Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Unge, arbeid og inkludering i No Isolation - nya jobb skapas för att täcka urgamla behov
No Isolation - nya jobb skapas för att täcka urgamla behov
tema

No Isolation - nya jobb skapas för att täcka urgamla behov

| Text och foto: Björn Lindahl, No Isolation

Mitt i Oslo sker det. Reindustrialisering. Tre ungdomar som startar ett eget företag med tillverkning av produkter som ser lika väldesignade ut som Apples.

Huset vid Christian Kroghs gate lutar sin glasfasad ut över Akerselva. Det var här industrialiseringen inleddes i Norge 1840. Vattnet i forsarna gav kraft till fabriker.

Idag finns elektriciteten överallt. I luften omges vi av trådlös kommunikation av ett omfång som nästan är ofattbart.

Men behoven är desamma som för 180 år sedan.

Ingen vill vara ensam. Företaget vi besöker kallar sig för No Isolation.

- Vi startade inte med en uppfinning. Vi startade med ett behov som behövde lösas, säger Matias Doyle, en av de tre grundarna av No Isolation.

62 nya arbetsplatser

Han är systemutvecklare och sitter i ett litet hav av dataskärmar i våningsplanet som No Isolation hyrt. Ett och ett halvt år efter att företaget lanserade sin första produkt, en robot som kan användas av sjuka barn för att hålla kontakt med sin skolklass, är det 42 personer som jobbar i Oslo. I Amsterdam sitter 14 personer till och i London tre. Sammanlagt 62 arbetsplatser har skapats.

Foto: Björn Lindahl

Matias Doyle och Anna Holm Heide, som håller AV1 i handen.

Anna Holm Heide, som är kommunkationsansvarig, tar emot och visar oss runt. Hon var den första som grundarna anställde. Hon förklarar hur det vita robothuvudet som vi ser stå lite överallt på borden fungerar.

Foto: No Isolation- Vi kallar det för en avatar, säger hon.

Avatar är ett uttryck från datorspel, där du själv kan styra hur den rör sig i spelet.

- När vi pratade med barnen så var det de som de saknade mest, att vara på plats i klassrummet.

Det är lätt att tänka robot när man ser det vita plasthuvudet. Men avataren har inte någon egen intelligens, utan är bara ett kommunikationsinstrument. Det sjuka barnet kan genom den se vilka som är i klassrummet.

- Barnet styr avataren från en smartphone eller padda genom att svepa med fingret. Då kan huvudet och därmed kameran röra sig till sidan, eller upp och ned. Samtidigt kan de som är i klassrummet höra barnet på sjukhuset. När barnet vill ”räcka upp handen” tänds ett ljus på huvudet.

Något sker när det bir konkret

Samma sorts kommunikation skulle också kunna uppnås med en Ipad och ett kommunikationsprogram som Skype. Men det sker något när barnet representeras av ett föremål, som dessutom är så robust att det kan tas med ut på rasten.

- Vi har kallat avataren för AV1. Det är med vilja ett tråkigt namn, och bokstäverna står bara för Audio och Video, eller avatar, säger Anna.

Foto: No Isolation

Så här kan det se ut i när kommunikationsroboten AV1 används i klassrumet. Foto: Estera Kluczenko/No Isolation.

- Men barnen ger avataren egna namn. En flicka som heter Oda kallade till exempel sin avatar för Roboda, osv.

Just nu har No Isolation 370 robotar utplacerade på skolor i åtta olika länder. För företagsidén är att det är skolorna eller kommunen som hyr roboten. Det kostar 24 000 kronor per år plus 1000 kronor för support per månad. Privatpersoner kan låna en robot för 19 000 kronor per år.

- Roboten kan också användas utanför skolan. En av de saker som barnen som ligger på sjukhus säger att de saknar är att åka bil med sina föräldrar, så en del sätter roboten i framsätet och pratar med barnet på väg till jobbet.

6 000 isolerade barn, bara i Norge

Hur länge barnen är borta från skolan varierar och det kan vara av många olika orsaker, som cancer, kroniskt utmattning (ME), stora operationer, cerebral pares osv. Men gemensamt är att de flesta tycker att isoleringen är värre än själva sjukdomen.

- Det finns ett barn som är sjukt en längre tid i vart tredje klassrum i Norge. Det handlar om 6000 barn bara här i Norge. I Europa finns det hundratusentals. Vi får förfrågningar från hela världen. Det är ingen skillnad om man bor i Peru, Kanada eller Taiwan. Barn som är isolerade är ett problem överallt.

Förutom Matias Doyle var de två andra grundarna Marius Aabel och Karen Dolva.

- Det är Karen Dolva som är koncernchef – CEO. Ja, vi kan kalla oss koncern eftersom bolaget i Nederland är organiserat som ett dotterbolag, säger Anna stolt.

Själv har hon en annan bakgrund än de tre grundarna, som specialiserat sig på mjukvara, hårdvara och design.

- Jag läste statsvetenskap och har mest hållit på med media och organisationer. Jag var ledare för den norska elevorganisationen ett år och jobbade också med Ungdoms-OS i Lillehammer.

