Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 7/2012
Leder: Kunst og kultur former fremtidens arbeidsliv
Arbeidslivet er i kontinuerlig forandring og forbedring. Kunstens oppgave er å overskride det som er, og vise vei til noe nytt. Kan kunst og kultur og kreative arbeidsmåter vise vei i innovasjonsprosesser og utvikling av nye arbeidsplasser?
Kulturen betyder allt mer för sysselsättningen
Kulturens roll för sysselsättningen har blivit allt viktigare. Det som kallas för de kulturella och kreativa näringarna sysselsätter fem miljoner människor i Europa och står för 3,3 procent av EU:s ekonomi. Sysselsättningen i kulturnäringarna ökar dessutom tre gånger snabbare än i den övriga ekonomin. Både i EU och i Norden framhävs kulturen som en kreativ katalysator, som ska bidra med att skapa konkurrenskraft och sysselsättning i den bredare ekonomin.
Var fjärde islänning arbetar i kreativa yrken
Kultur-, underhållnings- och upplevelsesindustrin blir stadigt viktigare på Island. Islands största enskilda kulturindustri är musiken. Ett stort antal arbetsplatser skapas också när amerikanska filmproducenter filmar på Island. Isländska datorspel är populära i internationella sammanhang och nu har Island på nytt börjat exportera litteratur efter 800 års paus. Kulturen är så djupt rotad i den isländska identiteten att islänningarna är inte själva medvetna om hur viktig den är.
Kulturen viktig även för att hantera de mörkare sidorna av arbetslivet
Förhoppningarna är stora om att kreativitet ska ge företagen konkurrensfördelar, men amatörmässiga försök att införa kultur i arbetslivet leder ingen vart. Det säger finländska pionjärer inom kulturföretagande.
Spelplanen där Konstfack får medicintekniker att bli kreativa
Intresset för industridesigners sätt att arbeta växer och designtänkande bryter ny mark inom allt fler områden. Det är förmågan att skapa processer, att fokusera på kunder och att tänka utanför ramarna som gör att intresset växer hos företag och andra verksamheter.
Seniorene i Norden vil jobbe lenger
Nordiske kvinner og menn jobber lenger enn sine kolleger i Europa ellers, og avgangsalderen fra arbeidslivet øker. Men det er forskjeller også mellom de nordiske landene. Danmark har de siste årene sett på Sverige og Norge som foregangsland når det gjelder sysselsettingen blant eldre. Hva skyldes forskjellene, og hvilke faktorer driver utviklingen som viser at flere vil jobbe lenger?
Så ska jämställdheten öka i Norge
Norge utökar nästa år föräldraledigheten så att den blir 49 veckor. Men pappamånader och dagisplats till alla barn leder inte automatiskt till att arbetsmarknaden blir mindre könsuppdelad eller att mansdominansen bland cheferna försvinner, varnar professor Hege Skjeie, som lett den hittills största utredningen om jämställdhet i Norge.
Dagpengeforringelser presser den danske model
Dagpengeforringelserne undergraver den danske arbejdsmarkedsmodel, mener den danske fagbevægelse.
Nordisk oro inför EU-direktiv om den inre marknaden
Europeiska kommissionens förslag om hur EU:s utstationeringsdirektiv ska tillämpas får inte begränsa våra möjligheter att kontrollera utländska företag! Om detta rådde total enighet när regeringstjänstemän, myndighetsföreträdare, arbetsmarknadens parter och forskare från alla de nordiska länderna möttes i Oslo för att dryfta hur man ska ställa sig till det som återstår av s.k. inre marknads-paketet.
Direkte fra København: Dovne Robert udfordrer velfærdsstaten
En arbejdssky kontakthjælpsmodtager har udløst en forfriskende debat om sammenhængen mellem rettigheder og pligter i det danske velfærdssamfund.
Side-alternativer