Mot lyckligare tider?

Ser vi ett förlorat år för de som fått sämre möjligheter att lära sig språk eller att arbetsträna? Nya digitala mötesformer ger inte samma sociala kontakter som är så nödvändiga för att kunna finna sig tillrätta i ett nytt land.

- Hur många nordiska invånare kommer att inkludera immigranter i sin vänskapskrets när myndigheterna, som i Norge, skär ned de personliga kontakter man kan ha till fem personer? frågade forskaren Vilde Hernes, från OsloMet, på den årliga integrationskonferensen som Nordiska ministerrådet arrangerar.

På några områden är utvecklingen likartad i Norden, som att bostadspriserna ökar mitt i en tid med rekordstor arbetslöshet. På andra områden finns det olikheter – som att arbetslösheten bland invandrare ökade mindre än för den infödda arbetskraften i Finland.

Även från OECD hörs varningsropen om att migrationen halverats och att invandrarna är de som drabbas hårdast av coronapandemin.

- När vi talar om invandrare bör vi inte göra det i termerna oss och dem. Invandrarna var i frontlinjen under pandemin och de kommer att vara en viktig del av återhämtningen, sa EU-kommissionären Ylva Johansson när hon kommenterade OECD:s migrationsrapport.

Migranter behövs för att våra välfärdssamhällen ska kunna fungera. Den politik som förs till exempel i medborgarskapsfrågor ger viktiga signaler. De påverkar också integreringen, är tanken bakom MIPEX-indexet, som speglar hur inkluderande ett land är. Norge faller i år ur gruppen av de tio länder med den mest generösa politiken.  

Men det finns också solskenshistorier, som den om Rafet Adem Daban. Han flydde til Norge från Turkiet och nu fått praktikplats som fotograf tack vare kommunens integrationsarbete. 

Vi är inne i en tid då dramatiska beslut fattas snabbt, som när den danska regeringen beslöt att 17 miljoner minkar i landet ska avlivas på grund av risken för att de sprider en muterad form av covid 19-viruset.

Tiotusentals jobb kommer att försvinna på grund av pandemin, inte minst på restauranger. I framförallt Danmark och Norge är julefrokosten/julebordet en fest där de anställda samlas. Ofta flödar samtidigt alkoholen. En del ångrar sig kanske för hur de betedde sig, när de vaknar nästa dag – eller känner sig sårade utan att våga gå vidare med det som skedde eftersom det var chefen som trakasserade.

Två av de mest omtalade metoo-historierna i Danmark de senaste månaderna har julefrokosten som gemensam nämnare. En partiledare och en vice partiledare har fått ta konsekvenserna av att sexuella trakasserier inte längre tåls i Danmark.

I Sverige har däremot statsminister Stefan Löfven hittills manövrerat sig igenom två potentiella regeringskriser – en om migrationspolitiken och en om arbetsrätten, där det socialdemokratiska partiet och LO står emot varandra. Men sista ord är inte sagt i någon av frågorna.

Inte allt var bättre innan pandemin. Men när turisterna försvann från Island är det några som längtar tillbaka till tiden med ”överturism”.

- Debatten om överturism är bara en bubbla som spricker och blir till ingenting, säger Jóhannes Þór Skúlason, VD för SAF, bransch- och arbetsgivarorganisationen för den isländska besöksnäringen. Coronapandemin är också en tid att tänka nytt.

- Vi styr utvecklingen. Turismen är inte en naturkatastrof, den är någonting som vi själva kan påverka, påpekar professor Gunnar Þór Jóhannesson.

Därför känns det också förhoppningsgivande att det finns städer som Vasa i Finland som sätter nya och ambitiösa mål: Vi ska bli den lyckligaste staden i världen.