- Jag har jobbat mycket med att bygga upp helt nya verksamheter så därför tyckte jag att det var kul att bli tillfrågad. Men jag hade aldrig trott att det skulle gå så snabbt, säger hon.

Marius och Matias jobbade tillsammans i oljebranschen. Karen kom med för att de såg att många av de gadgets som gjordes inte var så användarvänliga eller fina att se på.

- Själva verksamhetsidén är att göra teknologi som är anpassad till små grupper.

Foto: Björn Lindahl

Anna Holm Heide visar fram nästa produkt som ska lanseras.

Ytterligare en produkt har just lanserats, KOMP. Det är en dataskärm som kan användas för äldre som bor ensamma eller på vårdhem, för att hålla kontakt med familjen. Även här är tanken att den ska vara så lätt att använd som möjligt. Det finns bara en knapp, en av och på-knapp som också reglerar volymen.

Meddelanden kan visas på skärmen i stora vita bokstäver mot svart bakgrund, eller också för att den äldre personen ska kunna se familjemedlemmar som ringer. Ett obegränsat antal personer kan vara kopplade till kommunikationssystemet och dela samma information.

- Kan inte er teknologi lika gärna användas av företag för styrelsemöten? undrar vi.

- Det är många som kommer med det förslaget, men vi vill inte ge oss in på den marknaden, säger Anna.

Skälet är att konkurrensen då sker med några av världens största företag. Så länge avataren och skärmen är en nischprodukter är det samtidigt ett skydd mot att en kinesisk och mycket billigare produkt tar över.

- Vi har patent på vår klösning för säkerheten. För att skydda den personliga integriteten är allt som skickas av bilder och ljud krypterat i bägge ändar. Inga data lagras och själva avataren är passordsskyddad.

- Men det främsta skyddet är att vi jobbar hela tiden med att vidareutveckla produkten, vi sätter oss inte fast i ett spår, utan försöker hela tiden göra produkten mer användarvänlig.

Företagets teknikgrupp har ett morgonmöte i ett rum som ser ut som ett lekrum på Ikea. Anna påpekar att könsfördelningen inte ser så bra ut i just den gruppen.

- Men i hela företaget är det 46 procent kvinnor, säger hon.

I ett eget rum sitter Øyvind Hodneland och designar ett nytt kretskort.

Foto: Björn Lindahl

-        Fördelen med att vi gör det själva är att det går så mycket fortare då. När kretskortet är färdigt monteras de i en fabrik i Tau utanför Bergen, säger Øyvind Hodneland.

På en hylla står också flera 3D-kopiatorer efter varandra.

- Vi kunde göra en prototyp väldigt snabbt tack vare att vi hade 3D-kopiatorer som det gick att köpa för några tusenlappar. Innan skulle det ha kostat många tusenlappar.

Att så mycket som möjligt av produktionen sker i Norge har också en etisk sida.

- Vi vill inte att en produkt som ska användas av sjuka barn har tillverkats under tveksamma förhållanden. Det enda vi gjort i Kina är hårdplasten runt avataren. När vi behövde den snabbt var det mitt i sommaren och alla norska producenter hade industrisemester.

Hur stora är ni om några år?

- Svårt att säga. Men vi är nog tre gånger större, ungefär, säger Anna.

När vi frågar Matias Doyle vilket råd han skulle ge till de som vill starta ett företag kommer svaret snabbt:

- Börja leta efter pengar snabbt. Och försök skaffa mer än du behöver. Det går alltid åt snabbare man tror!

Foto: Björn Lindahl

Redan fullt vid lunchbordet. Om ett par år kan det vara tre gånger fler som är anställda i företaget.

arkivert under:
Idealistisk kompetens efterfrågad

Drygt 25 000 personer startar nya verksamheter varje år i Norge. Av dessa är ungefär 1 000 mellan 16 och 24 år. 13 500 är mellan 24 och 44 år, och 11 000 är mellan 45 och 66 år. 800 personer som är äldre än 67 år startade en ny verksamhet, enligt SSB. Talen är från 2015.

På No Isolation är den vanligaste åldern på de anställda 26-32 år.

- Men vi har några seniorer också, säger Anna Holm Heide.

- De flesta som söker hit kommer inte direkt från utbildningen. Typiskt är nog att det här är det andra jobbet för dem.

Vad är fördelen med att jobba i ett nystartat företag?

- För min egen del tycker jag att det är väldigt kul att vara min egen chef. Jag har redan jobbat med många olika saker i företaget; kommunikation, marknadsföring och jag har suttit i ledargruppen som VP för operationer.

- Jag har inte tänkt så mycket på om det kan ske något eller om jobbet är tryggt. Det gör det ju lite spännande också, säger Anna Holm Heide.

- Jag jobbade i oljan tidigare, och det var i alla fall inte tryggt, säger Matias Doyle.

Vad bör den som söker jobb här tänka på i sin CV?

- I varje fall att det inte är stavfel! Om CV:n är på engelska, skicka den till korrekturläsning hos en som verkligen kan engelska! Är det stavfel hamnar de längst ned i bunken, säger Anna.

-  De som kommer till oss bör också ha en del ”idealistisk kompetens”. De måste tro på det de arbetar med.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment