Kick off för Framtidens arbetsliv i Vilnius

När NordForsk går in som finansiär är förutsättningen alltid att minst tre nordiska länder deltar och att andra forskningsorgan bidrar med två tredjedelar av beloppet i varje projekt. Det handlar med andra ord om fem projekt som sammanlagt har en ram på 46 miljoner kronor, vilket är en betydande summa inom arbetslivsforskning.

Litauen deltar och finansierar sin andel i lika hög grad som de nordiska länderna. Landet har sedan det blev självständigt 1990 satsat på att bygga upp sin forskning.

Staplarna visar hur mycket länderna satsar på Forskning & Utveckling 2022. Blå staplar visar miljoner dollar, orange staplar andel av bnp. Källa: OECD

Med 2,8 miljoner invånare är Litauens investeringarna i dollar, enligt OECD, inte mer än drygt dubbelt så mycket som Island satsar på forskning. I andel av bnp är avståndet till de nordiska länderna inte lika stort.

- Vi försöker balansera våra nationella behov med att forskningen blir alltmer internationell, sa Jurgita Verbickienė, från det litauiska forskningsrådet, när hon öppnade mötet.

Jurgita Verbickienė, historieprofessor och projektansvarig på det litauiska forskningsrådet.

Mötet hölls på Talent Garden Vilnius, som beskrivs som "en unik anläggning belägen i gamla stan med flexibla arbetsytor och digital kompetensutbildning för mer än 230 medlemmar". Det passade bra, eftersom hybrida och flexibla arbetsplatser är något som går igen i flera av projekten.

I utlysningen av forskningsbidragen fanns det en möjlighet att ansöka om pengar för att studera hur det gått med den litauiska arbetsmigrationen efter corona. Den litauiska arbetskraften, har blivit en viktig faktor i flera nordiska länder. I både Norge och Island är litauerna numera den näst största gruppen av invandrare.

Men det litauiska forskningsrådet satsade hellre pengar på AGE-SWAP-projektet, som handlar om hur man ska få äldre att stanna längre i arbetslivet, samt REMOTE-flex, om hybridarbete.

Förklaringen är enkel.

- Litauen och Lettland har den sämsta demografiska utvecklingen av alla länder inom EU, i förhållande till arbetsmarknaden, sa Antanas Kairys från psykologiska institutet på Litauens universitet, som deltar i projektet, där forskare från Sverige och Island också ingår.

Arbetsstyrkan minskar

Han visade statistik från EU som förutspår att åldersgruppen 20 – 64 år i Litauen kommer att minska med nästan 30 procent fram till 2045.

Antanas Kairys från psykologiska institutet på Litauens universitet.

Målet för forskningsprojektet, där akronymen SWAP står för Sustainable working-life for ageing populations, kommer att se på de snabba förändringarna för personer i åldrarna 50+ ur ett nordiskbaltiskt perspektiv. Eller som en av arbetsgrupperna inom projektet formulerade det: Arbeta tills du är 72 år – dröm eller mardröm?

- Kanske folk helt enkelt inte vill arbeta längre? Island brukade vara ett land där man jobbade högt upp i åldrarna, men inställningen håller på att ändras, sa Kolbeinn Hólmar Stefánsson, från Islands universitet.

De övriga fyra projekten, med lika kryptiska akronymer är:

REMOTE-Flex

som kommer att forska på hybridarbete, som det numera kallas när det inte är självklart för många yrkesgrupper att arbetet utförs på ett kontor.

- Hur påverkas de anställdas motivation av att jobba på distans och under flexibla arbetsförhållanden? Det är en av våra huvudfrågor, sa projektledaren Andreas Stenling från Umeå universitet.

- Problemet med mycket av den forskning som gjorts är att den är tvetydig: Hybrida arbetsformer kan ge mindre stress, bättre balans mellan hem och arbete samt högre produktivitet. Men det kan också ge lägre tillfredställelse, sämre produktivitet, minskad informationsutväxling och mer ensamhet.

SunRem

som handlar om arbetsmarknaderna på avsides belägna orter (förkortningen kommer av Sustainable Remote Nordic Labour Markets).

De orter som valts ut är Slite och Skellefteå i Sverige, Stord och Hammerfest i Norge, Dalvík och Húsavík i Island samt Åland.

- Vi kommer bl. a att använda oss av backcasting, som är en teknik där man går från en önskad punkt i framtiden och så arbetar sig bakåt för att se vad som krävs för att nå målet, sa Gustaf Norlén som är vice ledare för forskningsprojektet, som styrs av Anna Lundgren, bägge på Nordregio.

