Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2016 i Hur mår du Norden? i Islands välfärdsvakt dämpade krisen och ledde till starkare nordiskt samarbete
Islands välfärdsvakt dämpade krisen och ledde till starkare nordiskt samarbete
Innsikt

Islands välfärdsvakt dämpade krisen och ledde till starkare nordiskt samarbete

| Text och foto: Björn Lindahl

Målet för det finska programmet för det nordiska samarbetet är att välfärden ska säkras genom ett utökat samarbete mellan olika departement och organisationer . Men går det att genomföra i praktiken? Välfärdsvakten i Island är ett av de bästa exemplen på ett innovativt sätt att samarbeta.

Arbeidsliv i Norden har tidigare beskrivit hur Välfärdsvakten kom till och vilken roll den spelade efter finanskrisen som drabbade Island hårdare än andra länder 2008. I korta drag handlade det om att det upprättades en grupp på 35 personer som fick ett ansvar för att varna myndigheterna om olika grupper föll ur välfärdssystemet och komma med förslag till vad som kunde göras.

Ingen utländsk modell

När Välfärdsvaktens ordförande Siv Friðleifsdóttir presenterade projektet på kick-off-konferensen i Åbo var det inte bara eget beröm.  I förordet  till den utvärdering om arbetet Välfärdsvakten gjorde som gjordes av forskare på Islands universitet, skriver också socialminister Eygló Harðardóttir:

- Välfärdsvakten hade ingen direkt utländsk modell att bygga på och kan därför ses som ett kraftfullt och framgångsrikt exempel på innovation som islänningarna kan vara stolta över.

Siv Friðleifsdóttir pekade också på att FN:s fristående expert på hur finanskrisen drabbade olika länder, Juan Pablo Bohoslavsky, besökte Välfärdsvakten när han undersökte hur Island hanterade krisen. I sin rapport skrev han:

- Välfärdsvakten lyckades sprida budskapet  att de svagaste i samhället skulle beskyddas under krisen.

I forskningen om finanskrisen jämförs ofta Island med Irland.

- I Irland skar myndigheterna ned på arbetslöshetsersättningen, så att den bara gällde i maximalt 12 månader, mot tidigare 15 månader. I Island gjorde man tvärtom, där förlängdes den från 3 till maximalt 4 år, även om den senare har förkortats.

Nordisk fortsättning

Välfärdsvakten väckte också uppsikt i Norden och det Nordiska ministerrådet satte därför igång ett treårigt forskningsprojekt som kommer att avslutas den 10 november i år med en konferens i Island. 

Forskningsprojektet som kallas för den Nordiska Välfärdsvakten hade tre mål:

  1. Att undersöka hur Norden och andra länder hanterade den ekonomiska krisen
  2. Att undersöka hur de nordiska länderna kan bättre förbereda sig på ekonomiska kriser och naturkatastrofer.
  3. Att utveckla ett antal gemensamma indikatorer som mäter välfärden

Resultaten från forskningen om krisen som den Nordiska Välfärdsvakten presenteras bland annat på en egen nätsida, welfarecrisis. 

Där går det också att se hur annorlunda två länder som Irland och Island hanterade krisen och att det inte bara är ord när islänningarna hävdar att de värnade om de svagaste i samhället. Ser man på utvecklingen i disponibel realinkomst i de två länderna under krisåret 2008 och året därefter i tio olika inkomstgrupper, där 1 är den grupp med lägst inkomst och grupp 10 är den med högst inkomst är skillnaden slående.

I Irland förlorade de som befann sig i den lägsta inkomstgruppen 26 procent av sina inkomster, medan motsvarande grupp i Island bara förlorade 9 procent av sina inkomster. I den högsta inkomstgruppen i Irland ökade inkomsterna med 8 procent, medan de rikaste i Island förlorade 38 procent av sina inkomster.

Island och Irland

 Källa: Stefán Ólafsson: The Icelandic Way Out of the Crisis

 
arkivert under:
Siv Friðleifsdóttir

är ordförande i Välfärdsvakten. 

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment