Kan vi mer om USA än Europa?

Själv roade jag mig nyligen med att ta en test för att se om jag klarade av provet för att bli amerikansk medborgare. Av 25 frågor om amerikansk politik och historia, fick jag rätt på 23. Det är bättre än 68 procent av vad de som tidigare tagit testen klarat av.

Om det gör mig till en besserwisser eller en lesserwisser kan vara osagt, men jag är säker på att om frågorna hade handlat om europeisk politik, skulle det blivit fler fel. Vad heter egentligen mannen som den 16 januari tog över som partiledare i det tyska CDU, efter Angela Merkel?

Hur många vet vilket land som har ordförandeskapet i det europeiska ministerrådet? Obs! Inte att förväxla med Europarådet! Och vilket land är ordförande i det nordiska ministerrådet?

I detta nummer av Arbeidsliv i Norden ger vi inte bara svaret på de två ovanstående frågorna. Bengt Rolfer och Gunhild Wallin har också gjort ett stort arbete med att bena ut varför de nordiska facken, arbetsgivarna och regeringarna, är så emot EU-kommissionens förslag om minimilöner. Varför litar inte de nordiska länderna, bortsett från Finland, på försäkringarna om att de länder som har ett lönesystem baserat på kollektivförhandlingar ska få behålla det?

- Kommissionen förstår inte riktigt vidden av den autonomi – självständighet – som parterna har i Danmark och Sverige. Att någon annan än parterna själva skulle avgöra om kollektivavtalens minimilöner är tillräckliga strider mot själva grundbulten i ländernas kollektivavtalssystem, skriver vår arbetsrättsexpert Kerstin Ahlberg när hon analyser varför frågan om minimilöner är så brännbar.

EU-domstolens roll är begränsad jämfört med den roll USA:s högsta domstol har. Ibland kan mediernas bevakning av den verka överdriven. Även här i Europa har det varit svårt för den som följer med på nyheter att inte ha fått med sig anklagelserna mot Brett Kavanaugh, som utnämndes till en av de nio domarna innan Ruth Bader Ginsburg avled, och  Amy Coney Barrett som blev den sista av Trumps kandidater som tog plats i högsta domstolen.

Hur många kan, med handen på hjärtat, säga att de känner till namnet på en enda domare i Europadomstolen eller EU-domstolen?

Det behöver inte vara en nackdel.

Den juridiska makten är mer uppsplittrad i Europa jämfört med USA. Ländernas egna domstolar har mer makt än delstaternas i USA. Mest omskriven är Europadomstolen i Strasbourg – som inte är en EU-institution, men som övervakar efterlevnaden av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

EU-domstolen har den begränsade uppgiften att:

• kontrollera lagenligheten av de rättsakter som antas av Europeiska unionens institutioner,
• kontrollera om medlemsstaterna har iakttagit sina skyldigheter enligt unionsrätten och
• tolka unionsrätten på begäran av nationella domstolar

För länderna som ingår i EES, det vill säga Island, Norge och Liechtenstein, har Efta-domstolen motsvarande uppgift.

I Sverige är det Laval-domen den mest kända domen i EU-domstolen. Domen präglade svensk debatt under flera årtionden och begränsade fackliga åtgärder mot företag som använder utstationerad arbetskraft.

- Lägger man ett direktiv så har alla medlemsstater skyldighet att implementera det. Och då blir det också EU-domstolen som avgör hur våra kollektivavtal ska tolkas, sa Therese Guovelin, förste vice ordförande i svenska LO, när hon intervjuades om minimilönerna.

Att stifta lagar, att se till att de efterlevs och döma de som bryter mot dem, är en process som aldrig tar slut. Island har de senaste åren stärkt rättigheterna för invandrare, enligt MIPEX, en organisation som bevakar integrationspolitiken i 52 länder.

I Köpenhamn har Folketinget bestämt att Inger Støjberg, som tidgare varit integrationsminister, ska ställas inför riksrätt. Innebär det ett vägskäl i den danska invandingsdebatten?

Under det senaste året har en stor del av arbetsstyrkan använt hemmakontor. Men reglerna i arbetsrätten som handlar om arbete i hemmet skrevs för länge sedan, innan coronapandemin.

De behöver därför uppdateras, anser både arbetsgivarna och facket i Norge.

PS: Mannen som valdes till ordförande i tyska CDU heter Armin Laschet. Han blir förmodligen förbundskansler när Angela Merkel avgår i samband med att Tyskland går till val i september i år. För européer är det trots allt – i normala fall – viktigare vem som styr Tyskland än USA.