Jani Westman antar att det mer är en fråga för Ryssland än för EU- och Schengenländerna.
Utåt är shoppingcentret byggt i traditionell rysk stil, med fasader som påminner om ryska stadspalats i St Petersburg. En ensam kvinna står och sopar den enorma parkeringsplatsen, för hand. Det finns gott om platser, endast en handfull bilar har parkerats på området.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.