Arbeidsmarked
EU:s fria arbetsmarknad - med nordiska och polska ögon
Tio månader efter att gränserna i alla fall delvis öppnades för arbetskraft från EU:s nya medlemsländer är det svårt att avgöra om farhågorna besannats i Norden eller om det blivit en besvikelse för de nya medlemsländerna. Debatten rasar om det handlar om ”social dumping” eller ”social jumping”.
Kreativitet i tusenårsnäringarna
När jobben upphör eller flyttar utomlands är det extra utsatt att bo på en ö. Här går det inte att pendla till grannkommunen, utan jobb som försvinner måste ersättas på annat sätt. Det kräver både kreativitet och kunskap. - Det har alltid varit min grundtanke att kompetensutveckling är helt nödvändigt för att Bornholm inte ska gå i stå, säger Henrik Grove, avgående arbetsmarknadschef för Bornholm.
Unnur Sverrisdóttir: Jurist med mål om et ryddigere arbeidsmarked
Det islandske arbeidsmarkedet koker. Arbeidskraft strømmer inn fra hele Europa og andre verdensdeler. Embetsmenn og partene i arbeidslivet prøver å henge med i en lynrask utvikling. Unnur Sverrisdóttir kom inn som bestyrer av lovavdelingen i det islandske Arbeidsdirektoratet midtvinters. Hun opplevde stemningen og arbeidsoppgavene som en eksplosjon fra første dag.
Gull til nordisk arbeidsliv - men er det bærekraftig?
Arbeidsmarkedet er nytt hver morgen, sa Allan Larsson da han nylig dro opp de store linjene på arbeidslivskonferansen "Hva er nytt med det nye arbeidslivet?" Vi påvirkes uavbrutt og på alle nivå av dollarkurs, demografi og teknikk. Men i en tid med raske endringer, krav om bedre konkurransekraft og økt fleksibilitet, er det mulig å skape et bærekraftig arbeidsliv?
Tarja Filatov: Det er de tyste vi må hjelpe
Arbeidsløsheten skal ned og sysselsettingen opp. Finlands arbeidsminister syns det er viktig å ha høye mål, men innrømmer at det kan bli tøft å nå målet om 100 000 nye arbeidsplasser på fire år.
Skattestöd till städhjälp stor succé i Finland
Städredskapen är inburna från bilen som parkerats framför radhuslängan i Vanda, en förstad till Helsingfors, och arbetsdagen kan börja. – Jag gillar att städa, säger Kirsi Heinonen och startar dammsugaren.
Opbrud i Danmark
Forsøg med det enstrengede system for ledige er et led i en ny arbejdsmarkedspolitik med sigte at få flere i arbejde
Den keltiske tiger - et forbilde i det nye Europa?
- Suksessen skyldes at vi har investert i mennesker, og ikke i infrastruktur. Satsningen på utvikling av kompetanse har løftet Irland fra en bunnplassering til å bli et av de mest fremgangsrike land i Europa. Det er derfor vi blir kalt ’den keltiske tiger’, sier den irske arbeidsminister Frank Fahey til Arbeidsliv i Norden.
Fritt frem for arbeidstakere fra EUs nye medlemsland – Norden vurderer sikkerhetsmekanismer
Nordiske land som vil åpne arbeidsmarkedet for arbeidstakere fra de nye medlemslandene i EU fra første dag, vil sikre seg mot en for stor tilstrømming av arbeidskraft. Arbeidsministrene ønsker derfor å vurdere tiltak som kan hindre at for mange kommer.
Arbetsför - när mängden är rätt
Rune Håvard Holtmoen studerade marinteknik i Trondheim och hade ett halvt år kvar innan han skulle ha blivit civilingenjör. Men 1990 drabbades han av kroniskt trötthetssyndrom, en sällsynt sjukdom som gjorde att han sjukpensionerades. Tolv år senare försöker han komma in på arbetsmarknaden, denna gång med målet att bli revisor.
