Norska livsmedelsföretag satsar på egna språkkurser

- Arbetstagare som inte behärskar språket blir extra sårbara för att stötas ut eller marginaliseras när företaget nedbemannar eller inför ny teknik. Personer som tidigare kunnat göra ett bra jobb utan goda språkfärdigheter ställs inför större utmaningar, säger Heidi Enehaug på det norska arbeidsforskningsinstituttet, AFI.

Tillsammans med en annan AFI-forskare,  Steinar Widding, har hon engagerats av KOM-projektet som sattes igång gemensamt 2008 av arbetsgivarorganisationen NHO Mat og Drikke och fackförbundet NNN (Norsk Nærings- og Nytelses-middelarbeiderforbund).

Bokstäverna står för Kompetanse, Opplæring och Mangfold, elller kompetens,undervisning och mångfald.

Målet för projektet är att utveckla goda verktyg och metoder för språkundervisning på arbetsplatsen. Dessutom ska det tillrättaläggas för att företagen ska lära sig av varandra genom att nätverk byggs inom eller på tvärs av olika branscher. Genom att de anställdas kompetens ökar ska detta förhoppningsvis också leda till en högre intern mobilitet inom företagen.

- Att få ett jobb innebär inte automatiskt att man lär sig bättre norska eller integreras i det norska samhället. På många företag med en hög andel invandrare rekryterar olika språkgrupper nya medarbetare som talar samma språk , säger Heidi Enehaug.

Sex företag deltar till en början i KOM-projektet: Coca- Cola Drikker AS, Ringnes a.s., Bakers AS (Økern), Hennig Olsen Is AS, Idun Industrier AS(Rakkestad) og Nidar AS.

Vägvisare för språkupplärning

Efter att ha studerat de sex företagen håller Heidi Enehaug och Steinar Widding på att göra en vägvisare för de företag som vill starta spåkupplärning på arbetsplatsen. I samband med det har de skrivit en berättelse om hur utvecklingen kan gå till på ett företag som under en relativt kort tidsperiod går från att vara en verksamhet där alla arbetstagarna var etniskt norska, till att de anställda har en brokig bakgrund från ett 30-tal länder. Det påhittade företaget har fått det allt svårare att hitta arbetskraft.

”Många av de arbetssökande som företaget rekryterade hade kommit till landet som asylsökande eller flyktingar. De hade därför rätt till minst 300 timmar med norskundervisning genom introduktionsprogrammet, men så snart chansen att får ett jobb och en inkomst dök upp, slutade de på kursen även om många av dem var eländig i norska och långt ifrån hade använt hela kvoten av norsktimmar”, skriver de två forskarna.

Vietnameserna hjälpte företaget med att skaffa fler vietnameser, irakierna skaffade fler irakier och det började snabbt bildas klickar och grupper där alla hade samma språk. I matsalen satt alla i olika språkgrupper och till sist hade hela avdelningar tagits över av en nationalitet. Många kände att de blev dåligare på norska eftersom de varken på jobbet eller fritiden använde språket.

Arbetsmiljön lider

- Resultatet från KOM-projektet visar att även stora företag med ett aktivt förhållande till att utveckla mångfaldstänkandet internt möter stora utmaningar. Flera av företagen pekade på hur svårt det är att genomföra ett systematiskt arbetsmiljöarbete när en stor andel av de anställda har en begränsad förståelse av det norska språket, säger Steinar Widding.

Detta är några av varningssignalerna:

• Skyddsombuden förenklar de frågor som ställs om arbetsmiljön och begränsar antalet rundor de tar för att kontrollera säkerheten.
• Kartläggningar av arbetsmiljön blir svårare att genomföra.
• Avdelningsledarna begränsar antalet personalmöten och känner sig inte trygga på att informationen når fram.
• Arbetsledarna börjar använda fingerspråk och/eller lägger om till en slags företagsanpassad ”kebab-norska”.
• Anställda måste få hjälp av kolleger för att göra sig förstådda.

När företagsledningen väl beslutat sig för att något måste göras för förbättra kommunikationerna är det enligt AFI-forskarna viktigt att det nya projektet får den plats, resurser och organisationsmässiga förankring som är nödvändig för att det ska lyckas.

- Det är många företag som tar för lätt på att diskutera vad problemet egentligen är. Kanske det inte bara handlar om att Ali bör lära sig bättre norska, utan om hur arbetet är organiserat, hur arbetsuppgifterna fördelas och bristande utbildning, säger Heidi Enehaug.

Olika förväntningar

Det är frågor som bäst behandlas i det redan etablerade partssamarbetet på en arbetsplats. Förväntningarna kan vara helt olika – företaget vill ha en kompetent arbetskraft och att HMS-reglerna förstås och följs. De anställda vill ha meningsfulla arbetsuppgifter, trygghet och erkännande från kolleger.

- Det är inte självklart vilka behov som ska prioriteras när undervisningen organiseras som en gemensam insats från de anställda, som delvis ställer upp på sin fritid, säger Steinar Widding.

För att kursen ska vara relevant är det både viktigt att välja rätt vilken anordnare av kursen som väljs och hur undervisningen ska anpassas till företaget. Det är viktigt att engagera mellanledarna eftersom det är de som ska organisera produktionen så att arbetstagarna kan gå på kursen, samtidigt som de har en nyckelfunktion att motivera arbetstagarna att delta.

En potentiell snubbeltråd i startfasen är att en kartläggning av språkkunskaperna snabbt kan visa att det finns ett stort behov även bland de som talar modersmålet för utbildning på grund av läs- och skrivsvårigheter.