I EU:s utkanter

I det här numret av Arbeidslivet i Norden ser vi på olika sidor vid Nordens förhållande till EU. Vi har talat med organisationerna i Norge på varsin sida i EU-debatten, och med den nystiftade Europarörelsen på Island. Har opinionen i förhållande till EU ändrats?

Vi ser på vad de 60 miljarder norska kronor Norge har betalat sedan 2004 för att få tillgång till EU:s fria marknad har gått till och vi porträtterar Finn Ola Jølstad, en norsk senior tjänsteman som flyttat till Stockholm för att hjälpa Sverige under EU-ordförandeskapet. Ja, det är möjligt – tack vare att Nordiska Ministerrådet har en stipendieordning för tjänsteutveckling mellan de nordiska länderna, NORUT.  

Även om Norge och Island inte är medlemmar av EU har de tre kriserna under de senaste åren – coronapandemin, Rysslands invasion av Ukraina och den energikris som den i sin tur utlöste – visat hur tätt sammanvävda de är med EU.

För Norges del blev det extra tydligt i förra veckan. Den 17 mars besökte EU:s president Ursula von der Leyen den norska Trollplattformen i Nordsjön, tillsammans med Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg och Norges statsminister Jonas Gahr Støre.

Naturgasen står för en femtedel av EU:s energikonsumtion och 80 procent av den importeras. Efter att EU införde sanktioner mot Ryssland och landet i sin tur ströp sin export av gas, har den norska gasen blivit allt viktigare.

Det var det EU, Nato och den norska regeringen ville visa med det välregisserade besöket på Trollfältet, som står för 11 procent av den naturgas som EU konsumerar. Gasen används för att producera elektricitet och när gaspriset ökar påverkar det också elpriset, eftersom Norden och EU är sammanbundna med elkablar och kraftnät.

Dagen innan plattformsbesöket diskuterade Nordiska rådets parlamentariker den europeiska energikrisen som drabbat alla länder i Norden i form av kraftigt ökade elpriser – utom Island, som inte är kopplat till den nordiska eller europeiska elmarknaden och som inte använder någon naturgas.

Att få en trygg energiförsörjning, med priser som konsumenterna har råd till och som dessutom inte äventyrar världens klimat är en krävande uppgift.  Det betonas i en rapport från Nordisk energiforskning som presenterades under specialsessionen.

Rapporten påpekar att tågordningen för mycket av det som sker i energipolitiken är fel. I stället för att först bygga ut förnyelsebar energi, som så konkurrerar ut den fossila energin, så läggs de fossila kraftvärmeverken ned först och så hoppas man att vindkraftverken hinner sättas upp och att batterifabrikerna byggs tillräckligt snabbt för att klara av energigapet.

Men det tar för lång tid att få koncessioner för förnyelsebara energiprojekt och det finns inte ett tillräckligt stöd i befolkningen för de stora offentliga infrastrukturinvesteringarna som behövs, varnar Nordisk energiforskning.

Det är ingen naturlag att processerna tar så lång tid. Samma vecka i Reykjavik presenterade OECD en rapport om hur Norden klarade sig igenom coronakrisen. I en paneldebatt berättade Unnur Sverrisdóttir, chef för den isländska arbetsförmedlingen hur hon upplevde när arbetslösheten plötsligt femdubblades på fyra veckor:

”Det var som att träffas av en orkan. Allt skulle ske så snabbt. Ny lagstiftning om arbetslöshetsstöd föreslogs den 5 mars, den godkändes av Alltinget den 21 mars och det öppnades för ansökningar 25 mars”.

Stefano Scarpetta, som är ansvarig för arbetsmarknadsfrågorna på OECD, säger att anpassningsförmågan och flexibiliteten blir extra viktigt för arbetsförmedlingarna under en kris. Men det är lättare att utöka arbetsmarknadsåtgärder när de redan finns, jämfört med att införa en helt ny åtgärd.

Flexibiliteten är viktigt, inte bara vid utbetalningar av stöd, utan också hur den vidareutbildning som de som blir arbetslösa erbjuds ska organiseras, påpekar OECD.

Det ger genklang hos de i Sverige som försöker hitta arbetskraft till de stora gröna satsningarna i Norrland, som batterifabriken Northvolt utanför Skellefteå och produktionen av fossilfritt stål i Luleå.

Arbetsförmedlingen har sedan länge egna arbetsmarknadsutbildningar som har förlagts där behovet har funnits. En modell som inte längre fungerar om industrin och berörda kommuner i Norrland ska få den arbetskraft de behöver.

Kan kurserna förläggas på andra ställen? Kan de ske på distans?

- Hittills har det mest handlat om att vi måste ha ett kraftnät som fungerar när vi talar om motståndskraftiga samhällen. Men resiliens handlar först och främst om människor. Det gäller att hitta den rätta balansen av vad samhället behöver och vad den enskilde vill, säger statsminister Katrín Jakobsdóttir.

- Själv studerade jag isländsk litteratur och nordiska kriminalromaner. Jag fick höra att jag aldrig skulle få ett riktigt jobb. Men jag blev statsminister och har redan skrivit min första kriminalroman!