Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2016 i Hur mår du Norden? i Hållbarhet kräver demokratisk grund och har en hög prislapp
Innsikt

Hållbarhet kräver demokratisk grund och har en hög prislapp

| Text: Carl-Gustaf Lindén

De nordiska länderna är föregångare inom hållbar utveckling och välfärd vilka står på en grund byggd av fungerande demokrati. Det var ett av de centrala budskapen när Finland ordnade sin första konferens under ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2016.

AIN valde att följa expertdebatten om ”socialt hållbar utveckling och välfärdsstaten”, där de nordiska länderna placerades in i ett internationellt perspektiv. Ralf Ekebom, konsultativ tjänsteman vid social- och hälsovårdsministeriet i Helsingfors ville förankra ett centralt ord i diskussionen.

- Vi ska inte förstå ordet social som aspekter som hänger samman med individer och samfund utan vi ska förstå det som en beteckning för hur samhället fungerar i allmänhet och får sin form.

Han noterade att institutioner och kultur håller samman samhällen medan ohållbar utveckling – marknadsmisslyckanden och finanskollapser, korruption, skatteflykt, brist på förtroende, civila konflikter, stater som faller samman – beror på svaga institutioner.

Dyr prislapp

Ekebom pekade på de kritiska punkterna i det nordiska välfärdssystemet: finansieringen av välfärden, befolkningstryck i form av invandring och politisk spänning.

- Dessa är fakta som vi måste beakta. Den nordiska modellen kommer med en dyr prislapp i form av omfördelning, hög sysselsättning och höga skatter.

Samtidigt förde han fram att de nordiska länderna är något av en internationell förebild för hur man bygger ett effektivt och välfungerande välfärdssamhälle.

- Därför borde vi göra våra arbetssätt bättre kända – hur har vi nått de resultat vi har nått?

Ekebom hänvisade till en intervju i Helsingin Sanomat med den amerikanska ekonomen Jeffrey Sachs som hävdade att det inte går att kombinera en nordisk välfärdsmodell, ett brett utbud av samhällstjänster, med öppna gränser. Ekebom frågade sig, liksom Brundtlandkommissionen (1987), hur långt solidariteten räcker i olika kritiska situationer.

Hjulet på nytt

Under diskussionen noterade forskaren Kirsi-Marja Lehtelä från Institutet för hälsa och välfärd (THL) i Finland att den nordiska välfärdsmodellen i sig själv är exempel på hållbar utveckling.

- Det finns ingen orsak att uppfinna hjulet på nytt.

Lehtelä underströk att de nordiska länderna bildar en region med välmående människor som saknar sitt motstycke i resten av världen. Styrkan i Norden är social utveckling som är starkt förankrad i demokratin.

- Vi har visat att man med politiska medel kan styra samhällsutveckling, ekonomi och användningen av naturresurser. Vi har också ett sätt att styra som involverar intressegrupper, bland annat genom remissbehandling, påpekade hon och underströk att ”demokrati tar tid.” Där kinesiska myndigheter kan välja att nonchalera lokalbefolkningens oro, exempelvis när tillstånd för nya byggnadsprojekt ges, är nordiska politiker och tjänstemän tvingade att ta i beaktande olika åsikter trots att processen är långsam och trög.

Statsvetaren Cay Sevón, som tidigare varit avdelningschef och överdirektör vid inrikesministeriet i Finland, betonade kulturens kraft. Hon talade om kultur och bildning, rätten att förverkliga sig själv och påverka i samhället.

- Konsten har ett egenvärde och ska inte ses som ett medel att nå andra mål – även om konstnärerna gärna ställer sig till förfogande för att göra gott.

Av den efterföljande diskussionen att döma är hållbar utveckling och välfärdsstaten inte ett tema som väcker starka känslor. Liksom Ekebom konstaterade har den mänskliga dimensionen redan varit jämställd med ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter under flera decennier i internationella deklarationer. Frågan som infinner sig är förstås hur alla de mål som under årens lopp formulerats ska kunna förverkligas. Han tog upp de europeiska avtalen om fri rörelse och immigration, Schengen- och Dublin-avtalen, som inte mera är i funktion.

Se alla artiklarna i tema

arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment