Vårdpersonalen ser fram emot skärpta regler för dygnsvila

- Förhandlingarna var omfattande och svåra med många involverade personer eftersom det handlar om stora verksamheter med 1,2 miljoner anställda inom kommuner och regioner, säger Annelie Söderberg, till Arbeidsliv i Norden.

Hon är förhandlingschef på Vårdförbundet, ett fackförbund som organiserar över 114 000 legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor samt studenter inom respektive utbildning.

Förhandlingar pågår förfarande med Sveriges Läkarförbund.

Annelie Söderberg , førhandlingschef på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett.

- Det handlade om att säkra individen rätt till dygnsvila på minimum 11 timmar och samtidigt invånarnas rätt till stöd, vård och omsorg. Vi har exempelvis mycket glesbygd i Sverige och vi måste alltid kunna säkra detta samt tillgång på vatten, mat och mediciner. Samtidigt ska medarbetarens rätt till dygnsvila vara skyddad, säger Annelie Söderberg.

I Sverige regleras rätten till vila mellan arbetspass inte bara av EU-regler utan också av kollektivavtal och arbetstidslagen. De nationella reglerna och lagarna kan utformas olika, men EU-reglerna – i det här fallet europeiska kommissionens arbetstidsdirektiv – är bindande för alla EUs medlemsstater.

Komplicerat område krävde lång förhandlingstid

Det var den 20 augusti i fjor som arbetsgivare och fackförbund satte sig ner för att börja förhandla. Drygt tre månader senare hade de nått enighet och kunde presentera nya regler för dygnsvila.

Jeanette Hedberg är förhandlingschef och en av dem som från SKR deltog i förhandlingarna. Till Arbeidsliv i Norden säger hon:

- Vi är nöjda med att vi har träffat en överenskommelse med fackförbunden. Det har varit givet för alla inblandade att avtalet måste vara förenligt med direktivet, men det är ett komplicerat regelverk vi haft att hantera. Vi har tagit fasta på kommissionens kritik och skärpt skyddsreglerna för det är angeläget att de är tydliga. Både för att värna individen och dennes möjlighet att tillvarata sina rättigheter och för cheferna i verksamheten som har ansvar för att reglerna efterlevs.

Jeanette Hedberg , förhandlingschef SKR. Foto: Hans Alm

Det nya avtalet träder i kraft först den 1 oktober i år. Anledningen är att arbetsgivarna behöver tid för att kunna genomföra schemaförändringarna för det mycket stora antalet arbetstagare som är berörda av de nya reglerna. Om regeländringen accepteras av europeiska kommissionen är oklart när detta skrivs.

- Vi parter bedömer att överenskommelsen lever upp till de krav direktivet ställer, men ytterst vet vi inte förrän kommissionen har svarat, säger Jeanette Hedberg.

Behovet av återhämtning

En som är tacksam för de nya reglerna är Nadja Ståhl. Hon är examinerad sjuksköterska sedan ett och ett halvt år tillbaka och arbetar på Sunderby sjukhus som ligger mellan Luleå och Boden i Norrbotten.

- Jag började arbeta på en vårdavdelning, men var tvungen att sluta där på grund av schemat, säger hon.

På vårdavdelningen hade Nadja Ståhl ständigt så kallade vändpass i sitt schema. Hon arbetade då från klockan 13 till 22 ena dagen och dagen därpå från klockan 7 till 16.

- Även om jag efter ett vändpass var ledig till lunch dagen därpå så hann jag inte återhämta mig, säger hon.

Numera arbetar Nadja Ståhl på sjukhusets akutavdelning. Där har hon ett schema som ger större utrymme för återhämtning, ett schema som följer den här modellen:

• 2–4 dagars arbete och 2–4 dagars ledighet.
• Arbetstidsförkortning 12–15 procent, motsvarar cirka 35 dagar per år.
• Så kallad bufferttid med cirka 15 arbetspass per år som inte är planerade i förväg.
• Alla arbetar dag, kväll och natt.

- Att vi från och med i höst får längre vila är jättebra, men det här borde vara gjort för länge sedan. Vi jobbar så otroligt hårt när vi jobbar, så vi är utmattade när vi kommer hem. Nya schemat kommer gynna oss alla för de här vändpassen håller inte i längden, säger Nadja Ståhl.

