Norden ser mot Baltikum

Estlands första president Lennart Meri, berättas det, brukade ofta komma förbi det kontor i Tallinn som Nordiska ministerrådet öppnade 1991 för att låna telefonen. Det antogs att linjen på presidentens eget kansli inte var säker. Idag är Estland världsledande på cybersäkerhet och det har hjälpt Ukraina med att säkra sina digitala kommunikationer.

I Vilnius i Litauen befinner sig ukrainska Kira Lebedenko som flykting, men därifrån fortsätter hon att driva sitt cybersäkerhetsföretag, som fortfarande har åtta anställda i Ukraina. För att snabbare lära sig språket och komma in i samhället jobbar hon också på ett litauiskt call center.

Samtidigt som gränserna blivit tydligare och det grävs skyttegravar på bägge sidor av dem, lever vi ändå i en värld där informationsströmmarna bara ökar och stort sett inte känner några gränser. Men vad ska vi tro på i informationsflödet?

- Jag vill be om ursäkt för att vi i de nordiska länderna inte lyssnade mer på de baltiska länderna tidigare då ni varnade för det hot som Putins Ryssland innebar, sa ordföranden i den isländska delegationen, Bryndís Haraldsdóttir, när hon och andra medlemmar från det Nordiska rådet deltog i Baltiska församlingens konferens för länderna i EU:s östliga partnerskap i Tallinn 18 – 19 maj.

Tack vare den klarsynen var Litauen det första landet i Europa som gjorde sig oberoende av rysk naturgas.

Hur många som dött efter att Ryssland invaderade Ukraina är osäkert, men det talas om ca 200 000 sammanlagt i de två länderna.

Jag inte låta bli att jämföra det med antalet personer som dör i arbetsrelaterade sjukdomar varje år i EU. Enligt den Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA, handlar det också om 200 000 personer.

De flesta arbetsrelaterade dödsfallen kommer emellertid i slow-motion, som en av deltagarna på det EU-toppmöte om arbetsmiljö som hölls i Stockholm den 15-16 maj, uttryckte sig.

Fortfarande är det asbest som flest personer dör av, flera decennier efter att de utsattes för det. Asbest kräver fortfarande 88 000 liv per år, trots att all användning förbjöds inom EU 1991.

På samma sätt kommer de psyko-sociala konsekvenserna, både av kriget i Ukraina och av dålig arbetsmiljö, leda till sjukdomar och fortsätta att skörda liv i framtiden.

- När det sker en arbetsplatsolycka på grund av bristande arbetsmiljö går det att spåra och se vad som skett och vad som för föranlett olyckan. Det samma gäller inte effekterna av en dålig psykosocial arbetsmiljö. Brister i den psykosociala arbetsmiljön maler ner människan under lång tid och kan ta år innan effekterna på den enskilda individen gör sig tillkänna, men det är just därför som de behöver tas på större allvar, säger Paulina Brandberg till Arbeidsliv i Norden.

Arbetsmiljö går också som en röd tråd i flera av de andra artiklarna i det här nyhetsbrevet; de svenska skolarnas arbete med problemet med hot och våld, bråket mellan EU och Sverige, Finland och Danmark om arbetstider, Metoo-anklagelserna som fällde den danska FH-ledaren och de långdragna striderna inom det isländska facket.

Det gäller också i frågan om inhyrd arbetskraft – som ofta handlar om byggarbetare från baltiska länder – där Norge har gått längst i Norden med att skärpa villkoren och i vissa delar av landet stoppa den helt. Har det gått för långt?

Redan innan de nya reglerna började gälla stämdes Norge för att bryta mot reglerna i EES-avtalet.