Tur-retur försöker stoppa hjärnflykten från Finland till Sverige

Finländarna är den äldsta och största invandrargruppen i Sverige. Men nu är de finländska myndigheterna bekymrade för flyttandet. Alltför många har åkt västerut. På Finlandshuset i Stockholm administreras projektet Tur och Retur som ska locka hem utvandrarna, speciellt de svenskspråkiga.

Under de senaste 20 åren har ca 20 000 finlandssvenskar flyttat till Sverige. Endast en liten del återvänder. Därför befaras det att det uppstår brist på kompetent, svenskspråkig arbetskraft i Finland.

Enkelt emigrera

Det hörs många glada skratt på puben den här fredagskvällen. De som träffas har skapat ett nytt liv i Sverige, men det känns ändå bra att få tala det gamla modersmålet, i det här fallet några av de svenskösterbottniska dialekterna.

- Vi trivs i Sverige och har inga planer på att flytta hem. Från höger Christian och Kerstin Andersson, Yvonne och Peter Ahlstedt, Gunilla Mahlstedt samt Jenny Maria Ahlstedt, ordförande för Svenska Österbottningar i Stockholm. 

Det krävs både mod och äventyrslust att emigrera. De som inte vågar resa eller trivs bäst hemma, de stannar. Det som återkommer i det böljande samtalet är ändå att allt ordnade sig så enkelt. Det öppna svenska samhället tog väl emot de här invandrarna. 

- Den minsta kulturkrocken i världen måste ju vara att flytta till Sverige från det svensktalande Österbotten, säger en runt bordet. Allt är bekant, man har sett Sveriges tv sedan barnsben och några språkproblem finns egentligen inte.

De som har samlats den här kvällen säger alla att de trivs i Stockholm, att det har gått bra för dem. De flesta kom på prov, men bestämde sig snabbt för att stanna. Några problem att få arbete fanns ju inte, i motsats till Finland.

• Christian Andersson från Jakobstad kom till Stockholm direkt efter avtjänad värnplikt. I Finland fanns inga jobb, i Sverige blev han mottagen med öppna armar. 
• Gunilla Malmstedt kom redan år 1979, efter några års yrkesutbildning i Finland. Hon började i Stockholm som butiksbiträde, vidareutbildade sig utomlands och återvände till Sverige.
• Peter Ahlstedt talar om att han nu lever sitt drömliv i Sverige. Han kom som vuxen, år 2012. Han jobbar som egenföretagare och konsult. Hans fru Yvonne tyckte det var självklart att han skulle åka. Hon kom några år senare och jobbar som terapeut. Några år senare kom också deras dotter Jenny Maria Ahlstedt. Hon kom först för att studera, och nu jobbar hon liksom de andra på en svensk arbetsplats med ekonomi.

De andra runt bordet har liknande historier. Många invandrare kommer som familj. Det sägs ge den bästa integreringen via barnens skolgång. Man kommer hastigt in i samhället. Men om man kommer som ung hittar man kanske en partner först senare, bland svenskarna, eller andra invandrare. 

Valfråga

Finländarna har varit en välkommen arbetskraft i den svenska industrin.

- Sverige skulle inte ha klarat sig utan invandringen, det är vi som har byggt Sverige, säger Christian Andersson. På 1960- och 70-talet kom grekerna och finländarna, sedan jugoslaverna, och på senare tid från hela världen.

Christian  Andersson från Jakobstad kom till Stockholm direkt efter avtjänad värnplikt . Här med sin fru Kerstin.

Det har inte gått lika problemfritt för andra grupper som för finländarna.  Många pekar nu på invandringen och bristande integration som en viktig orsak till kriminalitet och oro i Sverige. Samtidigt är behovet av arbetskraftsinvandring stort. Det var ett viktigt tema i den svenska valdebatten i september i fjol och blir det säkert också i Finland i april 2023.

Finlandshuset får nya uppgifter

Finlandsinstitutet har haft många uppgifter sedan grundandet på 1970-talet. Kontaktcentrum och Tangopalats för de första invandrarna; mötes- och kulturutrymmen för att stärka samarbetet mellan Sverige och Finland - och det enda finska resursbiblioteket i Sverige, för att föra språket vidare till nästa generationer. 

Finlandshuset  till vänster i bilden, huset utan balkonger.

Huset är en viktig samlingspunkt för de ca 100 000 personer med finländska rötter som bor i Stockholmsregionen och deras organisationer. 

Institutet försöker också modernisera bilden av Finland i Sverige, som ibland uppfattas som ytlig och delvis gammalmodig.

Tur-retur-projektet vill vända flyttvågen

Här administreras också Tur-retur-projektet, som strävar till en lättare återvändo till den finländska arbetsmarknaden för finländare som flyttar hem från Sverige.

Projektet Tur-retur motiveras med den allt snabbare migrationen från Finland till Sverige, uttryckligen bland högre utbildade svensktalande finländare. Det är rentav tal om en hjärnflykt nu, även om Sverige alltid har lockat finländare. 

