Välfärdens skeva fördelning

Ingen kan hävda att nordisk politik är händelselös. En arbetskonflikt ledde till att den finska regeringen tvingades avgå efter bara ett halvår. Därför blev det också en ny arbetsminister i Finland, Tuula Haatainen, när landets hittills yngsta statsminister, Sanna Marin, bildade sin regering.

I Sverige och Norge har arbetsministrarna nästan samtidigt hotats eller överlevt misstroendevotum. I Sverige var det Vänsterpartiet som ville fälla Eva Nordmark för det som partiledaren Jonas Sjöstedt kallade ”kaosprivatiseringen” av Arbetsförmedlingen.

Hotet drogs tillbaka när regeringen gav Arbetsförmedlingen något mer tid och pengar. Den nya generaldirektören Maria Mindhammar har emellertid en svår uppgift framför sig. Hon ska leda omställningen av myndigheten, där 4 500 personer varslades i våras och där det beslutats att 132 lokala arbetsförmedlingskontor ska läggas ned.

I Norge blev de en misstroendeomröstning mot arbetsminister Anniken Hauglie. Den fick bara partiet Rødts ena röst. Det betyder inte att Hauglie sitter tryggt. De övriga partierna vill avvakta de många granskningsrapporter som satts igång. De ska ge svaret på varför Norge under sju år misstolkade EU-förordningen om social trygghet, med stora konsekvenser för tusentals norrmän.

Den första rapporten, som gjorts internt inom välfärdsmyndigheten NAV, pekar på tre faktorer som alla börjar på K: Bristande kompetens, låg kapacitet och dålig kommunikation.

När alla rapporterna ligger på bordet är det inte svårt att spå att NAV också står inför en större omställning.

Även på Arbeidsliv i Norden omställer vi oss, om än i blygsam skala. Istället för att nyhetsbreven domineras av ett tema, kommer vi framöver att jobba mer med artikelserier, där ett ämne tas upp ur olika vinklar över tid.

En sådan artikelserie har vi kallat Välfärdens fördelning. Den inleddes för två nummer sedan med artikeln om att ”Inkomster inte är allt på lyckliga Island”. Enligt utredningen utgör höga inkomster bara en procent av det som verkligen ger islänningarna lycka.

Hur inkomstfördelningen ser ut påverkar emellertid samhället och den värdegemenskap vi har i våra nordiska länder. Den hotas av att den rikaste procenten av befolkningen tar en allt större andel av inkomsterna i landet. I Finland har två forskare gjort en studie av de 5 000 rikaste finländarna, baserad på offentliga register. De intervjuade också 90 euromiljonärer och skrev en av höstens mest omtalade böcker, som vi skildrade i vårt förra nummer.

I detta nummer ser vi istället på de fattigaste 5 000 färöingarna och skildrar debatten om inkomstfördelningen på Färöarna. Statistiken visar att medan Färöarna under många år har haft den högsta tillväxten i hela Norden, har andelen som riskerar att bli fattiga ökat från 8,9 till 10,5 procent.

Sonja Jógvannsdóttir, som leder fackförbundet SAMTAK, kallar utvecklingen oroväckande.

Vi startar också en ny artikelserie, som kommer att handla om polisen i Norden. Att vidareutveckla det nordiska polissamarbetet är ett av Danmarks mål som ordförande i Nordiska ministerrådet.

Vårt första nedslag är i Malmö, där medierna i nordiska länder har skrivit så mycket om "gängkrig"att hela bilden av Sverige har påverkats. Stämmer egentligen den bilden?

Enligt polisen statistik har insatserna varit framgångsrika – antalet skjutningar har halverats och risken att utsättas för brott i Malmö är nu den lägsta på tjugo år.  Men det är svårt att locka tillräckligt många att utbilda sig till polis.