Medbestämmande ger den bästa omställningsförmågan visar norsk barometer

För andra gången presenterar sex norska fackförbund i samarbete med Arbeidsforskningsinstituttet, AFI, en omfattande undersökning av hur stort medbestämmandet deras medlemmar anser att de har på sina arbetsplatser. Jämfört med i fjol är det något färre som anser att arbetslivet blir mer auktoritärt.

2016 svarade 45 procent av de som tillfrågades att de ansåg att arbetslivet blir mer auktoritärt. 2017 är den andelen 42 procent.

Bryter man ner svaren på olika branscher är det emellertid större ändringar. Oljeindustrin är den bransch i undersökningen där flest anser att utvecklingen går i auktoritär riktning, med hela 60 procent som svarar det.

- Jämfört med i fjol är det inte stora skillnader, men det är förhållanden som vi inte belyste i fjol, som vi sett närmare på i år, säger Eivind Falkum, som har varit ledare för barometern.

Det viktigaste av dessa är att se hur de fyra ledningsmodeller som utmejslades i den första Medbestämmandebarometern påverkar relationerna mellan arbetstagare, arbetsgivare, fackföreningar och ledning.

De fyra modellerna sammanfattas i en matris där den ena axeln går från konkurrens i den ena änden och samarbete i den andra, medan den andra axeln går från individuellt orienterade till kollektivt orienterad ledningsmodeller:

De fyra ledningsmodellerna sammanfattas då i följande rubriker:

De olika ledningsmodellerna är mer eller mindre vanliga i olika verksamheter. I hälsoföretagen och i statliga verksamheter är standardisering och kontroll vanligare som ledningsmodell än i andra verksamheter. Medbestämmande är vanligast i Universitet och högskolor.

- Skälet till att ledningen sätter igång olika kontroll- och standardiseringsåtgärder är ett önskemål om att effektivisera verksamheten, säger Eivind Falkum.

Resultatet blir emellertid oftast det motsatta: fler konflikter och en mindre effektiv omställning.

”Vällyckade omställnings- och utvecklingsprocesser gynnas av relationer där arbetsgivare, ledare, fackföreningar och anställda har förtroende för varandra. Både medverkan och medbestämmande bidrar till att förstärka tilliten till ägare, styrelsen och toppledningen", skriver forskarna bakom barometern.

- Tillit ser ut till att vara en förutsättning för att bygga de relationer som behövs för en effektiv omställningsprocess, säger Eivind Falkum.

- Det är ett kontraproduktivt projekt at införa kontroll- och standardisering, säger Christin T. Wathne, som speciellt sett på vad barometern kan säga om konflikter i arbetslivet.

Det är andra gången Medbestämmandebarometern genomförs, men en del av frågorna ställdes också 2009, vilket ger ett längre tidsperspektiv och större förändringar.

Medbestämmandebarometern är i sig själv ett exempel på ett sådant tillitsförhållande.

- Det är ett tämligen unikt partnerskap mellan fackföreningar inom alla fyra av de stora fackförbunden: UNIO, AF, LO, YS samt fristående fackföreningar, påpekade Arild H Steen, direktör för AFI, i en debatt mellan de sex förbunden som finansierar barometern, efter att den hade presenterats.

- Jag vill lyfta fram ett annat fynd som är viktigt för oss som jobbar i oljeindustrin: hur respekten för kvalificerad kunskap försvagas. Skälet till att den norska oljeverksamheten har levererat så goda resultat utan stora olyckor som Deepwater Horizon, är att vi har en kunskap och kompetens och en ryggrad som ger dig myndighet och lov att ge besked. Du ska ge besked, sa Hilde-Marit Rysst, från SAFE, en fristående fackförening som organiserar oljearbetare 

-  Du kan välja vilken stor olycka inom vår bransch som helst, så handlar det om att människor inte törs de ansvar de borde ta, sa hon.

-  Man kan undra sig över att de ledningsmodellerna med kontroll- och standardisering alltid lanseras som ”moderna”. Huvudbilden är att de leder till minskat inflytande. Visst ska vi ha standardisering inom hälsosektorn, när det leder till bättre behandling. Men mycket av standardiseringen påminner mer om Taylorismen på slutet av 1800-talet, sa Christian Grimsgaard från Den norske legeforening.

Ett tema som Medbestämmandebarometern bara snuddar vid, men som säkert kommer att bli aktuellt kommande år är hur artificiell intelligens kommer att påverka arbetsplatserna.

"Digitalisering, artificiell intelligens och robotar kommer att medföra att arbetsuppgifter ändras, vilket betyder behov för ny kompetens och att det blir ett mindre behov för anställda", skriver forskarna, som emellertid inte tror att utvecklingen därmed är bestämd en gång för alla:

"Det är inte givet att digitaliseringen och automatiseringen nödvändigtvis kommer att försvaga den norska samarbetstraditionen".

För att en sådan utvecklingsprocess ska fungera är det just de goda relationerna i arbetslivet som behövs, påpekar de.