Norsk statsbudget med vissa åtstramningar

Oljepriset föll som mest med 70 procent jämfört med sommaren 2014. Det gjorde att investeringarna på den norska kontinentalsockeln sjönk med 30 procent och att 40 000 anställda inom oljeindustrin tvingades att leta efter nya jobb.

Det gick bättre än förväntat. Arbetslösheten, som nu ligger på 4,2 procent, förväntas att sjunka till 3,8 procent 2019.

En viktig orsak vara att den norska regeringen kunde upprätthålla en aktiv ekonomisk politik tack vare den stora oljefonden. I den har det sparats 8 080 miljarder norska kronor. Fonden är investerad i aktier och obligationer utomlands. I dillar passerade den 1 000 miljarder under 2017. Det finns en tvärpolitisk enighet att bara tre procent av fonden får användas i statsbudgeten. Det motsvarar den genomsnittliga avkastningen över en längre tid.

Därför kastar sig alla som är intresserade av den norska statsbudgeten först över hur mycket oljepengar som används. Siv Jensen lägger sig underkant av det maximala uttaget, med 2,9 procent. Men det blir ändå ytterligare 6 miljarder oljekronor i årets budget, jämfört med budgeten för 2017. Ökningen är emellertid halverad jämfört med de fyra föregående åren, då användningen av oljepengar ökat med 15-20 miljarder kronor varje år.

Det finns inte längre pengar till allt. Därför måste norrmännen tåla skatteökningar på de tyngsta elbilarna i form av en engångsavgift på 62 400 norska kronor och skattefriheten för att hyra ut sin bostad genom Airbnb tas bort för de som hyr ut bostaden mindre än 30 dagar åt gången. Reglerna för skatteavdrag för kost och logi ändras också.

-  Avdraget för kost i en pendlarbostad tas bort. Avdraget för kost och logi infördes 1927. Idag har många pendlare möjlighet att laga mat i sin pendlarbostad. Maten kostar inte längre mycket mer än hemma och skälet till avdraget har därför fallit bort, säger finansminister Siv Jensen.

Det verkliga skälet, som hon också redogjorde för, är att de som utnyttjat avdraget stort sett kommer från EES-länder och att det har avslöjats ”omfattande svindel, fusk och missbruk”.

Men även en del norska grupper drabbas av nedskärningar. Det sker genom att reglerna för att få arbetslöshetsförsäkring ändras. I stället för att det räcker med att ha tjänat 1,5 gånger grundbeloppet på 93 600 kronor under ett år, eller 3 gånger grundbeloppet, samlat sett under tre år, måste man nu tjäna 93 000 kronor under det senaste året för att få arbetslöshetsersättning.

Enligt norska LO innebär det en åtstramning på 700 miljoner kronor under de kommande tre åren.

Regeringen kan emellertid inte vara säker på att få igenom alla sina förslag eftersom den blåblå regeringen med Høyre och Fremskrittspartiet inte längre har en allians bakom sig som ger majoritet i Stortinget. Bägge mittenpartierna, Venstre och Kristelig folkeparti, måste rösta för förslagen. I den förra stortingsperioden räckte det med att ett parti röstade för.