Språkkunskaperna är nyckeln men låset passar inte alltid

Jämfört med andra europeiska länder är den nordiska hållningen till språkundervisningen för invandrare generös. Stora länder som Storbritannien och Frankrike ställer krav om språkkunskaper redan innan utlänningar får bosätta sig i landet. För de mindre skandinaviska språken och finskan är inte det en realistisk möjlighet. I de flesta europeiska länder är det staten som finansierar språkutbildningen, men i många länder är det också vanligt att invandrarna själva får bekosta den.

Trots den tvärpolitiska enigheten i Norden om att språkundervisningen för invandrare är viktig, så har det emellertid varit svårt att matcha de stora orden med ett system som fungerar. Hårdast har kritiken varit i Sverige, där det bedrivits undervisning i Svenska för invandrare, oftast kallad sfi, i 40 år. Men fortfarande är man på jakt efter en modell som fungerar. Ett av de största problemen är att så många hoppar av utbildningen.

”Dagens svenskundervisning för invandrare präglas generellt av bristande kvalitet och låga krav på studieresultat. Hela nio av tio sfi-lärare saknar utbildning på rätt nivå i undervisningsämnet svenska som andraspråk”, skrev utbildningsminister Jan Björklund och integrationsminister Nyamko Sabuni i ett debattinlägg 2008.

Nya reformer

De två ministrarna satte igång flera utredningsarbeten som nu börjar ge resultat i olika förslag till hur sfi ska reformeras.
Det har hela tiden funnits en innebyggd motsättning i språkpolitiken. Ska språkundervisningen först och främst vara ett medel för integration, eller är det viktigaste att invandrarna får ett jobb? Oenigheten har inte bara gällt politiska partier, utan även institutioner.

Arbetsmarknadsmyndigheten har ansett att slutnivån som nås i språkutbildningen är för låg för att de som gått igenom den ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Skolverket har däremot ansett att målen för utbildningen har satts för högt för många studerande. Det skapar en inlåsningseffekt eftersom de varit tvungna att fortsätta studera i flera år utan att kunna komma vidare.

Det har också funnits en misstankar om att kravet på språkkunskaper bara är ett behändigt sätt att avvisa vissa sorterts arbetskraft.

- Det finns anledning att fundera på vad som ligger bakom kravet på ”tillräckliga svenskkunskaper” och vad detta begrepp står för, skrev den så kallade Sfi-utredningen i Sverige 2003.

- Vad är det som gör att kraven på språkkunskaper ökar när det finns gott om arbetskraft och sjunker vid omvänd konjunktur? Har arbetsuppgifterna ändrats eller är det så att krav på språkkunskaper är ett legitimt sätt att sortera människor? Det är utan tvekan mindre laddat för arbetsgivare att hänvisa till brister i spåket än att uttrycka att man anser att någon inte passar in på arbetsplatsen.

Morot och piska

Efter att Danmark, som första land i Norden, beslöt att de som ska få medborgarskap måste klara av en språktest, har en ny dimension förts in i språkdebatten . Det danska kravet kompletterades 2007 med en kunskapstest om det danska samhället och den danska kulturen. 2010 har nya regler införts som innebär att språk- och kunskapstesten krävs för att få uppehållstillstånd även vid familjeåterförening.

Om Danmark har de strängaste invandringsreglerna är rätten till danskutbildning generös. Den gäller i tre år från det att man påbörjat utbildningen som är på ca 2 000 timmar.

Andra länder har också följt Danmark i att koppla språkkurserna till visumpolitiken. I Island krävs det en språkkurs på minst 150 timmar för att få ett permanent uppehållstillstånd.

I Norge måste man ha klarat av 300 timmar norskundervisning för att bli beviljad permanent uppehållstillstånd, varav 50 timmar utgörs av samhällsinformation. Från och med 2012 kommer antalet timmar utvidgas till 600.

I Sverige ska språkundervisningen för invandrare som ett riktvärde vara på 525 timmar.

Undervisning enda kontakten

Det går emellertid inte att säga att fler timmar nödvändigtvis innebär bättre språkkunskaper för de som studerar.

- Ett problem som tagits upp under våra studiebesök är att vissa deltagare tenderar att bli kvar i utbildningen trots att de inte gör några framsteg. En del av dessa utgörs av deltagare som primärt läser sfi för att få sin försörjning, skriver Utredningen om tidsbegränsad sfi, som la fram sitt betänkande i slutet av april och som föreslår att Sfi ska tidsbegränsas till två år.

Enligt en undersökning som SCB gjort, sa en fjärdedel att ersättningen var det viktigaste skälet till att de gick på sfi. Cirka 40 procent i enkäten sa att skälet till att man läste sfi var att få träffa vänner och få sociala kontakter.

- I etniskt segregerade bostadsområden kan kontakten med skolan vara särskild betydelsefull, då den i vissa fall representerar den enda kontakten med det svenska samhället, skriver de svenska utredarna.

Vinden har vänt

I samband med att kommunerna fick ansvaret för undervisningen 1991 i Sverige tonades arbetsmarknadsmålen ned. Erfarenheter som gjorts hur man kan kombinera en yrkesutbildningt med svenskundervisning tappades då bort.

- Sedan millennieskiftet har vinden vänt och det pågår nu allt fler projekt där kopplingar till arbetsmarknaden åter betonas, skriver Farbod Rezania, på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, i en rapport om svenska som andraspråk.

I flera kommuner finns det nu undervisning i svenska för företagare, lastbilschaufförer, medicinsk personal, ingenjörer, hantverkare och lärare. Utbildningarna riktar sig till personer som redan har yrkeserfarenhet och/eller yrkesutbildning från sitt hemland. Deltagarna läser svenska med fokus på yrkesspråket samtidigt som de får kunskaper om hur arbetsmarknaden och det specifika yrket fungerar i Sverige. Om möjligt erbjuds praktik på en arbetsplats och chans att komplettera utbildningen på högskolan eller inom den övriga vuxenutbildningen.