När mångfalden bryts upp i ännu fler nyanser

Antalet asylsökande som kom till Norden 2015 mer än fördubblades jämfört med året innan. Sammanlagt kom det 248 077 asylsökande i fjol. Fram till oktober pekade kurvorna brant uppåt i alla de nordiska länderna utom Finland, som redan börjat strama åt villkoren för asylsökande:

Asylsökande till Norden jan-okt 2015

Även tidigare har det funnits år med stora flyktingströmmar, som på 90-talet, när Jugoslavien splittrades i många olika länder. Men enligt Tuomas Martikainen är dagens flyktingströmmar olika än tidigare. Det handlar dels om teknologi, som gör det lätt att ta sig från ett land till ett annat och där information inte minst genom sociala medier förmedlas till flyktingarna så att de snabbt kan fatta beslut.

Men det handlar också om mängden.

- Det finns redan mer än 150 000 irakier i Norden. Det är fler än antalet finländare i Sverige, påpekar Tuomas Martikainen på konferensen Hur mår du Norden?

I Sverige är irakierna redan den näst största invandrargruppen. Men även i Danmark och Finland är antalet irakier så stort att de nu är den 4:e största invandrargruppen.

- Samtidigt sitter vi fortfarande fast i ett tänkande där vi delar upp folk i gamla gruppskillnader. Vi tänker att en person kommer från landet A, tillhör kulturen B och praktiserar religionen C.

- Men människorna börjar påverkas av den sociala miljön de lever i. De förändras och det uppstår nya kopplingar, så att den diversitet som uppstår är inte den samma som kom in i landet.

Själv har han som akademiker studerat hur religionen påverkas i det nya hemlandet. Migrationsinstitutet är Finlands enda forskningsinstitut som specialiserat sig på migrationsforskning.

- De muslimer som finns i Åbo, de vietnamesiska buddhisterna, de irakiska kristna kaldéerna, de ingermanländska lutheranerna och de rysk-ortodoxa kristna som finns här praktiserar inte sin religion som de gjorde när de lämnade sina länder. Skillnaden är ibland väldigt stor. 

- För att ta ett exempel från ett annat land. Vi har alla vår uppfattning av vad buddhism är och tänker på munkar som bor i tempelområden. Men i USA finns det buddhister som praktiserar sin religion i byggnader som ser ut som en kyrka och som sjunger buddhistiska psalmer medan de sitter på bänkar. Inget av det finns där de kom ifrån.

Het politisk fråga

Asylströmmen som kom till Europa och Norden i slutet av förra året blev en het politisk fråga. Varken på europeiskt eller nordiskt plan lyckades man få till en politisk samordning. Vissa länder, som Tyskland och Sverige, tog emot en oförhållsmässigt stor andel av flyktingarna. Tusentals asylsökande kom över gränser som tidigare inte använts av flyktingar, som den mellan Norge och Ryssland.

Det ena efter det andra landet i Europa och Norden införde gränskontroller eller försämrade möjligheten till bidrag och familjeåterföreningar. Resultatet blev att flyktingströmmen minskade kraftigt:

Asylsökande till Norden jan-dec 2015

Fortfarande är det ingen som ser slutet på inbördeskriget i Syrien eller andra konflikter som är orsaken till att människor flyr. Samtidigt som gränserna stängs, flyttas mentala gränser. Utvecklingen har gått mycket fort.

- För ett år sedan kunde vi inte föreställa oss att många skulle ifrågasätta om Schengenavtalet om fri rörlighet skulle överleva, säger Tuomas Martikainen.

I Åbo talas det redan 104 språk. Fem procent av befolkningen talar av historiska orsaker svenska, medan ytterligare fem procent talar andra språk.

Börjar likna på befolkningen

- Det vi vet från forskningen är dels att invandrare som kommer till ett land börjar påminna om den befolkning som redan bor där, dels att människor som en gång har brutit upp och flyttat från sitt land är mer benägna att flytta igen.

- Finland är ett av de länder i Europa där befolkningen är minst urbaniserad. Men ser man på den grupp av 450 000 människor som flyttade från Karelen i samband med att det blev en del av Ryssland, så var den delen av befolkningen kraftigt överrepresenterad i den stora urbaniseringsvågen som kom efter kriget.

Ännu vet vi inte hur invandringen kommer att påverka de nordiska länderna. I Finland kunde man redan för tio år sedan börja se en ny nationalism som bland annat visade sig i lejonsmycken och T-tröjor med texten "Tack 1939-1945 "(på finska Kiitos). Budskapet var att hylla krigsveteranerna.

- Bland ungdomen kunde den här tendensen spåras ännu tidigare, redan för femton år sedan. 

Två banor

- Välfärdsstaten står inför stora utmaningar. Hur kommer arbetslivet att se ut i framtiden och hur kommer den ekonomiska grunden för välfärden att se ut? Vi får en åldrande befolkning, men också en ändrad befolkning, där diversiteten gör att invånarna delvis har olika behov, säger Tuomas Martikainen.

Det kanske mest oroande med debatten som förs i Finland och andra nordiska länder är vad det betyder för det sociala kontraktet där vi accepterar statens roll. Vad sker om människor tappar förtroendet för hur staten agerar?

Tuomas ser två olika banor för Finland. Antingen går  landet mot en bredare förståelse av vad som är "oss" och vilka som har rätt att vara där. Eller också går utvecklingen mot en snävare förståelse, där det ställs allt högre krav för att få vara med i samhället.

Se alla artiklarna i tema