Av gammal hävd och tradition

På Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm finns sjuksköterskan och barnmorskan Emma Jonsson. Hon välkomnar också de nya reglerna och de krav på att dygnsvilan ska vara ”med regelbundenhet alternerande”, som också är inskrivna i nya avtalet. Det vill säga arbete följt av vila, arbete följt av vila och så vidare.

- Allt vi utför i vårt arbete ska vila på vetenskaplig grund, men inte vårt schema, säger hon och syftar på att forskning visat på fördelarna med regelbundenhet för både arbete och vila.

Emma Jonsson arbetar både på en avdelning för eftervård inom graviditet och förlossning och som förtroendeval för Vårdförbundet. Hon för ofta diskussioner med sina kollegor om arbetstiden.

Emma Jonsson, sjuksköterska och barnmorska på Karolinska sjukhuset. Är  också förtroendevald. Foto: Ulf Huett.

- Vi har individuell schemaläggning i ett dataprogram som ser till att vi lägger rätt antal timmar. Programmet säger till om det blir mindre än 9 timmars vila, men tyvärr inte utifrån de regler som borde gälla och som ska gälla från 1 oktober, säger hon.

Bland kollegorna finns de som lägger kvällspass från klockan 13.00 eller 13.30 till 21.30 följt av morgonpass från klockan 7.00 till 15.30 utifrån tanken att det skapar kontinuitet och är till fördel för patienten att vårdas av samma personal med avbrott för natten, berättar Emma Jonsson.

- Det är en stark tradition som facket jobbat länge med att bryta för att få till hälsosamma scheman, säger hon och fortsätter:

- Kontinuiteten kan bli väl så bra av att jobba två eller tre dagar eller kvällar i rad. Först då får vi den regelbundenhet i vilan som forskarna menar krävs för att få riktig återhämtning.

Emma Jonsson har redan hört negativa reaktioner på de nya reglerna: ”Det här kommer inte att gå, just den här verksamheten är så viktig så den borde få göra undantag från de nya reglerna”, men är bestämd i sin uppfattning.

- Det får inte bli för många lokala tolkningar. Är det 11 timmars dygnsvila och alternerande arbete, vila, så är det för att vi ska få en hållbar verksamhet och det är viktigt om vi ska hålla ett helt arbetsliv och orka med en heltid, säger hon.

Råd & nämnd

Det nya avtalet innebär också att en arbetstidsnämnd och ett arbetstidsråd etableras, centrala funktioner som ska ge råd och stöd till lokala parter kring de nya reglerna. Funktioner som Emma Jonsson ser positivt på.

- Det kommer förmodligen vara många frågor i början om hur man ska få till det i praktiken kring schemaläggningen. Vad är det vi inte förstår? Hur ska vi lösa detta? Då är det bra att veta att det finns någon som kan förklara.

Missnöje i grannländerna

Det är inte bara i Sverige som sjuksköterskorna ifrågasätter sina arbetsscheman. Under senaste åren har sjuksköterskor i Norge och Danmark gått ut i strejk, främst med krav på högre lön, men även med protester mot arbetsmiljön.

Arbeidsliv i Norden har talat med operationssjuksköterskan Camilla Dam på Odenses universitetshospital. Under en schemaperiod på 12 veckor har hon mellan åtta och tio jourpass. Det innebär att hon vardagar direkt efter att ha arbetat dagtid åtta timmar kan gå på ett jourpass som varar fram till klockan 7.30 nästa morgon, veckoslut att hon kan vistas utanför sjukhuset och bli inringd för tjänstgöring.

För Camilla Dam är det viktigaste att man skapar en regel över hur många timmar en sjuksköterska får arbeta under en vecka.

- Idag finns ingen sådan regel och därför kan en arbetsvecka bestå av 12 timmars arbete, sex dagars arbete i sträck, vilket ger en arbetsvecka på 72 timmar, säger hon och fortsätter:

- Min man är lastbilschaufför. För honom finns det regler för hur många timmar han får köra i ett sträck, han får inte bli för trött. För dansk sjukvårdspersonal finns inte de reglerna.

Arbeidsliv i Norden har varit i kontakt med danska Beskæftigelsesministeriet, regeringens arbetsdepartement, som per mejl meddelar att europeiska kommissionen inte framfört kritik till den danska regeringen angående dygnsvilan.