OECD med rapport om den nordiska krisberedskapen

- Coronakrisen var som att växla ned i ettan, men där det gällde att hålla bilen i gång. Vad var det viktigaste jag gjorde som statsminister? Det var att ge folk möjligheten att ta en vidareutbildning. Jag möter folk i snabbköpet som säger att det ändrade deras livs, säger Katrín Jakobsdóttir under paneldebatten efter att rapporten lagts fram i Reykjavik.

Vid hennes ena sida sitter direktören för den isländska arbetsförmedlingen, Vinnumálastofnun (VMST), Unnur Sverrisdóttir:

- Det var som att träffas av en orkan. Allt skulle ske så snabbt. Ny lagstiftning om arbetslöshetsbidrag föreslogs den 5 mars; den godkändes av Alltinget den 21 mars och det öppnades för ansökningar 25 mars, säger hon.

På den andra sidan om Katrín Jakobsdóttir sitter Stefano Scarpetta, direktör för det direktorat som har ansvaret för arbete, sysselsättning och välfärd i OECD. Han har varit igenom flera kriser tidigare och sätter coronapandemin i ett perspektiv:

- Det tog åtta kvartal, eller två år, för OECD-länderna i genomsnitt att komma tillbaka på samma sysselsättningsnivå som innan coronakrisen. Jämfört med finanskrisen 2008 - 2009, var det mycket, mycket bättre, säger han.

- Det tog fyra år i genomsnitt att komma ut ur finanskrisen, men för vissa grupper, som ungdomarna, tog det tio år innan de var tillbaka på samma sysselsättningsnivå som innan krisen.

De nordiska länderna hanterade de två kriserna delvis med olika åtgärder. Men Island drabbades i bägge fallen hårdare än grannländerna. Under finanskrisen gick alla landets banker omkull och staten tvingades gå in och rädda dem.

Under coronakrisen drabbades turismen, som är Islands största näring, extra hårt eftersom det inte var möjligt att resa. Dessutom kom de anställda i den branschen oftare från andra länder och var svårare att locka tillbaka när restriktionerna hävdes, förklarade den isländske arbetsministern Guðmundur Ingi Guðbrandsson tidigare på dagen.

Jämfört med finanskrisen var det statliga stödet som gavs till både företag och arbetslösa av en omfattning som vida översteg vad som var fallet under finanskrisen. Ett sätt som stödet gavs på var att betala företagen för att behålla sin arbetskraft. Detta kallar OECD för Job Retention.

- Job Retention ska inte användas under normala förhållanden, eftersom man inte ska snedvrida konkurrensen med statligt stöd. Men omfattningen som JR användes var av en helt annan omfattning än under finanskrisen, då 3,5 % av företagen fick sådant stöd. Under coronakrisen fick 25–35 % sådant stöd, säger Stefano Scarpetta.

-          Med all rätt, eftersom företagen inte gick dåligt. Det var regeringarna som införde åtgärder som förhindrade dem att driva sin verksamhet.

Vad rapportförfattarna ser som möjliga lärdomar av coronakrisen är att när det redan finns olika sorters arbetsmarknadsåtgärder så går det snabbt att utöka dem, men att det tar tid att införa en helt ny åtgärd. Inte alla kriser är så tydliga som coronakrisen, utan kan komma mer smygande.

-          Det som är viktigt under en kris är arbetsförmedlingarnas anpassningsförmåga och flexibilitet. Vi går så långt som att rekommendera att det införs en viss automatik, så att när anpassningen sker så är det redan bestämt hur det ska genomföras.

OECD efterlyser också en större flexibilitet i förhållande till de kurser och utbildningar som ges till arbetslösa.

Det kan handla om att erbjuda kortare kurser i stället för ettåriga utbildningar, att vuxnas arbetserfarenheter erkänns mer för att komma in på ett studium. Det behövs också bättre tillgång för arbetsförmedlingarna till den information som redan finns i olika system, och att skynda på hur den samlas in.

OECD-rapporten har titeln Nordic lessons for an Inclusive Recovery?

I  titeln är det ett frågetecken. Det kan syfta på om återhämtningen verkligen varit inkluderande. Som i många andra länder var det i Norden skillnader mellan vilka grupper som drabbades hårdast. Ungdomar, lågutbildade och invandrare hörde till dem som krisen fick störst konsekvenser för.

Men tack vare den snabba återhämtningen så hade en stor del av de konsekvenserna jämnats ut i början av 2022.

- Det är positivt att rapporten visar att vår modell med ett socialt skyddsnät fungerar som en form av stöd och bidrar till att utsatta grupper inkluderas på arbetsmarknaden, speciellt när en kris drabbar, säger den isländska arbetsministern Guðmundur Ingi Guðbrandsson.

Krisen drabbade inte män och kvinnor särskilt olikt, enligt rapporten, vilket var något som många befarade skulle ske. Men kvinnorna jobbade något mer på distans från hemmet än männen.

Det kan dock finnas aspekter på hur krisen drabbade könsmässigt som rapporten inte sett på, poängterade Karen Ellemann, generalsekreteraren i Nordiska ministerrådet, som beställde rapporten:

- Under nedstängningarna var det fort gjort att gamla familjemönster återuppstod, vilket gjorde att det var svårt för kvinnorna att utföra sina jobb professionellt. Jag tror att en av de lärdomar som kan dras för politikerna är att vara extra varsamma för att förhindra att kriser i framtiden också leder till oförutsedda könsklyftor, säger hon.'