Island: Bara 15 procent kvar innan landet är klimatneutralt

- Kostnaden för att värma upp ett hus på 130 kvadratmeter är ungefär 65 dollar (650 svenska kronor) per månad. Elpriset har hållit sig så lågt eftersom vi har använt inhemska resurser under krisen, säger Halla Hrund Logadóttir, generaldirektör för Energimyndigheten, Orkustofnun.

Island är speciellt på många sätt när det kommer till energi. 99 procent av landets el kommer från förnybar energi. 80 procent av primärenergin går till den elintensiva industrin, främst aluminiumsmältverk. Övriga företag plus värme använder 5 procent medan transporter – bilar, fartyg och flyg – står för de resterande 15 procenten.

- 9 av 10 hus på Island värms upp av geotermisk kraft, säger Logadóttir till en publik med nordiska parlamentariker som har samlats i Reykjavik för att diskutera energisäkerhet under Nordiska rådets specialsession.

- Så är det också fallet här i Harpa, där vi är nu, säger hon.

 Operahuset Harpa i Reykjavik.  

Operahuset Harpa är något alla islänningar är stolta över. Det var det enda byggprojektet som fortsatte under finanskrisen 2008, som drabbade Island extremt hårt.

Harpan ligger vid hamnen med en fasad som konstnären Ólafur Elíasson designade tillsammans med arkitekterna. Den reflekterar havets glittrande färger som fjällen på en fisk. Luften i Reykjavik är klar och utan föroreningar, men det var inte alltid så, förklarar Logadóttir. Hon visar en bild av Island från den tiden som den huvudsakliga uppvärmningskällan var kol och ett mörkt rökmoln ofta svävade över Reykjavik.

 - Det här är en bild av Reykjavik i början av nittonhundratalet. Ni kan se skillnaden jämfört med vad vi har idag på en solig dag. Den största skillnaden är det geotermiska fjärrvärmesystemet. Min favoritdel av historien är att det hela började med entreprenörskap, säger Halla Hrund Logadóttir.

- Det var bönder som provade ut olika sätt att koppla sina hus till varma källor. Detta utvecklades vidare av kommunerna och till sist blev det en nationell fråga. Som alla stora resor, började det med små steg. I Reykjavik var det en skola och sjukhuset som värmdes upp först med geotermisk energi. Det var vällyckat och så gick resan snabbare.

- Fjärrvärmesystemt blev en valfråga redan 1938. Då handlade det mycket om miljön. Slagorden var: ”Rösta för jordvärme! Rösta för ren luft!” Men det handlade också om energisäkerhet."

 ill att börja med var det isländska bönder som hittade ett sätt att använda det varma vattnet från Islands varma källor för att värma sina byggnader.

Frågan om energisäkerhet fick en ny aktualitet 30 år senare, under 1970-talets energikris.

- Energisäkerheten var drivkraften bakom Islands infrastrukturinvesteringar som landet fortfarande förlitar sig på idag.

- Det var väldigt dyrt för Island att importera fossila bränslen. Under den perioden fattade regeringen mycket modiga politiska beslut, som har hjälpt oss under den energikris vi ser idag i Europa.

- Vissa kanske tror att det inte var svårt, eftersom vi har våra vulkaner. Men även om vi har tillgång till dessa resurser, var det en mycket svår uppgift. Det finns en stig i Reykjavik som jag går längs på väg till jobbet. Den följer diket där de första rören som transporterar varmvatten lades.

- Och jag tänker ofta, wow! Människor genomförde det utan att riktigt hade kompetensen. De bara satsade på att det skulle gå och testade olika metoder tills det fungerade.

 - Det fanns också ett annat modigt element, den isländska energifonden, som fortfarande existerar idag, och som finansierade de geotermiska investeringarna. Från 1961 till 1983 byggdes mer än 300 fjärrvärmesystem över hela Island, som håller våra hus varma.

 - Energifonden fortsätter att vara viktig. Just nu håller vi på att fasa ut de sista 15 procenten med fossil energi för att bli ett CO2-utsläppsfritt land. Vi pratar om transport, flyg och sjöfart, säger Logadóttir.

För bilar finns redan tekniken, säger hon. Det är bara en fråga om genomförande. Inom flyget, har det också hänt mycket men det är fortfarande steg som måste tas på global nivå innan flygtrafiken kan elektrifieras. Det gäller också sjöfarten.

Isländska vägar kan också vara överbelastade i rusningstid. Sju procent av alla bilar i landet är nu helt elektriska. 

Halla Hrund Logadóttir visade grafer över hur andelen elfordon har vuxit på samma sätt som i Norge, bara ett par år senare.

- Om vi jämför oss med våra norsak vänner kan vi se att de har kommit längre. Men vi är en god två. Helt elektriska bilar utgör sju procent av alla bilar på Island mot cirka 20 procent i Norge.

- Vi har inga ursäkter på Island för att inte ta ännu större steg. Vår energiminister har ägnat  mycket tid på att skynda på utvecklingen, till exempel genom att ge stöd till biluthyrningsföretag, för att de bilar de importerar till Island ska vara elektriska.

Hon avslutar med att visa en bild av det första elektriska planet som Island köpt in.

Halla Hrund Logadóttir visar en bild på sig själv och det första elektriska planet som togs till Island.

- Tänk dig, du kan bara ladda flygplanet som du gör med din hårtork och flyga i väg! Island passar bra för att använda elektriska plan inrikesflygningar. Det finns en del problem som vi måste ta itu med, men tekniken finns där.

- En av de största utmaningarna för att fasa ut de sista 15 procenten är att få ett tillräckligt stöd i befolkningen för att göra de investeringar som krävs. Där står Island inför samma utmaningar som resten av Norden. I en regeringsrapport om energin konstateras det: "Komplexiteten i regelverket och den tidskrävande tillståndsprocessen har försenat utvecklingen inom energinätverket."

- Mitt nyckelbudskap idag är att den nuvarande energikrisen är en infrastrukturkris. Den infrastruktur vi investerar i idag är något vi kanske inte ser frukterna i morgon. Men det är den infrastrukturen som framtida generationer kommer att förlita sig på. Och som kommer vara ett värn mot framtida energikriser.