Läs vårt tema om den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. En av de många som flyttat flera gånger mellan de olika sidorna av Östersjön är Gunnel Helander, som håller i dockvagnen ovanför. Foto

Den svenskspråkiga befolkningen i Finland har en stark flyttningstraditon. Tröskeln har alltid varit låg att flytta till Sverige, som uppfattas som en hemmamarknad. 

Flytta till Finland -  på deltid?

Anders Eriksson, direktör för Finlandsinstitutet i Stockholm, såg till att projektet kom till och fick finansiering från Svenska kulturfonden, enligt Magmas rapporter.

Målet hösten 2021 var att vända på flyttvågen, och med olika metoder underlätta för en flytt tillbaka till Finland. Det skedde bland annat genom kurser i finska på olika nivåer, för dem som vill förbättra sin finska för att klara sig på arbetsmarknaden i Finland. 

Projektet lyfter också fram distansarbete och tvåplatsboende som en möjlighet. Pandemin har visat att det är fullt möjligt, beroende på jobb, att bo i det ena landet och jobba på distans till det andra.

Inte råd att tappa talangerna

- Finland har inte råd att tappa hur många talanger som helst, det har lett till arbetskraftsbrist, säger Anders Eriksson. Men för att klara sig tillbaka i Finland måste man nog ha följt vad som händer i hemlandet och ha kunskap i finska.

Därför ordnas både språkkurserna och olika evenemang om Finland både för svenskar och för finländare. Projektet har pågått i två år och Anders Eriksson hoppas på fortsatt finansiering. Ett besked kommer under våren.

Linda Granback har sett flera finländare flytta tillbaka till Finland - särskilt under pandemin.

Linda Granback är projektledare för Tur-Retur, och själv relativt ny i Sverige. Nu administrerar hon språkkurserna och försöken att jämna ut flyttvågen. 

- Först var tanken att underlätta för finlandssvenskar att flytta tillbaka, när allt fler helt tydligt kom för att stanna. Men senare breddades det. All inflyttning gynnar ju Finland, vi upplyser nu också svenskar om möjligheten att bo, jobba och studera på svenska i Finland. Ett sidospår som redan haft framgång är att öka antalet rikssvenska studerande vid finlandssvenska högskolor.

Barn och rötter kan avgöra framtidens bosättning

Linda Granback har sett en del återflyttning. Flera flyttade hem till Finland under pandemin. Men också fler svenskar får upp ögonen för Finland, även om steget att flytta dit är större för dem. 

För finländarna finns olika motiv att flytta. En brytpunkt är vid pensioneringen. Då beror mycket på var barn och barnbarn finns, och om man ännu har en sommarstuga eller släkt kvar i Finland, förklarar Linda Granback. 

Andra brytpunkter är när studierna är avslutade eller när man skaffar barn. Den finländska skolan har gott rykte och uppfattas av både svenskar och finländare som en orsak att flytta, för barnens skull. Den senaste tidens våldsdåd i Sverige kan också påverka beslutet, tror Linda Granback.

Finska lönar sig – också i Sverige

Många finländare med svenska som modersmål flyttar till Sverige just för att de vill slippa finskan, deras finska räcker inte för att jobba i Finland. Tröskeln att börja lära sig finska i Sverige kan alltså vara hög, medger Linda Granback och Anders Eriksson. 

Det svenska näringslivet har nytta av finskan just nu med tanke på den stora exporten. Många företag i östra Finland söker nya marknader i Sverige då gränsen mot Ryssland stängs.

Men också engelskan har blivit ett allt vanligare språk i kontakterna mellan Finland och Sverige. Det är mycket möjligt att de senaste månadernas Nato-samarbete har utökat det politiska samarbetet uttryckligen på engelska, säger Anders Eriksson. 

Identiteten och solidariteten

Samtalet runt pubbordet har gått över till djupare frågor om identitet och svenskarnas syn på invandrare från öst. Finländarna anses vara goda och eftertraktade arbetstagare. Flitiga och alltid på jobb. Så har det inte alltid varit, till en början ansågs finländarna lätt ta till både flaskan och kniven.

De senaste decenniernas finländska invandrare är ofta högre utbildade, inga riktiga knegare, så de har en annan social status och ses knappt som invandrare.

Den klassiska och känsliga frågan till invandrare är var deras solidaritet ligger. Var är "hem" för dem? Åker de hem till Finland till julen eller åker de hem till Sverige efteråt? Och vilket land håller de på i ishockey, fotboll och eller den årliga friidrottskampen, som i Sverige kallas Finnkampen.

Den här frågan engagerar i synnerhet männen runt pubbordet. De har avvikande svar, men lovar att inte komma ihåg vad som har sagts följande dag.

Också politiken kan vara känslig. Traditionellt har socialdemokraterna ansetts vara ett starkt parti bland de finländska arbetarna i Sverige. Men numera kommer många partier för att värva röster bland de sverigefinländare som ännu får rösta i det gamla hemlandet. Inför valet i april har Svenska folkpartiet rentav aktiverat sig med en egen lokalavdelning i Stockholm. De har tiotals tusen röster att hämta.