Yrkesinriktade svenskstudier öppnar för jobb

Förra veckan for riksdagens Arbetsmarknadsutskott till Lillåns Bleck & Plåt i Örebro. De kom för att besöka ägaren Stefan Öberg och den utbildning till plåtslagare som ordnas i regi av företaget, Arbetsförmedlingen och kommunens enhet ”Språk och framtid”, som bland annat håller i svenskundervisning för invandrare, i Sverige alltid förkortat till Sfi. 

Historien börjar i en taxibil. De gånger Stefan Öberg åkte taxi, slogs han av att taxibilarna i stort sett alltid kördes av invandrare och att de påfallande ofta hade höga utbildningar i sina hemländer.

- Jag tänkte att vi i Sverige borde få underkänt betyg hur vi tar hand om den kompetens som kommer från andra länder. Jag undrade också över vad det skulle innebära för mitt företag om de här personerna som verkar ha huvudet på skaft skulle komma till mitt företag, säger Stefan Öberg.

Korsbefruktning

Hans spontana tanke var att det skulle kunna ske någon form av korsbefruktning mellan den kunskap som bars av invandrarna och behovet av arbetskraft som fanns i hans egen bransch. Sagt och gjort. Han tog kontakt med Arbetsförmedlingen och berättade hur han hade tänkt. ”Gå hem och gör en kursplan”, sade arbetsförmedlaren och det gjorde Stefan Öberg. Den innehöll 40 veckors undervisning till plåtslagare samt yrkesmatematik, fysisk träning och yrkesinriktad undervisning i svenska. Kursplanen stämdes av med branschorganisationerna inom plåtslageri och både fack och arbetsgivare gav sitt godkännande. Det råder stor brist på plåtslagare i Sverige.

Stefan Öbergs tankar om att vi inte tillräckligt tar vara på den kompetens som kommer till Sverige visar sig ha stöd både hos experter och hos granskare. Bland annat är slutsatsen i en färsk rapport från Riksrevisionen att det tar alldeles för lång tid för utländska akademiker att få fotfäste på arbetsmarknaden och att regeringen måste agera för att underlätta detta, inte minst med tanke på den demografiska utvecklingen. Likaså råder stor enighet om att tillräckliga kunskaper i svenska är avgörande för dem som vill arbeta och fungera i Sverige. Frågan är hur språket kan läras på bästa sätt. I Sverige är det kommunerna som ansvarar för svenska för invandrare, kallat Sfi. Det innebär att det finns stora skillnader i hur kommunerna väljer att arrangera kurserna, vilket bekräftas av en ny rapport från Skolinspektionen. Skillnaderna är nödvändiga utifrån de lokala förutsättningarna, säger Roy Melchert på Sveriges Kommuner och Landsting. Han är medveten om att SFI-undervisningen ofta får klä skott för dålig integration, men anser att ett problem är att det finns motstridiga intressen med svenskundervisningen.

Dubbelkommando

- Den styrs av ett dubbelkommando genom att dels ha ett utbildningsmål som ska uppnås, samtidigt som den ska hjälpa nyanlända att komma närmare arbetsmarknaden. Det blir en målkonflikt mellan betyg och arbetsmarknadsetablering, säger Roy Melchert.

SFI har kritiserats för att svenskan har lärts ut för långt från arbetslivet - först ska man lära sig svenska och sedan ska man söka jobb. Kritiken har också gällt att man har blandat ihop högutbildade invandrare med analfabeter.

Det finns en gammal tråkig bild av sfi-undervisningen, bekräftar Christopher von Stedingk, chef för Språk och Framtid i Örebro kommun. I många kommuner är dock svenska för invandrare arrangerad på ett helt annat sätt. I Örebro gjorde man förändringen för sex år sedan. Då slog Sfi - utbildning ihop med arbetsmarknadsenheten för att skapa ett Sfi med tydlig introduktion mot arbetslivet.

- Allt vi gör nu går ut på att förkorta vägen till egenförsörjning och vi har ett nära och bra samarbete med Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet. Sfi var tidigare alltför omhändertagande, men vi vill inte hjälpa utan vi vill stötta, säger Christopher von Stedingk.

Kartläggning

Lärare, arbetskonsulenter och studievägledare arbetar tillsammans och oavsett vilka skäl en person har haft för att anmäla sig till Sfi, börjar varje deltagare med en intervju där utbildning och andra färdigheter kartläggs och synliggörs. Arbetskonsulenterna ordnar praktikplatser, så att deltagarna tidigt får testa sig mot den svenska arbetsmarknaden. Sedan försöker de att så tidigt som möjligt bedöma hur deltagaren kan gå vidare.

 Tillsammans med arbetsförmedlingen och näringslivet ordnar man yrkesutbildning inom bristyrken, där utbildning, praktik och svenska kombineras. Första projektet skedde tillsammans med transportföretaget DHL, som behövde yrkeschaufförer. Alla sfi-elever med körkort inbjöds att söka och åkeriet stod tillsammans med kommunen för intervjuer. De som antogs fick förarutbildning på heltid och svenskstudierna skedde parallellt genom att en Sfi-lärare följde deltagarna på heltid. Alla har idag, några år senare, arbete och försörjer sig själva. Liknande utbildningar som kombinerar yrkesutbildning och svenskstudier finns inom måleribranschen, inom plåtslageri, vården och handeln. Resultaten är goda.

- Nyckeln till framgång är att det finns bra möjligheter till framgång och att man får platsen på yrkesutbildningen under konkurrens. Omhändertagande är inget mot ett erbjudande där man får hävda sig och känner sig utvald. Det skapar stolthet, säger Christopher von Stedingk.

Hans erfarenhet är att språket lärs bäst i en reell situation. I en skolsituation kan man lägga pusselbitar, men är man ute på ett jobb lär man sig det man behöver för att klara sig i vardagen. Det är oslagbart, konstaterar Christopher von Stedingk. Han vill nu verka för att sprida modellen vidare och har sökt EU-bidrag tillsammans med kommuner från sju länder, bland andra Norge, Finland och Danmark.

Högt tempo

Stefan Öberg på Lillåns Bleck & Plåt vann det anbud som Arbetsförmedlingen gjorde på hans kursplan. Eftersom bristen på praktikplatser är akut valde Stefan Öberg att utbilda instruktörer som kunde vägleda deltagarna.

- Tempot har blivit så högt att företagen och deras anställda inte klarar fler praktikanter. Det är ett allmänt problem och därför måste man finna nya lösningar, säger han.

Tolv sökande valdes ut att gå den 61 veckor långa kursen, där SFI-lärarna kom till arbetsplatsen flera gånger i veckan och höll undervisningen där. Förra sommaren blev de klara och idag jobbar elva personer i hans koncern.

- Det är jätteviktigt att man snabbar på språkinlärningen både för jobbet men också för det sociala livet. Det går genom att ute på en arbetsplats tvingas prata svenska. Det blir något annat än att sitta i ett klassrum och sedan gå hem till sin egen miljö, säger han och är på dagen för intervjun på väg att sluta ett nytt avtal om en liknande kurs med Arbetsförmedlingen.