Har vi rätt verktyg i kampen för en bättre arbetsmiljö?

De andra orsakerna till att folk dör på grund av arbetet handlar om att de utsätts för kemiska, fysiska och biologiska påfrestningar. De står för ett högt antal dödsfall på grund av cancer, 46 procent av alla dödsfall. Därefter kommer hjärt- och kärlsjukdomar samt luftvägssjukdomar.

Som en del av det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet hölls det ett seminarium i Stockholm i anslutning till den internationella Arbetsmiljödagen.

Där lyftes också de enorma kostnaderna som sjukdomar och dödsfall i arbetslivet utgör. Enligt den finska rapporten och baserat på tal från ILO från 2019, motsvarar kostnaderna ungefär fyra procent av de nordiska ländernas bruttonationalprodukter.

Vi har sett närmare på arbetsmiljöarbetet i två branscher. I den ena är det uppenbart att det finns många risker – brandförsvaret. En norsk undersökning slår fast att brandmän har en 15 procent högre risk att få cancer än genomsnittsbefolkningen. Men de har svårt för att få sin sjukdom erkänd som yrkesrelaterad eftersom det är de som har bevisbördan. De har organiserat sig i Brannmenn mot kreft (Brandmän mot cancer) och jobbar tillsammans med sitt fackförbund för att ändra på det.

Den andra branschen är hästnäringen. I Sverige finns det 34 hästar per 1 000 invånare. Totalt är antalet hästar cirka 355 000 som i sin tur alstrar 18 680 helårssysselsättningar. 

Arbetsuppgifterna för att sköta hästar i ridskolor, i travsporten eller hemma på gården, har inte ändrat sig så mycket de senaste hundra åren. Arbetet innehåller mycket manuellt arbete med tunga lyft, ensidighet och besvärliga arbetsställningar. Hästen är också det djur som är inblandat i flest allvarliga arbetsolycksfall.

Men nu har ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete inletts i näringen, samtidigt som vissa arbetsuppgifter underlättas med olika sorters robotar.

I det danska lantbruket har ett annat problem uppmärksammats den senaste tiden. Det handlar om praktikanter från utlandet som har långa traditioner. Tidigare kom praktikanterna från europeiska länder, men idag är det huvudsakligen från länder långt borta, som Vietnam och Uganda.

Det som en gång var en form av kulturutväxling har utvecklat sig till att bli ett sätt för danska jordbrukare att skaffa sig arbetskraft till en låg pris.

Ännu värre förhållanden rapporteras det om från de finska och svenska blåbärsskogarna. Bärplockare från Thailand som kommer några månader på sommaren och hösten har blivit den största gruppen av arbetskraftsinvandring. I Sverige handlar det om upp till 6 000 människor som kan plocka 33 000 ton blåbär under en säsong.

Men nästan varje år larmas det i medierna om usla arbetsförhållanden för bärplockarna. De får inte ut sin lagstadgade lön. I några fall får de inte någon betalning alls. De jobbar från tidig morgon till sen kväll, sex dagar i veckan. De tvingas bo i förläggningar med usla sanitära villkor och få toaletter.

I Finland har myndigheterna i år slutat utfärda turistvisum till thailändska bärplockare och kräver från och med nästa år att alla ska ha en anställning och ordnade arbetsförhållanden innan de kommer. Men det är krav som redan praktiserats i många år i Sverige utan att det förhindrat nya skandaler.

Men det är inte bara thailändska bärplockare som oroar sig för att de inte får tillräckligt betalt. En färsk enkät bland 5 000 finska ungdomar visar att endast 53 procent av de unga ser fram emot arbetslivet med entusiasm, när motsvarande siffra år 2018 var 82 procent. De är rädda för dålig lön och för att jobbet tar för mycket tid från fritiden. Det är framför allt flickorna som befarar att arbetslivet ska bli för tungt. De ungas oro har ökat efter pandemiåren.