Ser man på de 13 ministerposterna i AiN:s jämställdhetsbarometer har det sammanlagt funnits 292 kvinnliga ministrar i Norden 1970-2016.
I 56 olika regeringar har det varit en kvinnlig socialminister. Justitieministern är den näst mest kvinnodominerade posten, med 35 ministrar, medan kultur och undervisningsminister slåss om tredjeplatsen med 31 ministrar var. Dessa fyra departement har därmed stått för 42 procent (120 av 292) av alla kvinnliga ministrar. (se tabellen längst ned i huvudtexten)
Det är bara bland stats- finans- och utrikesministrarna som kvinnorna har varit mer sällsynta än bland försvarsministrarna, som det funnits tolv kvinnliga av sedan 1970. Hälften av dem har emellertid varit norska.
De sex maktpositioner utanför regeringen och arbetslivet som vi ser på är:
Statschef, ordförande i högsta domstolen, centralbankschef, ärkebiskop, polischef och överbefälhavare
Island har ingen överbefälhavare, så där har vi sett på chefen för kustbevakningen.
Se mer om hur jämställdhetsbarometern är konstruerad här.