Nordöstislands mångfasetterade arbetsmarknad

Hælið, som museet kallas, är en del av den mörka turismen. Som katakomberna i Paris, Ground Zero i New York eller Tjernobyl, handlar det om död, smärta och lidanden. Men också om livskraft, förmågan att ta vara på det som finns och göra det bästa ut av det.

Maria Pálsdóttir växte upp på en granngård till Kristnes Sjukhus, som byggdes 1927 för att vårda tuberkulospatienter från den norra delen av Island. Sammanlagt dog 5 900 islänningar i sjukdomen mellan 1911 och 1970. I ett internationellt perspektiv är tuberkolos den dödligaste sjukdomen av alla de senaste 200 åren. Sanatoriet ligger utanför Akureyri,  i den nordöstra delen av landet.

När Maria Pálsdóttir besökte sina gamla barndomstrakter 2015 blev hon ledsen över att se hur nedgångna många av byggnaderna var.  Hon är egentligen utbildad till skådespelare, men beslöt sig för att något måste göras.

Ett av rummen på museet har tapetserats med kopior av brev som skrev till och från sanatoriet.

- När jag gick ut med planerna om att restaurera sanatoriet fick jag ett enormt gensvar från islänningar som haft släktingar där, eller som själva upplevt att vårdas där som barn, berättar hon.

En av dem visade sig till hennes förvåning vara den förre isländske presidenten, Ólafur Ragnar Grímsson, vars mor Svanhildur kämpade med tuberkulos under större delen av sitt liv, fram till sin död vid 51 års ålder. Han gav Pálsdóttir två miljoner isländska kronor i startkapital, och andra följde efter med mindre summor.

Idag är museet en gripande upplevelse – speciellt om Maria Pálsdóttir själv guidar runt. Som skådespelare vet hon precis vilka historier som griper tag i hjärteroten.

Det fanns ingen kur mot tuberkulos annat än vila, vitaminer, sol och frisk luft förrän på 1970-talet. Ibland klarade kroppens immunsystem att övervinna sjukdomen. En extrem operation var tidigare att såga bort en del av revbenen, så att lungorna kollapsade och tuberkulosbakterien inte fick något syre.

- Jag måste fortfarande ha tre andra jobb, så jag kan inte leva av museet och kaféet. Men det berättar en viktig historia, som känns mycket närmare efter coronapandemin, säger hon.

Nästan granne med det gamla sanatoriet ligger Jólahúsið (Julhuset), som ”alla” som kommer till Akureyri besöker. Året runt är det en orgie i julprylar av alla de slag och godis säljs i snabb takt.

- Vi är nio stycken som är anställda här nu, men det är fortfarande väldigt mycket ett familjeföretag, säger Erna Rún Halldorsdóttir, vars föräldrar byggde julhuset.

- Flest besökare har vi faktiskt på sommaren.

Erna Rún Halldorsdóttir i Julhuset säljer godis och juldekorationer året runt.

Under allt sockret finns det en liten besk underton, för den isländska julen ser inte ut som i andra land. Det finns 13 jultomtar, alla barn av trollhäxan Grýla. De tretton dagarna före jul får barnen varje morgon gåvor i strumpor som hängts upp, men har de varit elaka blir det en gammal potatis i stället, även om vi tvivlar på att det är så många barn som riskerar att få det idag.

Islänningar är trots allt som människor flest, men ofta med ett lite annorlunda perspektiv. Med bara 1,3 personer per kvadratkilometer blir förhållandet mellan människor och natur ett annat än i mer tätbefolkade områden.

Det är också därför Hjalti Páll Þórarinsson, projektledare på Visit Northern Island, kan slå fast att det inte är någon risk för att överturismen blir ett problem i landsdelen.

- Det finns fortfarande många platser där det inte sker någonting alls. Men stora mängder turister kan förstås vara en utmaning. Speciellt på flygplatsen eller hamnarna, där det kan uppstå flaskhalsar när många anländer samtidigt.

