Den livsviktiga kommunikationen

- Vi började med att göra ett avtal om hur vi skulle kommunicera, berättar Hilda Jana Gísladóttir, som leder det socialdemokratiska partiet i staden för AiN: medarbetare i Island, Guðrún Helga Sigurðardóttir.

Många nordbor ser med förskräckelse på den polarisering som nu river USA itu, med presidentdebatter som mer handlar om vem som kan ropa högst, än vilken politik som ska föras. Frågar man islänningarna vet de i alla fall vad de vill: 91 procent skulle röstat på Joe Biden som president i USA om de kunde göra det och bara 9 procent skulle röstat på Donald Trump. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

I Norden sker det mer en uppsplittring av politiken. Det blir fler partier, trots spärrgränser för utjämningsmandat i de flesta länderna, det sker utbrytningar från etablerade partier och övergångar mellan partier. Sociala medier gör det möjligt att få uppmärksamhet om frågor som de etablerade partierna inte velat göra något åt. En av dessa var rörelsen som skapades mot vägtullar i Norge, vilket resulterade i ett eget bompengeparti, se Bjørn Lønnum Andreassens reportage från Norge.

Kanske coronapandemin bromsat denna utveckling något men det är knappast någon tvekan om att det är en svårare uppgift för politikerna att kommunicera idag, med långt fler kanaler och en snabb digital utveckling som inte alla hänger med i. Det är något många andra också upplever. För teknik är inte tillräckligt.

”Det krävs mer än Zoom eller Teams” skriver Fayme Alm som ser på hur videomöten kan göras mer professionella.

Yasemin Arhan Modéer, som hon intervjuar, varnar också för att alltför många videomöten kan ha hälsomässiga risker.

 - Vi har nu fått se dem som sitter i sju, åtta möten per dag, utan mellanrum eller fika, och som blivit utbrända av det, säger Yasemin Arhan Modéer.

Sedan flera år har de nordiska yrkes- och arbetsmiljömyndigheterna haft en grupp som ser på vilka arbetsmiljöhot som kommer att finnas i framtiden. De har nu kommit med sin rapport. En del av den teknologiska utvecklingen kan verka som taget från en science fiction-film, som att hjärnan kan styra datamaskiner enbart med tanken. Andra tekniska nyheter är mer handgripliga.

Gunhild Wallin har provat en svenskutvecklad robothandske som kan ge de som förlorat rörligheten i handen ny styrka, eller se till att industriarbetare inte får belastningsskador i framtiden. Hon beskriver hur det känns att prova handsken och har talat med utvecklarna.

I Danmark vill regeringen nu genomföra en pensionsreform som ger just de arbetare som började jobba tidigt en möjlighet till förtidspension oavsett vad läkarna säger. Marie Preisler har träffat en man och en kvinna i målgruppen och förklarar varför reformen blivit omstridd i Danmark.

Enligt arbetsminister Peter Hummelgaard handlar det om att de som haft ett hårt fysiskt arbete ska kunna få några goda år som pensionärer, efter att de slitit och betalat skatt i så många år.

Att flytta pengar kan förstås vara ansträngande, men just belastningsskador är inte de som drabbar de rikaste av de rika mest. En ny studie av den norska statistiska centralbyrån, SSB, visar att de rika i Norge är betydligt rikare än vad man tidigare trott. Lars Bevanger skriver om rapporten. Frågan är hur lång tid det tar innan motsvarande beräkningar görs i andra nordiska länder?