Vanans makt och tradition

-Det finns en retorik kring jämställdhet som kommer från politik och lagstiftning, men det är lätt att prata och svårare att göra något konkret åt det, säger professor Lena Gonäs, som leder programmet i dag.

En av de saker som de svenska forskarna undersöker är hur det nya arbetslivet påverkar könens ställning på arbetsplatserna. 

- Vi har jagat det nya arbetslivet, men det är inte så synligt. Det fick sig en knäck samtidigt som IT-bubblan sprack. Men just i IT-branschen kunde vi se en ljusglimt i synen på att vilja rekrytera kvinnor, säger Lena Gonäs.

Hon är kulturgeograf och professor i arbetsvetenskap vid universitetet i Karlstad. Hon är också verksam vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm. 

Det var där, hon och en rad andra forskare för snart fem år sedan började diskutera könssegregering och dess betydelse för hälsa och ergonomi. Diskussionerna ledde till forskningsprogrammet ”Kön och arbete”, som startade 1999 och ska pågå till 2006. 

Syftet är att undersöka könssegregeringen i det svenska arbetslivet och dess konsekvenser för inflytande och hälsa. Programmet har både ett samhällsvetenskapligt och medicinskt perspektiv och är koncentrerat till Östergötlands län i mellersta Sverige. 

Där har man valt ut tre kommuner, som representerar både arbetslivets tradition och förvandling; Finspång som är en genuin industriort med betoning på verkstadsindustri, Norrköping, tätorten, som också är en gammal industriort under omvandling efter stora företagsnedläggningar och till sist Söderköping, en liten turiststad vid Göta kanal, där också många pendlar till arbeten i de närliggande större städerna. 

På alla platserna följer forskarna utvecklingsprocesser och studerar arbetsmarknaden. De har styrgrupper på varje ort och diskuterar med dem vilka arbetslivsfrågor som är de mest aktuella att granska. En rad forskningsprojekt ryms inom programmet. Det rör bland annat arbetsbelastning och stress inom både offentlig sektor och privat industri, ledning och kvinnlig representation i ett av de största företagen, kännetecken på goda arbetsplatser, ungdomars yrkesval och könsaspekter vid rekrytering, bland annat hos ett stort bemanningsföretag. 

– Jag förväntade mig förklaringar till varför utvecklingen går så långsamt och vi har märkt vanans makt och tradition, säger Lena Gonäs. 

Kön är sällan ett medvetet tema, även om retoriken finns, säger hon också.

– Det finns en skillnad mellan retorik och praktik. Man vet vad man bör säga, men det är långt kvar till verkligt genuina försök och påtagliga förändringar, säger Lena Gonäs.

Hon tycker att det fanns ljusglimtar inom IT-företagen, innan de flesta av dem gick i konkurs. Där kunde man se en annan inställning till att rekrytera kvinnor. De ansträngde sig för att få tag på kvinnor och visade en uttalad vilja att rekrytera för att få balans mellan könen inom företagen. Där tog också både män och kvinnor barnledigt. Frågan är vilka arbetsgivare som vill ge alla möjlighet att göra det, säger Lena Gonäs. Ännu i dag kan man se att de unga kvinnorna får fast anställning flera år senare än de unga männen.

– Det finns många motsägelsefulla trender och ibland är det som om man återskapar gamla mönster. Kvinnlig arbetskraft behövs, men de stolar där kvinnorna ska sitta är traditionellt placerade, säger Lena Gonäs