Rögvaldur Gudmundsson, som leder regionalrådet för Nordöstra Island  och Hjalti Páll Þórarinsson, från Visit Northern Iceland. Akureyri i bakgrunden.

Norra Island kan ståta med att 97 procent av besökarna är mycket nöjda eller nöjda med upplevelsen. 44 procent av de som besöker Island tar sig till den norra sidan, oftast de som redan besökt ön en gång tidigare. I den södra delen har ”The Golden Route” marknadsförts i 40 år, en rundtur som gör att man får se Thingvellir, där kontinentalsocklarna glider isär, den vattensprutande Geysir och det stora vattenfallet Gullfoss.

- Här i norr ville vi inte vara sämre, så vi började marknadsföra ”The Diamond Circle” för några år sedan och den har blivit en stor succé, säger Hjalti Páll Þórarinsson.

Antalet övernattningar på hotell i norra Island hittills 2023 jämfört med toppåret 2018. Det röda strecket är 2023, som legat över 2018 alla månader utom januari hittills i år. Källa: Statistics Iceland. Bilden av Dettifoss är tagen av Tim Bekaert, Wikipedia.

De viktigast stoppen under rundresan, som man knappast hinner med på en dag, är den lilla staden Húsavík, den djupa dalgången Ásbyrgi, sjön Mývatn och Dettifoss, det kraftigaste vattenfallet i Europa oavsett om man mäter mängden vatten, höjden eller bredden.

Turismen är den viktigaste näringen på Island. Men speciellt i norra Island är den organiserad på ett annat sätt än i de flesta andra länder, där reselivsnäringen ofta består av större företag.

- Det finns 900 turistföretag utanför Reykjavik – de flesta består bara av en eller två personer, äger Hjalti Páll Þórarinsson.

Det handlar om guider med egna terrängkörande bilar, små restauranger som av och till drivs i den egna bostaden och fiskebåtar som används till valsafari. Detta kombineras med en mycket stark satsning både på kultur och idrott, något som gynnar både de egna invånarna och turister.

Av de 39 000 personer som bor i nordöstra bor 20 000 i Akureyri. Det låter inte som en stor stad – men det är faktiskt den näst största staden på Island. Jämfört med andra nordiska städer av samma storlek kan den bland annat skryta av att ha:

• Ett eget universitet med 2 000 studenter
• 8 idrottshallar och 4 simhallar
• Ett kulturhus med en stor sal där 590 personer får plats
• En musikskola med 400 elever

-  Att få folk att bo här i nordöstra Island handlar inte bara om att ha tillräckligt med arbetsplatser. Vi ställde också frågan: ”Vad ska vi göra efter klockan fem? säger Rögvaldur Gudmundsson, som leder regionalrådet för Nordöstra Island.

- Kultur är viktigt. Liksom att vi satsar mycket på att barn och ungdom ska ha det bra.

Varje år stöds därför många olika kulturprojekt - ett av dem som fått stöd är tuberkulosmuseet.

Han medger att med bara tre procents arbetslöshet så är det inte så mycket innovation.

- Alla har redan ett jobb, säger han.

Men när vi vandrar runt i staden slås vi av att det finns så många oväntade upplevelser, som konstmuseet som visar konst som lika gärna kunde ha visats i ett galleri i New York.

Akureyri konstmuseum är ett av de yngsta konstmuseerna på Island, grundat 1993. Det ligger i vad som tidigare var ett kooperativ, som ritades med starka influenser från Bauhaus och Funkis-rörelsen.

- Oh wow! This is fantastic! How provocative, utbrister en grupp på tre amerikanska kvinnor. De ser ut som om de har besökt många konstutställningar i sina liv. Nu  ser de på den isländska konstnären Brynhildur Kristinsdóttirs bilder, video och objekt som ställer frågan vad som är manligt och vad som är kvinnligt.

”Några av oss väljer att växa som rötter – i alla riktningar, medan andra väljer den raka vägen” skriver hon i sin presentation av konstverken.

 Norra Island lever emellertid inte bara av turism. 

Fisket är fortfarande en stor näring, liksom kraftintensiv industri som har goda villkor på Island, där energipriserna är frikopplade från den europeiska marknaden.

Grétar Thór Eythórsson  och Hjalti Jóhannesson  från Akureyri universitet ska forska på hur globala trender påverkar arbetsmarknaden på nordöstra Island.

På bägge sidor om Akureyri ligger det städer som domineras av några få företag. Därför har de valts ut i ett nordiskt forskningsprojekt, SunRem, som är en akronym för ”Sustainable Remote Nordic Labour Markets” och som ser på ett anbtal isolerade arbetsmarknader i Norden.  De två forskarna Hjalti Jóhannesson och Grétar Thór Eythórsson på Akureyri står för den isländska delen av projektet som delvis finansieras av NordForsk.

- Vi ska se på hur arbetsmarknaderna påverkas av globala trender som digitalisering, globalisering och klimatförändringar, som vi inte själva har någon kontroll över, säger forskarna Hjalti Jóhannesson.

I Dalvik, med 1 906 invånare, domineras arbetsmarknaden helt av det isländska företaget Samherji, som är ett av de största företagen i den isländska fiskindustrin. Det har fiskfabriker både i Akureyri och i Dalvik.

- Fiskefabriken i Dalvik är världens mest moderna och sysselsätter 165 personer, säger han.

Samherjis produktionsanläggning i Dalvik. Foto: Samherji.

Inte minst har det satsats mycket på att få en bra arbetsmiljö i fabriken, där torsk och annan vit fisk fileteras. Eftersom det bara ligger fyra mil från Akureyri finns det en del pendlare i bägge riktningarna. Inslaget av invandrad arbetskraft är också relativt stort stort. 13 procent av invånarna är utländska medborgare.

Húsavik är något större, med sina 3 156 invånare. Det är ett centrum för valturismen, där man med fartyg tar sig ut till områden med valar som kaskelotter. Húsavik har också kraftintensiv industri, i form av en fabrik som producerar kiselmetal. Det är en grå och glänsande halvledande metall som används för att tillverka solceller och mikrochips. Företaget ägs av det tyska företaget PCC som började bygga fabriken 2018, mitt under den isländska finanskrisen.

Produktionen sattes igång 2019. Processen innebär att råvaran kvartsit, som kommer från en gruva i Polen, värms upp till 2 000 grader. Tillsatsen av kiselmetall gör aluminiumlegeringar starka och lätta.

Samtidigt ligger staden 7,5 mil från Akureyri, vilket gör att det är för långt att pendla. Andelen utländska medborgare är nästan dubbelt så hög som i Dalvik, 22 procent, vilket både beror på turistnäringen, men också på den mycket specialiserade verksamheten som PCC står för.

Bägge samhällena har haft en svag nedgång i befolkningen sedan år 2000, men för Húsavík har befolkningen ökat de senaste åren. Men kvinnounderskottet är stort, speciellt i Húsavík, där det bor 89 kvinnor per 100 män.

- Dalvik har redan tagit steget in i framtiden och har ett tekniskt försprång. Men det betyder samtidigt att efterfrågan på IT-färdigheter och processtyrning ökar. En stad som Dalvik kommer alltid vara beroende av hur det går för ett företag, säger

- Men nordöstra Island har varit igenom stora omställningar tidigare. Det brukade finnas tusen anställda i sko- och textilproduktionen i Akureyri, men industrin klarade sig inte när Sovjetunionen föll. Ryssarna vara stora kunder. Det brukar skämtas att Akureyri var den stad som drabbades hårdast av att kommunismen bröt ihop, säger Grétar Thór Eythórsson.