Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 7/2014
Leder: En garanti for fremtiden?
Danmark har færre unge som ikke er i praksis, jobb eller utdanning, enn Sverige. Hvorfor lykkes de bedre? Mens Europa ser til den finske ungdomsgarantien, har Arbeidsliv i Norden snakket med unge i Norden om deres erfaringer, og sett på hvordan landene lykkes i sine satsinger. I fokus står yrkesutdanninger, lærlingordninger og praksisplasser.
Blir det fler jobb när antalet unga minskar?
När arbetskraften åldras och det blir färre ungdomar i yrkesverksam ålder ökar chansen för dem att få jobb. Men effekten är inte tillräckligt stark för att politikerna ska kunna luta sig tillbaka. Det behövs kraftfulla åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. En ökad satsning på lärlingar är en väg att gå.
Ungdomsgarantin införs i hela EU
Finland och Österrike står som föredömen när EU utvecklar nya sätt att stöda ungdomar som riskerar att bli arbetslösa. Den finländska ungdomsgarantin innebär att alla får jobb, lärlingsplats eller studieplats inom tre månader och den långsiktiga ungdomsarbetslösheten i landet är den lägsta i EU.
Lärlingsavtal populära inom finska skogsindustrin
Allt fler finländska ungdomar verkar finna vägen till industrijobb via lärlingsavtal. Under senare år har skogsindustrin ersatt sina egna traditionella läroanstalter med andra former av utbildning och programmen är populära. Till skogsjätten UPM:s lärlingsavtalsprogram sökte i våras 1400 ungdomar 39 läroavtalsplatser och under höstens runda var 900 intresserade av 50 platser.
Danmark styrker erhvervsuddannelserne
Få danske unge står udenfor arbejdsmarkedet. Bedre erhvervsuddannelser skal sikre endnu flere uddannelse og job.
Norska arbetsgivarorganisationen Virke vill ha fler lärlingar
Det är svårt att hitta en bättre förebild för lärlingar än Henrik Tanum. Han bubblar av entusiasm och arbetsvilja. Just nu är han också den norska arbetsgivarorganisationen Virkes ansikte utåt, eftersom han lär sig vad det innebär att sitta i receptionen.
Svenska kommuner tar grepp mot ungdomsarbetslösheten
De senaste sju åren har Arbetsförmedlingen fått ta över allt fler uppgifter som rör arbetsmarknadsåtgärder för unga. Men de har inte alltid mäktat med, vilket inneburit att kommunerna blivit en allt viktigare aktör för att få igång människor i jobb eller utbildning. En drivkraft är att kommunerna annars får kostnaderna för utanförskap i sitt knä.
Kvinfo-direktør: Norden har ikke råd til at undvære ligestilling
Moderne ligestilling skal sætte begge køn fri, og Norden må gå foran. Det er for dyrt at lade være, fastslår Nina Groes, direktør i Danmarks videnscenter for køn, ligestilling og mangfoldighed, Kvinfo.
Samfunnsviterne må vise veien ut av krisen
- Det brer seg en harme i Europa, og det er et presserende behov for å roe spenningene. Nå må samfunnsforskerne på banen. Dogmatiske økonomer har altfor lenge fått dominere debatten, sier Maurizio Ferrera, professor ved Universitetet i Milano.
Tre finska fall i EU-domstolen som kan få nordiska konsekvenser
Är det finska systemet med allmängiltiga kollektivavtal oförenligt med den fria rörligheten för tjänster? Det antyder i varje fall en av EU-domstolens generaladvokater i ett alldeles färskt förslag till dom. Målet är bara ett av tre aktuella mål som har stor betydelse för arbetsmarknaden i de nordiska länderna.
Stefan Löfven (S): Sverige skal være et globalt forbilde
En feministisk regjering, kalte statsminister Löfven Sveriges nye regjering under tiltredelsestalen i Sveriges Riksdag. Regjeringen har 23 statsråder, hvorav 12 kvinner og 11 menn i tillegg til statsministeren, og er et samarbeid mellom Socialdemokraterna og Miljöpartiet de gröna. Arbeid kom først da Löfven talte.
Direkte fra Nuuk: Et spørgsmål om troværdighed
Åh nej, ikke igen! Sådan var der mange, der tænkte i Grønland, da der blev udskrevet valg til det grønlandske Landsting Inatsisartut. Det skal finde sted den 28. november.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
