Nu i oktober är det två år sedan den amerikanska skådespelerskan Alyssa Milano skickade ut den första tweeten med hashtaggen #MeToo. Det startade en reaktion som spred sig från twitter och ut till gatorna och in i maktens rum.
Plötsligt diskuterades sexuellt våld och trakasserier på ett nytt sätt. Men vad är det egentligen som ändrats på tre år?
Island och det nordiska ministerrådet bjöd in till en konferens i Reykjavik för att svara på den frågan. Det blev tre dagar packade med spännande och gripande föredrag den 17 - 19 september. Samtidigt möttes de nordiska jämställdhetsministrarna och beslöt att ännu mer forskning behövs.
För de frågor som #metoo väcker är lika mångfacetterade som fasaden på Harpa, den isländska operabyggnaden där konferensen hölls. Ska de män som pekas ut för att de trakasserat och i vissa fall våldtagit kvinnor, fortsätta att få vara anonyma? Vad med de män som vill be om ursäkt? Ska det finnas en plats där de kan göra det?
Var startar arbetet med att begränsa omfånget av denna ”världsomfattande pandemi av könsbaserat våld”, som Angela Davis beskrev det? Måste de förtryckande strukturerna förändras från grunden?
I detta nummer av Arbeidsliv i Norden uppmanar ledarna för både de nordiska och de baltiska fackliga huvudorganisationerna sina regeringar att snabbt ratificera den nya ILO-konventionen om våld och trakasserier i arbetslivet, som antogs av ILO:s internationella arbetskonferens i juni i år.
Det pågår just nu en kapplöpning mellan de nordiska länderna att bli först med att göra det. Men tänk om målet sattes ännu högre: Norden borde ratificera konventionen samtidigt. ”Det skulle verkligen vara att leda genom att vara föregångare”, sa Marie Clarke Walker, från det kanadensiska LO, till mig i en av pauserna. Hon var själv vice ordförande för arbetstagarnas delegation på ILO-konferensen där konventionen klubbades igenom.
Den nya svenska arbetsmarknadsminister Eva Nordmark kan bli en av pådrivarna för ett sådant initiativ. Vi porträtterar henne i detta nummer.
Men det behövs också män som engagerar sig för att bekämpa den giftiga maskuliniteten som skadar både samhället och männen själva. I Finland finns den feministiskt inspirerade föreningen Miehet.
” Idag måste en man i Finland vara stark och normbrytande för att vara en bra pappa”, säger Tom Kettunen, som sitter i styrelsen för föreningen.
På Island pågår just det arbete som efterlyses – att påverka strukturerna i samhället. Den isländska regeringen vill införa nya mått för att mäta välfärden. Det räcker inte med att bara se på tillväxten i bnp som det viktigaste målet.
Men vad är egentligen lycka? Den isländska lyckoforskaren Dóra Guðrún Guðmundsdóttir reder ut begreppen och kommer med ett provocerande resultat: Brist på pengar kan ge olycka, men överflöd av pengar står bara för en procent av den lycka som islänningarna känner.
Tidigare forskning visar att det som stressar människor är när det blir snabba förändringar – såväl till det bättre som det sämre. Grönland är inne i en sådan tid nu, där gott fiske och längre turistsäsonger leder till stor ökning i efterfrågan på arbetare.
- Der er er økonomisk overophedning på vej i Grønland, og vi skal prioritere klogt for at undgå økonomisk kollaps, säger råvaru- och arbetsmarknadsminister Erik Jensen, i Marie Preislers reportage.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.