Tema: Norden - mot større åpenhet om inkludering i arbeidslivet
Leder: Ulikhetens smerteterskel er nådd
OECD snur kappen og vil at verden skal tenke nytt rundt begrepet økonomisk vekst. Så langt har fortellingen om vekst først og så fordeling kun ført til at gapet mellom fattig og rik er blitt større. Nå bygges et nytt narrativ med begreper som «sterk, bærekraftig og inkluderende vekst». Arbeidsliv i Norden undersøker hva paradigmeskiftet innebærer og setter inkludering i arbeidslivet i fokus.
OECD utfordrer globaliseringens vinnere: vil bygge bro over økte forskjeller
Et paradigmeskift kaller OECDs Stefano Scarpetta den nye tidsånden. Vi må forandre tenkningen som ligger til grunn for et økende gap mellom fattig og rik, sier generalsekretær Angel Gurría: Økonomisk vekst er ikke nok, vi må ha en ny visjon for en inkluderende og bærekraftig utvikling. Den sosiale dimensjonen hadde merkbart gjennomslag på OECD Forum 2017.
Norden vil ha flere flyktninger i jobb
Nordiske land går foran i arbeidet for å inkludere flyktninger, sier OECDs Thomas Liebig. Han peker blant annet på de strukturerte introduksjonsprogrammene som er unike. Problemet er at de færreste er i jobb etter å ha gjennomført programmet. Statsråd Anniken Hauglie vil målrette innsatsen for å få flyktninger inn i arbeidslivet.
Grete Brochmann om flyktingpolitik: Norden mer samkört nu
De nordiska länderna är mer samkörda nu än vad de var under den stora tillströmningen av flyktingar 2015. Det anser Grete Brochmann, som lett de två senaste offentliga utredningarna om invandring i Norge.
Alla vill veta vilken kompetens flyktingarna har
När flera av de nordiska länderna införde skärpt gränskontroll och försvårade för flyktingar att ansöka om asyl, skedde det samtidigt en omläggning politiken för att flyktingarna snabbare ska kunna komma in på arbetsmarknaden. I Norge kan asylsökande nu själva registrera sin kompetens.
Flyktinginvandring handlar inte primärt om pengar
Vad kostar flyktingarna? Det är en fråga som väcker intresse både hos dem som är för flyktingmottagande och dem som är emot. Men utmaningen är inte främst ekonomisk utan social, där den stora risken för utanförskap står mellan de som har jobb eller inte, visar forskningen.
Vad betyder ett fängelseuppehåll för chansen att få jobb?
I en ny studie jämförs sysselsättningen för fängslade personer i fyra nordiska länder upp till fem år efter att de frigivits. Målet var att se om tidigare fångar lyckas få jobb lättare i något av länderna och om detta i så fall beror på kriminalomsorgen eller arbetsmarknadsåtgärder.
Polska arbetsinvandrare i Norge - med bara den ena foten på arbetsmarknaden
Polska arbetsinvandrare reste till Norge istället för Sverige och Danmark som låg närmare, när Polen blev medlem av EU 2004. De flesta hade ingen avsikt att stanna, men när uppehållet blev längre flyttade familjen efter. På grund av korta arbetskontrakt befinner de polska arbetsinvandrarna sig i ett slags limbo - de har jobb, men få möjligheter att avancera.
Rummelighed i praksis - hvordan danske kommuner arbejder med inklusion
Danske kommuner går foran i arbejdet med skabe jobåbninger til borgere langt fra arbejdsmarkedet. Erfaringen er, at det kan gavne alle på en arbejdsplads, hvis inklusionen gribes rigtigt an.
Luca Visentini: OECD må leve opp til sin nye fortelling om inkluderende vekst
Den europeiske fagbevegelsen, ETUC, er kritisk til det de anser som dårlig sammenheng mellom OECDs gode makroøkonomiske analyser og de strategiske anbefalingene til det enkelte medlemsland. Rådene reflekterer ikke et nytt narrativ om inkluderende vekst. «Vær konsistent», oppfordrer generalsekretær Luca Visentini i møte med Arbeidsliv i Norden under OECD forum.
Årslång facklig konflikt i svenska hamnar kan ge lagändring
En årslång konflikt i Göteborgs hamn har fått den svenska regeringen att överväga ändringar i reglerna om fackliga stridsåtgärder. En orsak till att den blivit så långdragen är en till synes olöslig revirkamp mellan två fackförbund som båda organiserar hamnarbetare.
Side-alternativer