Ordning och reda på bollplanen och bygget

När vi spånade idéer om idrotten hade vi en lite kritisk inställning och såg för oss en känd idrottare som deltar på ett företagsseminarium med ett pep-talk. Men har häcklöpning, handboll eller höjdhopp egentligen med hur ett företag eller verksamhet drivs? Ens för målmedvetna chefer som vill klättra i karriären?

Men ganska fort förstod vi att om vi såg idrotten som yrke fanns alla de frågor som finns i det vanliga arbetslivet. Hur ska jobbet kombineras med privatlivet, speciellt när det innebär många resor? När kraven sätts så högt, finns det en risk för att man blir utbränd och har egentligen tränarna någon anställningstrygghet? Eller är det på huvudet ut efter en förlorad kamp?

Men idrotten spelar också en stor roll, både som träning för arbetslivet, för inkludering och för att ge utsatta ungdomar ett alternativ till kriminalitet.

- Träningen gör mig fysiskt starkare. Men det är mycket mer än så. Den ger också disciplin, mental styrka, bättre självförtroende och upplevelsen av att uppnå någonting, säger Mattej Petrovic, som bröt fyra års overksamhet tack vare  projektet Boost, som drivs av fotbollsklubben Rosengård i Malmö.

När Arbeidsliv i Nordens kommer med sina förslag om vad som sker i deras bevakningsområden är det alltid spännande att se hur de tolkar temat. I det här numret har vi artiklar om:

• Forskaren som anser att tränaryrket måste bli mer hållbart
• Finländaren och svensken som spelar och tränar i norsk fotboll
• Den danske fotbollsspelaren som skriver historia på Färöarna
• Skidtränaren som jagar efter guld, men intet till vilket pris som helst.
• Företagsidrotten som får islänningarna att cykla till jobbet

Från Finland fick vi en helt oväntad vinkel – där finns det ofta två olika idrottsföreningar inom samma gren och samma idrott. Det har sin historiska förklaring i att det finländska idrottsförbundet tog ställning för de vita i det blodiga inbördeskriget 1918. De röda, som slogs för arbetarklassen, bildade därför sina egna idrottsföreningar efter att kriget var över. Det gällde också i sporter som förbinds mer med överklassen, som segling.

Klasskamp känns som ett förlegat begrepp. Lever vi inte alla bra i de nordiska välfärdssamhällena? Men utnyttjande och ren kriminalitet pågår fortfarande, på byggarbetsplatserna, inom städbranschen eller i blåbärsskogarna. Utländsk arbetskraft får inte betalt vad de har rätt till eller har arbetsvillkor som är anständiga.

Hur illa förhållandena kan vara avslöjades i den danska TV-dokumentären Den svarta svanen, som avslöjade hur kriminella gäng och företagsadvokater samarbetar för att lura statskassan på miljoner, tvätta pengar och utnyttja utländsk arbetskraft i strid med reglerna för att förhindra social dumpning.

Ofta kommer den inhyrda arbetskraften från Baltikum. Sedan flera år har det funnits ett Baltiskt-nordiskt samarbete för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Hur samarbetet kan utvidgas och bli mer effektivt var tema på ett seminarium i Stockholm.

- Vi har olika kompetenser och erfarenhet i arbetet mot arbetslivskriminalitet, så samarbetet och kunskapsutbytet mellan de nordiska och baltiska länderna går båda vägarna, understryker Renars Lusis, chef för den litauiska arbetsinspektionen.

Ett effektivt sätt att få mer ordnade förhållanden har genomförts i Norge. Där ändrade regeringen reglerna för inhyrd arbetskraft. Ett förbud infördes i fjol i Oslo mot att använda vikariebyråer för att utföra tillfälligt arbete. Det fick konsekvenser bland annat för byggandet av ett nytt regeringskvarter.

- Det var tämligen många bemanningsföretag på projektet från januari till juni i fjol. När förbudet trädde i kraft blev det fullständigt stopp, berättar Øyvind Helle, som är LO:s representant på bygget.

16 av bemanningsföretagen har stämt den norska staten och hävdar att förbudet bryter mot EES-avtalet, som säkrar Norge samma rättigheter i EU på de flesta områden. Frågan kommer att avgöras i höst av Efta-domstolen.

Det nordiska och baltiska ländernas samarbete sker inom ramen för EU, där Ursula von der Leyen har valts för en ny femårsperiod som ordförande i kommissionen. Europafacket (ETUC), har med oro lagt märke till att det inte finns någon kommissionär för arbete längre, när von der Leyen presenterade sina nya kommissionärer.

I stället är det den ryska invasionen av Ukraina och den tillspetsade kampen mellan de stora handelsblocken i världen, USA, EU och Kina som får störst uppmärksamhet. Även i Norden leder det till politiska ändringar.