Bok i fokus: "Når det ikke er bruk for deg" - om utanförskapets många ansikten

De arbetslösa är heller ingen enhetlig grupp. Hur den arbetslöse mästrar sin situation beror ofta på skälen till arbetslösheten, tidigare livserfarenheter, vilka förhållanden den arbetslöse lever i och hur framtidsutsikterna ser ut.

Att förstå utanförskapets mekanismer och sätta dem i en helhet är syftet med boken ”Når det ikke er bruk for deg – arbeidslöshet och levekår” (Gyldendal Akademisk 2004), skriven av filosofidoktor Knut Halvorsen, som är professor vid Högskolan i Oslo.

Boken är en reviderad upplaga av ”Arbeidslöshet og arbeidsmarginalisering – levekår og mestring”, som kom 1994. Att han valt att ge boken en ny titel förklarar han med att situationen för de arbetslösa ändrar sig när det sker institutionella förändringar i välfärdsstaten. Boken riktar sig till alla som på något sätt kommer i kontakt med arbetslösa eller som är intresserade av ämnet. Förhoppningsvis kan den också tjäna som en väckarklocka, bland annat för politiker.

Redan i sitt förord gör Knut Halvorsen klart var han står. Detta är en bok som är skriven i solidaritet med de arbetslösa. Han värjer sig mot den gängse beskrivningen av de arbetslösa och bemöter i boken det han beskriver som myter och halvsanningar kring de arbetslösas situation. Han är starkt emot medias eländesbeskrivningar. De förstärker bilden av arbetslösheten som ett socialt problem, där den enskilde skambeläggs och där arbetslösheten i sig själv blir ett tillstånd som stigmatiserar den enskilde. Halvorsen har en annan syn. Det är samhället som i sin jakt på vinning skapar vinnare och förlorare. Därför bör den adresslapp som bär självkritik och lösningar riktas mot samhället, inte den enskilde arbetslöse.

Halvorsen sätter arbetslöshet och utanförskap i relief mot de nordiska ländernas starka arbetsmoral. Arbetet är den grund som välfärden vilar på, men det är också starkt kopplat till människans värde. Det är genom lönearbetet vi blir en del av samhället och dess rättigheter. Allt annat betraktas med misstänksamhet.

Arbetet är också en arena för personlig utveckling och social tillhörighet. Halvorsen anser att vi i våra samhällen dyrkar arbetet i så hög grad att det kan ses som en sekulariserad religion. Det är utifrån detta synsätt arbetslösheten diskuteras och arbetsmarknadsåtgärder formuleras.

Att inte arbeta betraktas med misstänksamhet. Det finns moraliska förklaringar. Den arbetslöse är lat och vill inte arbeta. Det finns ekonomiska förklaringar. Bidragen är så höga, så att det är bekvämare att leva på dem, än att arbeta. Återkommande diskuteras ekonomiska incitament för arbete. Om bidragen sänks, eller villkoren för bidrag skärps så kommer fler att vara motiverade för att söka och ta arbete.

Men Halvorsen menar att just de låga ersättningarna och den ekonomiska oron förvärrar tillståndet för den arbetslöse och riskerar att få motsatt effekt. I vår kultur söker de allra flesta arbete om det finns något att söka, just för att arbetsmoralen är så stark. Han ifrågasätter också om arbete till varje pris alltid är det rätta. Arbetsmarknadspolitiken riskerar att ta utgångspunkt i en idealiserad bild av arbete, hävdar han.

Halvorsens bok strukturerar debatten runt arbetslöshet och tillför värdefull kunskap. Han ställer etablerade sanningar på huvudet och väcker tankar. Det är en läsvärd bok för den som vill veta mer om arbetslöshetens komplexitet och de värden vi tillskriver arbetet.