Gustaf Norlén, biträdande projektledare för SunRem, och forskare på Nordregio.

Tanken är att involvera lokala beslutsfattare både för att sätta målen för den gröna omställningen och för hur det kan nås.

- Backcasting handlar inte om att förutspå vad som kommer att ske utan om vad man önskar ska ske.

Orterna som valts är relativt olika, från Skellefteå med 32 000 invånare och en starkt expanderade industri, till Norðurþing med en tiondedel så många invånare.

SIWH

som är ren förkortning av forskningsprojektet ”Sustainable and inclusive hybrid workplaces - anywhere and anytime?” ska se på hybridjobben ur en annan synvinkel. Forskargruppen består av fyra arkitekter, fyra ingenjörer och två sociologer. De ska undersöka hur hybridarbetsplatserna påverkar kontorsanställda och deras verksamheter, vad som ändrar sig i stadsplaneringen och om det blir ett mindre klimatavtryck.

I Sverige blir det fyra verksamheter som kommer att studeras, banken SEB, gamingföretaget TocaBoca, Göteborgs stad samt fastighetsbolaget HIGAB.

Att arbeta i en nordisk grupp innebär också att vissa frågor är viktigare i vissa länder än andra.

- På Island är fuktigheten i bostadshusen ett mycket stort problem. Energin har varit så billig att folk bara öppnar fönstret, vi har inte ventilationssystem med fläktar, sa Ólafur H. Wallevik, från Reykjavik universitet.

Den isländske forskaren Ólafur H. Wallevik, från Reykjavik universitet.

Det innebär att arbetsmiljön på hemmakontor ofta inte når upp till de krav som ställs till ventilation. Det är inte fuktigheten i sig, utan att den leder till mögelskador som i sin tur kan ge allergier, som är huvudproblemet. Forskningsgruppen arbetar med målet att presentera sina fynd på den europeiska konferensen Healthy Buildings, som kommer arrangeras i Reykjavik i juni 2025.

Fyra olika verksamheter ska väljas ut och detaljstuderas. En del av forskningen kommer också handla om hur de hybrida arbetsplatserna kan passa in i den nordiska modellen.

- Lagstiftningen och lokala avtal är gjorda för det "gamla arbetslivet" och de behöver justeras, sa Marianne Skaar, från Sintef i Trondheim.

Marianne Skaar, forskare på Sintef hör till den norska delen av forskningsprojektet SIWH.

Två verksamheter, en i offentlig och en i privat sektor kommer att studeras i såväl Trondheim och Bærum, en grannkommun till Oslo.

UISH

Slutligen, handlar om sexuell trakassering på arbetsplatsen. Forskningsgruppen visade en videopresentation av sig själva och forskningsprojektet, men deltog inte i Vilnius annat än med en av sina forskare.

Förväntningarna är emellertid höga från NordForsks sida, eftersom denna grupp kommer att följa upp ett av de forskningstema som gett störst uppmärksamhet. Den handlade om sexuell trakassering inom polisen och leddes av Dag Ellingsen.

Efter sina presentationer fick varje forskningsgrupp i uppgift att ställa frågor till en annan grupp. Den vanligaste kommentaren var att projekten kanske var för ambitiösa.

Anna-Karin Florén, som ansvarig för forskningsrådet Fortes tioåriga nationella forskningsprogram om arbetsliv och den som bidragit med mest pengar var nöjd efter mötet med forskarna i Vilnius.

- Jag är väldigt glad över de här forskningsprojekten. De svarar väl upp mot några av de stora samhällstrenderna som grön omställning, digitaliseringen och den demografiska utvecklingen. Forte uppskattar möjligheten till gemensamt lärande som forskningen inom NordForsk-projekten innebär. 

Från NordForsks sida är det viktigt att deras finansiering bidrar till att forskningen får en nordisk nytta. Det kan antingen ske genom att det byggs upp en kritisk massa av forskare inom ett visst ämne, att det byggs upp nätverk och att forskningen blir mer kostnadseffektiv genom att resurser dela. Eller också kan det handla om att forskningen enbart kan utföras i Norden, till exempel genom att en viss sorts registerdata är tillgänglig där.

Inte att förakta är de idéer och insikter som uppstår när forskare med olika bakgrund och nationalitet möts. I detta fall även forskare med ett baltiskt perspektiv på frågorna.

Alla forskare som deltog under mötet i Vilnius, samt några representanter från NordForsk och Nordiska ministerrådet.