Island börjar längta tillbaka till "överturismen"

Ser man på diagrammet som tre forskare på Island tog fram för en artikel i tidskriften Environments har ökningen i antalet turister varit spektakulär, sett i ett längre perspektiv:

Det blå strecket är antalet invånare på Island, det röda strecket är besökare från utlandet. Under de 50 åren fram till år 2000 var turisterna (som var den största gruppen av besökarna) bara en bråkdel av befolkningen. Men det året blev antalet besökare för första gången fler än hela Islands befolkning. Från 2010 inleds en snabb ökning. Antalet turister och andra besökare kom 2018 upp i nästan 2,5 miljoner personer – åtta gånger fler än Islands befolkning.

Därefter stoppade ökningen. 2019 gick flygbolaget Wow i konkurs. 2020 började corona-viruset sprida sig. Det har fått turismen att kollapsa, men syns inte i diagrammet.

Begreppet överturism började användas för utvecklingen på Island. Men var det faktiskt överturism i landet? Jóhannes Þór Skúlason är VD för SAF, bransch- och arbetsgivarorganisationen för den isländska besöksnäringen. Han är skeptisk:

- Det har knappast funnits någon överturism på Island. Men vi har haft samma problem som andra turistländer ofta har, det som kallas för overcrowding. De flesta turister besöker samma destinationer vid samma tidpunkt. Det gäller till exempel Eiffeltornet i Paris. På Island är det Gyllene cirkeln, säger han.

Gejsern Strokkur är ett av de stora turistmålen på Island. Det ligger i det termiska området Geysir, som gett namn till denna sorts sprutande vattenhål på de flesta språk.

Den gyllene cirkeln är en 25 mil lång turistväg som går till tre av de största attraktionerna: Vattenfallet Gullfoss, det termiska området Geysir och Þingvellir, där man kan se kontinentalplattorna dela sig och som var säte för de första politiska mötena på Island.

Begreppet överturism är ett begränsat begrepp eftersom det superförenklar saker och ting, enligt professor Gunnar Þór Jóhannesson vid Islands universitet.

Akademiker varnar för en sådan förenkling och vill gå djupare under ytan för att se vad som verkligen är på gång. Gunnar Þór Jóhannesson menar att det är en stor förenkling att säga att Island är offer för överturism.

- Vi måste tänka på sammanhanget för att avgöra om vi har problem eller inte och hur vi ska göra i så fall, säger han.

Statistiskt sämre ställning

Gunnar Þór Jóhannesson poängterar att när man ser på antalet utländska gäster i förhållande till antal invånare, har Island - liksom andra öar och stadsstater - vanligen en sämre ställning statistiskt sett, eftersom det på Island bor så få människor. Island rankas nästan alltid högst på listor över mängden turister i förhållande till invånare, tillsammans med andra småstater som t ex Monaco och Macau.

- Men det ger inte en realistisk uppfattning av hur läget verkligen är, säger Gunnar Þór Jóhannesson.

Turismen till Island planade ut redan 2018, innan covid-19. Varför vet man inte helt säkert, eftersom det saknas forskning kring det. Man vet inte heller om marknaden var mättad eller om Island helt enkelt hade dalat på hitlistan över intressanta resmål. Det fattas alltså forskning och analyser för att ge större kunskap om vad som har varit på gång.

- Turismen är mycket känslig när det handlar om påverkningar utifrån, påpekar VD Jóhannes Þór Skúlason.

Dyra flygresor

En stor del av förklaringen kan vara flygbolaget Wows konkurs. Med konkursen blev destinationen Island mindre tillgänglig. Den ekonomiska konjunkturen på olika marknader som t ex USA och Storbritannien kan också spela roll. Färre amerikaner kom t ex till Island 2019 än tidigare. Islands egen kronkurs gick upp och ner. Flygresor hade varit billiga men nu blev de dyrare, Boeings MAX-planer tvångsställdes på marken efter två flygolyckor, oljepriserna steg och flera flygbolag hade ekonomiska svårigheter.

- Det påverkade också det som skedde på Island, säger Gunnar Þór Jóhannesson.

- Vi kan också fundera på om turismen på Island håller på att utvecklas. Möjligen är turistintresset annorlunda än tidigare. Men det är och förblir alltid de köpstarka grupperna som vill  komma till Island.

- Så har vi vi coronapandemin och den gör bilden fullkomligt skev. Det är makalöst. Vi vet inte vad som hade hänt om vi inte hade råkat ut för covid-19, säger Jóhannes Þór Skúlason.

Northern lights at Jökulsárlón glacial lagoon, South-East Iceland. 

Nordnorge, norra Finland och de nordliga delarna av Sverige är populära resmål tillsammans med Island. Dessa regioner har alla gått igenom en stor turisttillväxt. Turister reser numera också under vintern för att titta på norrskenet, både på Island och i övriga Norden. Alla de här regionerna är lättillgängliga med flyg och det hjälper, enligt Gunnar Þór Jóhannesson.

Overcrowding kräver investeringar

Island hade problem med infrastrukturen under början av turistboomen, men har satsat på bygga ut infrastrukturen de senaste åren. Det är den så kallad overcrowding-effekten som ligger bakom det. Turisterna besöker samma turistmål vid samma tidpunkt. Därför har Islands regering och privata investerare investerat i infrastruktur.

Inte bara problematisk

Men turismen har inte bara varit problematisk. Den har skapat en dryg tredjedel av alla nya jobb de senaste åren och betytt enormt mycket, ekonomiskt sett för Island. Det finns många exempel på guldgrävare, som man säger på isländska, det vill säga folk som bara har tänkt tjäna så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Sedan finns det andra företag som har investerat i kunskap och infrastruktur och det är de företagen Jóhannes Þór Skúlason tror att kommer att överleva krisen nu.

- Debatten om överturism är bara en bubbla som spricker och blir till ingenting, säger han.

Island har nu en möjlighet att fortsätta bygga ut infrastrukturen, göra undersökningar och ge akt på overcrowding på olika turistmål. Jóhannes Þór poängterar att Island kan begränsa antalet turister i landet om man så vill. Man måste inte ta in fler turister.

- Vi styr utvecklingen. Vi måste fatta beslut om vad för slags turism vi vill ha i framtiden. Men staten och städerna måste i så fall vara beredda att fatta impopulära beslut. Turismen är inte en naturkatastrof, den är någonting som vi själva kan påverka, säger han.