Arbetslivskriminaliteten måste mötas med skärpt samarbete

- I Finland är politiskt stöd, liksom samarbete och utbyte av information mellan myndigheter, det viktigaste verktyget för att bekämpa konkurrens på olika villkor och grå ekonomi, sa Päivi Kantanen, rådgivare på Arbets- och näringsministeriet i Finland.

Hon var moderator för konferensen ”Nordiskt– baltiskt expertseminarium om ordning och reda på arbetsmarknaden”, som hölls den 24 augusti i Stockholm. På konferensen samlades drygt 60 experter från nordiska och baltiska arbetsmiljö- och skattemyndigheter, men också representanter för arbetsmarknadens parter. Närvarande var också representanter för olika departement som i sina ansvarsområden möter de problem som den organiserade brottsligheten innebär för arbetsmarknaden. Mötet var en uppföljning av det nordiska arbetsministermöte som hölls i Stockholm i april. Där enades ministrarna om en resolution för att bekämpa organiserad brottslighet inom arbetslivet. 

- Vi har otroligt mycket att lära av varandra vad gäller ordning och reda i arbetslivet, sa statssekreterare Irene Wennemo från svenska Arbetsmarknadsdepartementet.

Erfarenheter som går att överföra

Hon berättade att det under den svenska mandatperioden varit många utbyten mellan de nordiska länderna för att komma till rätta med den brottslighet som finns inom arbetslivet och som är ett hot både mot konkurrens på lika villkor och bra arbetsvillkor. Och i det här sammanhanget har Sverige mycket att lära från de andra länderna i Norden och Baltikum, konstaterade Irene Wennemo.

- Fungerar olika åtgärder för att komma till rätta med arbetsmarknadskriminalitet i till exempel Danmark eller Norge, så kommer de förmodligen att fungera också i Sverige.

Att komma till rätta med kriminalitet i arbetslivet är ett villkor för att medborgarna ska ta till sig de förändringar som sker på arbetsmarknaden, enligt Irene Wennemo.

 - För att få acceptans för den rörlighet och den snabba teknikutveckling som kännetecknar den nordiska arbetsmarknaden är det avgörande att arbetsvillkoren inte försämras.

 Att det behövs samarbete för att möta den allt mer välorganiserade ekonomiska brottsligheten råder ingen tvekan. Samarbete behövs på alla nivåer för att motverka grovt utnyttjande av arbetskraft, osund konkurrens, svart ekonomi och kriminella nätverk. Och som flera av talarna på konferensen påpekade – arbetsmarknaderna rör sig snabbt över gränserna. Det öppnar för den organiserade brottsligheten, som i sin tur är snabba på att finna kryphål i bestämmelser och att finna nya vägar för att göra svarta pengar.

 Arbetslivskriminalitet är ihärdig och breder ut sig

Päivi Kantanen från Arbets- och näringsministeriet i Finland summerade de nya utmaningar den nordiska och baltiska arbetsmarknaden ställs inför. Arbetslivets förändringar går fort. Ökande rörlighet för arbetstagare, gränsöverskridande tjänster och migration innebär att fler arbetstagare kommer till den nordiska och baltiska arbetsmarknaden antingen kortvarigt eller för längre perioder. Till det kommer också globalisering, digitalisering, plattformsekonomi och olika atypiska arbeten, vilket påverkar både arbetsmarknad och arbetstagares rättigheter. 

Liis Naber, Raivis Busmanis, Anne-Marie Knudsen och Päivi Kantanen.

- Ojuste konkurrens, social dumpning, brott mot arbetsrätten och kollektivavtalen är inte nya fenomen. Men de blir allt mer ihärdiga och de vidgar sig. För att kämpa emot detta behöver vi samarbete, gemensamma aktioner och informationsutbyte mellan myndigheter och arbetsmarknadens parter, sa Päivi Kantanen.

Rörligheten byter riktning

 Liis Naaber från den estniska arbetsmiljömyndigheten inledde på temat ”Den gemensamma nordeuropeiska arbetsmarknaden”. Hon gav exempel på hur snabbt arbetsmarknaden förändras. Den estniska ekonomin växer snabbt och behöver arbetskraft. Det innebär att rörligheten bytt riktning. 2011 arbetade till exempel 12 000 ester i Finland. 2017 hade de estniska arbetstagarna i Finland sjunkit till 4000.

