Populär 25-åring underlättar rörligheten i Norden

Intresset för att röra sig mellan de nordiska länderna är stort och tycks växa. 2022 vände sig 5370 personer med frågor till Info Norden, som är Nordiska ministerrådets informationstjänst. Det är en ökning med 7 procent sedan 2021. Webbsidorna blev under förra året visade 2,7 miljoner gånger och hade 1,9 miljoner besök.

- Mängden av förfrågningar har stigit enormt och vi kan se att de frågor vi får blivit alltmer komplexa. Numera finns Info Norden också som en engelsk webbsida vilket inneburit att vi får allt fler frågor på engelska och från medborgare utanför de nordiska länderna, berättar Anna Sophie Liebst, projektledare för Info Nordens kontor i Stockholm.

Det började med en servicetelefon

I juli 1998 öppnades den första nordiska informationstjänsten som skulle hjälpa nordborna att använda sig av den nordiska rörligheten genom att ge svar på frågor om till exempel beskattning, pensioner, utbildning och familjepolitik. Ännu var Öresundsbron inte öppnad och mobiltelefonen var först och främst en telefon, inte en smartphone. Följdriktigt var den nyöppnade informationstjänsten en servicetelefon med namnet ”Hallå Norden”.

Under åren har tjänsten utvecklats och Info Norden har kontor i alla nordiska huvudstäder som ger information om alla de nordiska länderna och även om de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland.

Informationen går primärt genom webben och finns på danska, finska, isländska, norska, svenska och engelska. Där kan den intresserade läsa sig till vad som gäller, vilka myndigheter som är relevanta, men också ställa direkta frågor om olika problem.

Anna Sophie Liebst har arbetat på Info Norden och dess föregångare Hallå Norden sedan 2004 och har under snart två decennier kunnat följa vilka frågor som är viktiga för de som av olika skäl vill röra sig inom Norden, men också vilka hinder som funnits och finns. Hon har själv erfarenhet av att röra sig mellan de nordiska länderna. Hon är född och uppvuxen i Danmark, har studerat på universitetet i Oslo och bor sedan många år i Stockholm. En erfarenhet hon själv har gjort är betydelsen av dubbla medborgarskap. I Norge blev det möjligt 2020, i Danmark 2015, i Finland och på Island 2003. I Sverige har dett gått att söka dubbelt medborgarskap sedan 2001.

- Förr spelade det inte så stor roll med dubbla medborgarskap, men efter pandemin ser vi att det blivit en allt viktigare fråga. Under pandemin var till exempel mitt dubbla medborgarskap det enda sättet för mig att komma in i Danmark, berättar hon.

Nya och gamla frågor

Inför vårt möte har Anna Sophie Liebst funderat över de frågorna som oftast ställs till Info Norden.

- Den kanske allra vanligaste frågan vi får är när och hur man kan ansöka om pension i ett eller flera nordiska länder. Vi hänvisar till respektive lands pensionsmyndighet, men vi vet också att många som jobbat i andra nordiska länder än hemlandet aldrig hör av sig och riskerar gå miste om intjänad pension, säger Anna Sophie Liebst.

En annan vanligt förekommande fråga är varför man inte kan få ett svenskt Bank-ID, när man som nordbo arbetar, studerar eller har hus i Sverige. Sverige skiljer sig från de andra nordiska länder när det gäller Bank-ID, vilket Anna Sophie Liebst förklarar med att ansvaret för dem ligger på bankerna, inte staten. Det sätter käppar i hjulet för till exempel de som bor i ett land och vill sköta sina bankaffärer i ett annat. Eller för dem som kanske vill hjälpa gamla föräldrar betala räkningar, trots att de bor på andra sidan gränsen. Problemet med Bank-ID är heller inte särskilt synligt.

- Den som inte blir kund i en bank blir ju inget problem som syns, konstaterar Anna Sophie Liebst.

Andra vanliga frågor är om den som har uppehållstillstånd i ett nordiskt land har tillgång till den nordiska rörligheten? Det är ingen självklar rättighet, utan beror på nationella regler och måste kollas innan flytten. Får man resa med hund eller katt är en annan vanlig fråga, liksom om det går att söka studiestöd i annat land än hemlandet.

Många frågor rör hur trygghets- och skattesystemen fungerar för dem som vill arbeta i annat nordiskt land och vilka regler som gäller för arbetstillstånd, registreringskrav, legitimation, arbetsvillkor för företag som vill sända ut arbetskraft till ett annat nordiskt land för en kortare period.

Många undrar också över vad som är viktigt för den som vill köpa sommarstuga i Norge eller Sverige och får andra nordbor överhuvudtaget köpa sommarhus eller fastighet i Danmark? Inom hälso- och sjukvårdssektorn frågar många vad som krävs för att jobba inom hälso- och sjukvården i ett annat nordiskt land och om det krävs särskilt auktorisation.

Digitala nomader

Numera får Info Norden också många frågor om vad som gäller vid distansarbete. Hur fungerar det till exempel att sitta i Sverige och arbeta mot Norge? Här finns inga generella regler utan vad som gäller beror på avtal och hur långt de enskilda länderna har kommit, förklarar Anna Sophie Liebst.

- Vi ser också att fler yngre människor är intresserade av att jobba i hela världen. De är digitala nomader, men de nordiska länderna ligger inte i fronten för att möta deras behov, till exempel hur distansarbete fungerar med trygghetssystemen, säger Anna Sophie Liebst.

Andra tendenser som kan skönjas i den informationsflod som genereras hos Info Norden är att det blivit vanligare med frågor om arv och testamentet över gränserna. Där är det igen svårigheten med Bank-ID som spökar. Det finns också en tendens att fler vill gå delar eller hela gymnasiet i annat nordiskt land. Kvinnor som fått barn med norska och svenska män kan höra av sig och undra över vilka ekonomiska bidrag det finns för det barn vars far finns i annat nordiskt land. Det finns också föräldrar som bor i varsitt nordiskt land och som undrar över reglerna för barnbidrag och underhåll. Många undrar också över möjligheten att arbeta på Svalbard och Grönland.

- Vi täcker frågor som rör livet frågan vaggan till graven och de frågor vi får blir allt svårare, samtidigt är det roligt när frågorna är besvärliga, summerar Anna Sophie Liebst.

Otåliga krav på smidig rörlighet

Många hon har kontakt med har mycket stora förväntningar på att det ska gå att röra sig helt friktionsfritt i Norden och frågar: ”Varför fungerar det inte?” och ”Vad gör Norden och de nordiska politikerna”? Anna Sophie Liebst informerar nationella departement och Gränshinderrådets representanter om de gränshinder som medborgarna möter. Gränshinderrådet verkar inom det nordiska samarbetet och ska samarbeta med aktörer som verkar för att lösa gränshinder för både individer och verksamheter i Norden.

Anna Sophie Liebst reflekterar över visionen att Norden ska vara den mest integrerade och hållbara region 2030. Visionen togs 2019. 2020 stängdes gränserna i Norden och det visade sig att Danmark, Finland och Norge definierade regioner och gränsregioner helt olika, med olika regelverk till följd.

 - Norden ska vara världens mest integrerade region, inte världens mest integrerade regioner. Därför bör samma regler och möjligheter gälla för alla, oavsett var i Norden man bor, säger hon.

Anna Sophie Liebst efterlyser tre saker hon anser nödvändiga för att visionen ska uppfyllas.

Det ena är digital identitet, nordiska e-legitimationer som fungerar i alla länder och som ger tillgång till myndighetsinformation i andra nordiska länder än hemlandet. Det andra är en gemensam arbetsmarknad, också för personer med uppehållstillstånd.

- Världens mest integrerade region kan inte begränsa rörligheten på arbetsmarknaden till medborgarskap. I Norden arbetar vi, oavsett var vi bor.

Hon vill också att Norden ska underlätta för distansarbete.

- Norden borde vara ett Mecka för de som vill arbeta på distans och för digitala nomader. Det ska vara enkelt med distansarbete, lätt att förstå reglerna och att göra rätt både som nordbo i Norden, för nordbor ute i världen och för världsmedborgare i Norden. Och är våra regler och välfärdssamhällen kopplade till framtiden som redan är här, frågar Anna Sophie Liebst.