Löneskillnader känner inga gränser

Nordiska Ministerrådet har nu tagit initiativet till ett arbete, där en av de viktiga uppgifterna är att utveckla statistik som gör det möjligt att sammanlikna och byta erfarenheter mellan de nordiska länderna inom det här området.

Nordiskt samarbete kring jämställdhet för män och kvinnor är ingen ny företeelse. Det finns en bred politisk enighet om betydelsen av jämställdhet och lika lön. Visst ligger de nordiska kvinnorna internationellt sett högst vad gäller deltagande i yrkesyrkeslivet, men när det kommer till lönerna närmar de sig snarare ett internationellt genomsnitt. 

I den handlingsplan som togs för jämställdhetsarbetet för åren 2001 och 2005, är därför lika lön och jämlikhet i arbetslivet ett av de teman som tas upp inom Nordiska Ministerrådet.

Under ett år har en arbetsgrupp med experter från arbetslivs- och jämställdhetsområdet från alla de nordiska länderna mötts regelbundet. De har samlat in mängder av material, för att kartlägga hur löneskillnaderna mellan män och kvinnor ser ut i de olika länderna. Detta komma att mynna ut i ett förslag som tas i mars och som senare i år läggs fram för Ministerrådet.

Huvudparadoxen

- Det som slagit oss är att löneskillnaderna består, trots att kvinnor har lika lång utbildning och att de kommit ut på arbetsmarknaden i full bredd.

- Det är huvudparadoxen, det vill säga, det sker mycket, men det är ändå stagnation, säger norska Jorun Hjertø, på Barn- och familjedepartementet i Norge, som är huvudsekreterare i arbetsgruppen. 

Det som skett under 90-talet är att kvinnor närmat sig männen på arbetsmarknaden. Förutom utbildning är kvinnor och män i arbetslivet ungefär lika gamla och de har i stort sett samma arbetslivserfarenhet. Visserligen är arbetsmarknaden ännu starkt könsuppdelad, men allt fler kvinnor ger sig numera in i utbildningar som tidigare dominerats av män. Det finns också fler kvinnor i högre ställningar, även om det går mycket långsamt. Det är en fråga som ofta hamnar på dagordningen, inte minst vad gäller kvinnor i börsnoterade styrelser. 

Den centrala frågan är varför lönerna inte följer med utvecklingen och höjs i nivå med att kvinnorna utbildar sig och höjer sitt deltagande i arbetslivet? Detta är utgångspunkt för den nordiska arbetsgruppen, vilket leder till en rad olika teman som arbetsgruppen önskar att det fortsatta arbetet ska koncentrera sig på. 

Förbättra statistiken

Ett projektförslag handlar om att förbättra den nordiska statistiken som belyser löneskillnaderna, så att vi kan lära av varandra. Det är svårt idag. Varje land har omfattande analyser och siffror nationellt men de går inte att jämföra mellan de nordiska länderna. En viktig källa till kunskap går därför förlorad, skriver arbetsgruppen i sin rapport, säger Jorun Hjertø: 

”Förhållandena i Norden ligger särskilt bra till för att samarbeta över gränserna. Just för att vi är så lika och samtidigt så olika, så blir jämförelser meningsfulla på det sätt att resultaten kan användas i praktiskt arbete”.

Arbetsgruppen har studerat de olika aktörerna som verkar inom jämställdhetsområdet och konstaterar att det finns en rad nationella instanser och lagar för att nå jämlik lön. Men uppenbart räcker inte detta. Det är framför allt i arbetslivet som löner sätts och strukturer skapas. Det är där arbeten värderas och det är där kvinnor kan eller inte kan göra karriär. Arbetsgruppen är därför angelägen om att det fokuseras på processer i arbetslivet som har betydelse för lönebildningen. Jämställdhet och lika lön behöver komma in på alla nivåer som rör arbetsliv och lönesättning och genomsyra allt tänkande. 

Överföra kunskap

Att överföra kunskap är en annan prioriterad fråga. Gruppen kommer föreslå att analyser ska göras, och information ges regelbundet under projektets gång, framför allt inom tre områden. Det ena handlar om maktrelationer och förhandlingssystemet i ett lika löns perspektiv. Det andra är om en generös familjepolitik, det vill säga om en kvinnovänlig välfärdsstat, är en bov i dramat som kan förklara den svårrubbade löneskillnaden. Troligen föreslås också att det tillsätts en grupp som undersöker attityderna till lika lön.

Tanken är att detta projekt ska pågå mellan 2003 och 2005 och att det ska leda till ett stort erfarenhetsutbyte, bland annat i form av konferenser, seminarier och rapporter.

- Det är en unik möjlighet att jämföra våra länder och därigenom komma ett steg närmare en förståelse av vad löneskillnaderna beror på, säger Jorun Hjertø.