Det röda strecket visar migrationen till och från Estland. Sedan 2015 har fler flyttat in än ut. Källa Statistics Estonia.

- Vi brukade sända ut arbetskraft, men nu tar vi istället emot. Det betyder att vår lagstiftning behöver uppdateras. Vi arbetar också för att få ihop våra olika myndigheter, sa hon.

Samtidigt är all fler arbetare utstationerade i Estland. De ska då registreras av företagen hos polisen och betala skatt. Att detta sker är ett prioriterat område, berättar Liis Naaber.

- Många kommer från Polen, men därifrån kommer också en del ukrainare. Här finns det ett grått område, enligt Liis Naaber.  

Hon berättar att den estniska arbetsmiljömyndigheten möter utvecklingen genom en rad olika åtgärder. Informationskampanjer om vad som gäller på den estniska arbetsmarknaden är ett sätt. Andra åtgärder handlar om samarbeten med polisen och olika myndigheter i Estland, men också att skapa samarbetsavtal med de nordiska länderna. Bland annat slöts det ett samarbetsavtal med Norge 2018. Det finns också ett nytt kontrakt som rör det baltiska samarbetet, som bland annat innebär studiebesök hos de andra ländernas tillsynsmyndigheter.

- Delning av kunskap och information är mycket mer effektivt om man känner varandra, sa Liis Naaber.

Nödvändigt samarbete

Att samarbeta mellan myndigheter var ett återkommande tema under expertmötet. Eftersom arbetslivskriminaliteten är gränsöverskridande behöver också samarbetet över länderna fungera och det behöver vidgas. I Danmark samarbetar polis, skatt- och arbetsmiljömyndigheter för att motverka social dumpning och oordnade förhållanden i arbetslivet, berättade danska Anne-Marie Knudsen från Arbejdstilsynet i Danmark.

- Vi ser social dumpning och oordnade förhållande, där utländska löner och villkor är sämre än de danska. Det ger dåliga och orättvisa konkurrensvillkor.

 - Samarbetet måste vidgas mer än till arbetsmiljömyndigheterna om vi ska komma till rätta med svart och grå arbetskraft. Det är också viktigt att myndigheterna på lokal nivå hittar samarbeten, sa Raivis Busmanis på den lettiska arbetsmiljömyndigheten. 

En av programpunkterna handlade om erfarenheter om gemensam tillsyn mellan länder. Ett EU-finansierat projekt är UDW, Undeclared work. Det innebär bland annat att de fem nordiska ländernas arbetsmiljömyndigheter har besökt varandra och deltagit i varandras inspektioner.  Syftet var att visa varandra det vardagliga sätt att arbeta. Flera som var närvarade på konferensen berätta om hur lärorikt det var att följa varandras arbete. En lärdom ät att inspektörernas arbete skiljer sig åt i de nordiska länderna. I Finland arbetar inspektörerna framför allt med arbetsrätt, inklusive lön, medan kontroll av löner tas om hand av facken i Sverige och Danmark.

- I Finland är vi mer av poliser och gör våra inspektioner tillsammans med poliser. På Island gör man inte alls så, utan där talar man med arbetsgivaren på ett mycket vänligare sätt. Det borde vi kanske också lära oss, sa Riku Rajamäki från Arbetsmiljömyndigheten i Finland.

Hannes Kantelius från svenska Arbetsmiljöverket ställde frågan hur processen kan se ut för att få till stånd det efterfrågade samarbetet mellan de nordiska och baltiska myndigheter som bekämpar arbetslivskriminalitet.

- Mycket sker genom goda kontakter och personliga nätverk. Man vet vem man ska ringa.  Men om den personen blir sjuk så vet man inte riktigt det. Därför är det viktigt att fortsätta bygga upp de personliga kontakterna. Viktigt är också att den politiska dragkraften vi fått i Sverige finns med hela vägen ned i kedjan, också hos cheferna på myndighetsnivå.

Att det fanns ett intresse för samarbete mellan de nordiska myndigheterna märktes inte minst vid konferensens slut. Trots att det var fredag eftermiddag och en strålande sensommardag utanför konferenslokalen i centrala Stockholm, dröjde dig deltagarna kvar ivrigt pratande över nations- och myndighetsgränser.