Arbetslivets många språk

Nordiska ministerrådet arbetsmiljökommitté har tagit initiativet till att arbetsmiljökunskap ska blir en del av undervisningen på högstadiet. Intresset är stort bland de som går på yrkesinriktade studier. Där har eleverna redan lärt sig en hel del om ergonomi, lyftteknik och arbetsställningar. Ämnet är mer fjärran för de som ser för sig en lång studiebana.

Genom att knyta undervisningsmaterialet till skolmiljön – som faran med allt för mycket stillasittande arbete och för mycket skärmtid, hoppas Myndigheten för arbetsmiljökunskap att ämnet blir relevant för alla elever. Som en kvinnlig elev säger: ”Man är ju fortfarande ung liksom, så man vill ju inte förstöra sin kropp redan.”

Mehmet från Turkiet har undervisat ungdomar i naturkunskap i 24 år. Nu är han tillsammans med sin fru politisk flykting i Sverige och har fått chansen att delta i Intensivåret, en ny satsning där målet är att praktik ska varvas med språkundervisning och att deltagarna ska ha fått ett relevant jobb inom ett år.

Svenska språket finns med under hela Intensivåret. Men det kan även vara studier i engelska som är aktuella. En disputerad och erfaren forskare kan ha svårt att utan kunskaper i engelska få jobb i Sverige, där de flesta vetenskapliga texter skrivs på det språket.

I debatten om språk och arbete handlar det som oftast mest om vikten att lära sig majoritetsspråket. För finskspråkiga Maria Karjalainen från Rovaniemi i norra Finland var utmaningen att lära sig svenska. Ett Nordjobb på Åland gav henne möjlighet att för första gången träna svenska i vardagen. Det gav en säkerhet på språket, som hon hade läst i skolan, men kände sig osäker på. Det kom väl till nytta när hon året efter var utbytesstudent på Stockholms universitet.

För de hörselhämmade ser språkfrågan annorlunda ut. Ofta jobbar en döv person på en arbetsplats där det inte finns andra döva. Då förtvinar teckenspråket. Den norska stiftelsen Signo är landets största arbetsgivare för döva.

Hege Farnes Hildrum är generalsekreterare i Signo. Att ha så många människor som är döva hos samma arbetsgivare leder till en ovanligt bra språkmiljö, påpekar hon. Efter många års kamp har det norska teckenspråket i en ny språklag klassats som ett nationellt språk, på samma nivå som bokmål, nynorska, de olika samiska språken, kvänska, romani och romanes.

Det är ännu tidigt att se vad den nya statusen för teckenspråket får för konsekvenser, men resultatet kan bli att döva blir bättre rustade för arbetslivet, hoppas Hege Farnes Hildrum.

Men vad sker när kommunikationen bryter ihop eller när språket används för mobbning och trakassering? De två norska forskarna Bitten Nordrik och Teresa Østbø Kuldova pekar i en ny bok på en utveckling där arbetskonflikter allt oftare beskrivs i militärt inspirerade termer.

”Avvikande beteende på arbetsplatser förstås i ökande grad och behandlas som lagbrott, för att därför efterforskas med hjälp av polisinspirerade metoder”, skriver de och varnar för det som kallas faktaundersökningar. Det är utomstående advokater och psykologer som hyrs in för att arbetsgivaren ska kunna sätta punkt för klagomål som kommit om arbetsplatsen. I stället för att diskutera vad det är som orsakat konflikten och hitta lösningar i partssammansatta organ, hamnar de anklagade i Kafka-aktiga förhör utan rättssäkerhet.

Vi behöver alla någon som törs stå emot de stora. Margrethe Vestager har som EU-kommissionär tagit kamp med några av världens största verksamheter, som Amazon, Facebook och Google. Samtidigt har hon i sitt eget hemland ändrat på synen av EU. Från att det uppfattas som en enorm byråkrati, till att det också kan fatta beslut som hjälper vanliga medborgare.

Läs Marie Preislers porträtt av Margrethe Vestager med mustiga uttryck som att ”hon jobbar solen svart” och – för första gång i Arbeidsliv i Norden, ordet ”fuckfinger”.