Det ska löna sig att arbeta
Fattigdom är ett tema i tiden, både på europeisk och nordisk nivå. För även om få människor i Norden saknar mat för dagen, kläder på kroppen eller en säng att sova i är de flesta numera ense om att det finns ett fattigdoms problem även i de nordiska välfärdsstaterna. Fokus för lösningarna står arbetet.
EU:s utvidgning: Gamla grannar - nya möjligheter
Sedan 1954 har nordborna kunnat välja att jobba i vilket land de velat, på samma villkor som de inhemska medborgarna. Tack vare medlemsskap i EU och EES-avtalet råder samma möjligheter i hela EU. Omvänt har medborgarna i EU samma rätt att arbeta i Norden. Men vad händer när EU utvidgas? Våra närområden Estland, Lettland, Litauen och Polen har sammantaget en arbetsmarknad som är betydligt större än den nordiska, men med lägre löner och sämre arbetsvillkor. Innebär utvidgningen ett hot eller en möjlighet?
Letland er på vej
Trods hårde odds er Letland som et af de fattigste lande i Østeuropa ved for alvor at få gang i udviklingen – og en dansk ekspert hjælper med at opbygge grundlaget for et moderne arbejdsmarked.
Pass på, de kommer
Jo mer vi nærmer oss utvidelsen av EU, jo mer nervøse blir naboene til kandidatlandene. I Sverige, som allerede under sitt formannskap i EU kjempet for at det ikke skulle bli noen begrensinger for fri flyt av arbeidskraft, brer det seg en uro innen flere bransjer for ukontrollert arbeidsinnvandring og konkurranse.
Snøhvit – samarbete på Nordkalotten
Det är sällan arbetsförmedlingarna går ut och bjuder in arbetskraft från andra länder med öppna armar. Men i det tunt befolkade Finnmark i Norge, letas det med ljus och lykta efter arbetskraft för att kunna genomföra den största industrisatsningen i landsdelen någonsin – naturgasprojektet Snøhvit.
Den nordiska arbetsmarknaden och EU:s utvidgning – hot eller möjlighet?
Vad kommer att hända i de nordiska länderna när EU blir större och en stor del av de nya länderna ligger i vårt närområde? Scenarierna är olika, liksom hållningen i de nordiska länderna. Vilka kommer? Hur många kommer och hur ska de tas emot? Rädslan finns för lönedumpning och försämrad arbetsmiljö, liksom förhoppningar om invandring av eftertraktad arbetskraft.
Felles arbeidsmarked også for nye EU-borgere i øst?
- Nå må de nordiske land snart bestemme seg, utfordret representantene fra de kommende EU-landene. Spørsmålet om et felles arbeidsmarked sto øverst på dagsorden da arbeidsministrene fra de nordiske land, baltiske stater og Polen møttes på Öland i Sverige 22. og 23. september.
Esterna stannar helst hemma
Finland har krävt och fått igenom en övergångstid för invandring av arbetskraft från de nya EU-länderna. Men hotet är snarare att finska företag flyttar ut sin produktion till Estland.
Uten økonomisk selvstendighet - ingen politisk uavhengighet
Det er selvstyredebatten som gjelder på Færøyene. Mens venstre - høyre dimensjonen er styrende for politikken ellers i Norden, er selvstendighet eller ikke, det dominerende tema i færøysk debatt. Et engasjement som riktignok er noe nedtonet for tiden, men betydningsfullt nok til å skape meningsmangfold og brytninger på kryss og tvers av partiskillelinjer.
Fisket – en del av Färöarnas själ
Fisket bär den färöiska ekonomin, men betyder också så mycket mer. Kring fisket finns berättelserna om både hjältemod och ond, bråd död. Där finns könsrollerna som präglats av mäns frånvaro och kvinnors närvaro. Där finns vanan att ständigt leva med det oförutsägbara, som i sin tur påverkar sinnena.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
