Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Felles front mot svart økonomi i Finland: facket och byggindustrin i gemensam front mot grå ekonomi
Finland: facket och byggindustrin i gemensam front mot grå ekonomi
tema

Finland: facket och byggindustrin i gemensam front mot grå ekonomi

| Text: Marcus Floman, foto Cata Portin

I kampen mot osund konkurrens och grå ekonomi inom den finländska byggbranschen har facket och arbetsgivarsidan genomfört ett ovanligt samarbete. Samarbete över gränserna har också varit viktigt för att arbetarskyddsmyndigheterna i Finland och Estland ska nå resultat.

Det tar två timmar att åka från Tallinn till Helsingfors. En byggnadsarbetares medellön är 1150 euro i Estland, medan den är över 2500 euro i Finland. Inte undra på att tusentals estniska byggjobbare tagit färjan 80 kilometer norrut för att jobba i Finland under åren.

Men den stora löneskillnaden mellan länderna och det faktum att bara 7 procent av arbetstagarna är fackligt organiserade i Estland (jämfört med 74 procent i Finland) har inneburit utmaningar. För 5-6 år sedan skrev de finländska tidningarna om hur estniska byggarbetare i Finland fick en avtalsvidrig lön på 2 euro i timmen. Idag är läget bättre.

Myndigheter, arbetsgivare och fack har agerat

Sedan 2015 har Södra Finlands regionförvaltningsverk, som har ansvar för arbetarskyddsinspektioner i södra Finland, intensifierat sitt samarbete med sina estniska kolleger. Samarbetet fokuserar särskilt på att se till att estniska företag som skickar arbetare till Finland betalar korrekt lön, men också övertidsersättning och semesterlön. De finska myndigheterna rapporterar nu till Estland om fusk eller låga löner avslöjas under inspektionerna. Estniska byggnadsinspektörer deltar också i byggnadsinspektioner på den finska sidan.

Byggsektorn i Finland lyfts ofta fram som ett gott exempel på gränsöverskridande samarbete i kampen mot lönedumpning och grå ekonomi. Både byggarbetsgivarna i Rakennusteollisuus och Byggnadsförbundet har varit aktiva i Estland.

De finska byggarbetsgivarna har arrangerat kurser för sina estniska kolleger, medan Byggnadsförbundet aktivt spridit information om löner och fackliga rättigheter på färjorna till och från Estland. Redan för tio år sedan anställde finska byggfacket ett ombud på plats i Tallinn för att informera på estniska. För några år sedan gick byggfacket ut med siffror på att över 3000 estniska byggarbetare anslutit sig till det finska facket – en del av arbetarna har bosatt sig i Finland.

Nordiska inspektörsutbyten

Ett annat exempel på ett gränsöverskridande samarbete mot osund konkurrens och grå ekonomi mellan nordiska myndigheter har förverkligats inom ramen för Nordic Undeclared Work Project.

Riku Rajamäki är överinspektör på arbetarskyddsmyndigheten södra Finlands Regionsförvaltningsverk. Han har en central roll från finländsk sida i det av EU-kommissionen finansierade projektet.

- En av de viktigaste delarna av projektet har varit ett utbytesprogram för de olika ländernas arbetarskyddsinspektörer. Vi har skickat inspektörer både till Norge och Island. Vi har senare tagit emot inspektörer från Norge och Island som bekantat sig med vårt arbete, säger han.

Under inspektörsutbytena får man perspektiv och en referenspunkt på jobbet i hemlandet. Riku Rajamäki säger att den viktigaste lärdomen de finländska myndigheterna kan dra är att få till en ordentlig nationell koordinering av arbetarskyddsarbetet.

- Enligt min mening har vi i Finland goda exempel på samarbete på lokalplanet, mellan arbetarskyddet, polis och skatteförvaltning. Det jag hoppas vi kunde bli bättre på är en nationell koordinering – att vi skapar ett slags paraply.

Rajamäki tror att Finland kunde ta intryck av Norge:

- Det system man tagit i bruk i flera norska städer verkar bra, där sex olika myndigheter arbetar samordnat i gemensamma kontor – under samma tak.

Arbeidsliv i Norden skrev om den norska samordningsmodellen för tre år sedan. I de gemensamma kontoren verkar fem kontrollorgan i samarbete med polisen.

- Hos oss i Finland är kutymen mera den att om det till exempel kommer ett tips till oss på arbetarskyddet, så utreder vi ärendet och kan sedan informera polis och skatteförvaltning om vår utredning. Den norska modellen verkar vettigare och det känns som ett effektivt sätt att använda resurser – att myndigheterna genast analyserar vilka myndigheter som berörs och borde vara med om utredningen.

Riku Rajamäki deltog i slutet av augusti 2018 i det svenska Arbetsmarknadsdepartementets nordisk-baltiska expertseminarium som behandlade bland annat arbetskriminalitet och osund konkurrens i arbetslivet. Också den finländska byggnadsindustrins (Rakennusteollisuus) expert inom grå ekonomi, juristen Ville Wartiovaara deltog i seminariet.

- Både samarbete och informationsutbyte över nationsgränserna och samarbete mellan arbetsmarknadens parter och myndigheter är viktigt.

Krav om synligt id-kort

När Arbeidsliv i Norden talar med arbetarskyddet, arbetsgivarna och facket lyfter alla fram det särskilda med samarbetsandan inom den finländska byggbranschen. År 2007 trädde lagen om beställarens ansvar i kraft – lagen gäller även alla underleverantörer och roddes i land kraftigt påhejad av både arbetsgivare och fack.

- Vi är väldigt nöjda över att vi också nu har ett krav på att alla som vistas på en byggarbetsplats skall bära ett synligt id-kort med ett officiellt skattenummer, säger juristen Ville Wartiovaara som är den finländska byggindustrins (Rakennusteollisuus) expert inom grå ekonomi.

Riku Rajamäki bekräftar att det idag är mer sällsynt att under arbetarskyddsinspektioner hitta byggnadsarbetare på finländska byggen som inte har ett giltigt skattenummer. För tio år sedan kunde inspektionerna i södra Finland resultera i att upp till 30 procent av de som jobbade på byggarbetsplatserna saknade ett giltigt person-ID. Under de senaste åren har siffran sjunkit till under tio procent, uppger han.

Från finländska Byggnadsfacket (Rakennusliitto) säger internationella sekreteraren Nina Kreutzman, att det goda samarbetet i arbetet mot grå ekonomi har långa anor.

- Vi har ett gemensamt mål – därför samarbetar vi. Från arbetsgivarsidan vill de komma åt en osund konkurrens mellan företagen. De vet vad som händer om man inte följer med vad som händer ute på byggarbetsplatserna. Och vi från den fackliga horisonten ser det som enormt viktigt att arbeta mot social dumpning, säger Kreutzman.

Samtidigt vet Kreutzman att det inte är en självklarhet i alla länder att facken och arbetsgivarna har möjlighet att samarbeta.

- Vi vet att situationen inte är den samma i många av våra grannländer. Men vi har god erfarenhet av samarbete just i den här frågan.

arkivert under:
Riku Rajamäki

är överinspektör på arbetarskyddsmyndigheten södra Finlands Regionsförvaltningsverk. Han har en central roll från finländsk sida i det av EU-kommissionen finansierade Nordic Undeclared Work Project.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment