Nordiska jämställdhetsparadoxer och fördelning av makt

Magdalena Andersson hjälpte till att lyfta Norden till den nya rekordnivån 90 poäng i Arbeidsliv i Nordens jämställdhetsbarometer, där 100 poäng betyder full jämställdhet på 24 maktpositioner i varje nordiskt land.

Barometern mäter om det är en man eller kvinna som innehar maktpositionen den 8 mars varje år. Det är fortfarande några dagar dit, så oförutsedda händelser kan ske.

Att se på vilket kön 13 olika ministrar, ledarna för de viktigaste organisationerna i arbetslivet och fem symboliska viktiga positioner, är något vi gjort sedan 2009, men barometern sträcker sig tillbaka till 1971, då det nordiska ministerrådet etablerades.

Det är ett enkelt sätt att se på jämställdheten, ungefär som att ta en siktpunkt när man är ute och ror, för att se om ekan man sitter i kommer framåt, eller om motvinden gör att man driver längre från målet.

I år ser vi också på hur det ser ut allra högst upp i makthierarkin. Drottning Margrethe har kanske inte så stor politisk makt, men desto mer symbolisk makt. Den har hon bland annat använt till att främja jämställdheten. I år har hon varit statsöverhuvud i Danmark i 50 år.

Det finns långt mer sofistikerade index för att mäta jämställdheten, men vår barometer är enkel att förstå. Det säger något om jämställdheten att alla nordiska länder nu inte bara haft en kvinnlig statsminister, men att kvinnor någon gång intagit alla de tolv andra ministerposterna som vi också ser på, i samtliga nordiska länder.

Men vi ser också på jämställdheten lite mer i detalj. Entreprenörer är något alla nordiska länder vill ha, eftersom det är nya verksamheter som skapar flest nya jobb. Varför är det mest män som blir entreprenörer? Och är drivkraften densamma för män och kvinnor? Vi ser på två nya avhandlingar, en från Sverige och en från Finland, som tar upp dessa frågor.

Det nordiska spetskompetenscentret Nordwit har i fem år sett på kvinnor som valt en teknologidriven karriär. Vi intervjuar professor emeritus Päivi Korvajärvi, som deltagit i centrets arbete och som diskuterar det som kallas för den nordiska paradoxen inom jämställdhet – ju högre utbildning, desto mindre vill kvinnorna diskutera den. Det finns en tystnadskultur om jämställdhet i akademika, påpekar hon.

Vi skriver också om våld som en dold orsak till långtidsarbetslöshet. Arbetsförmedlingen har fått Svenska Jämställdhetspriset 2022 för att i fyra år arbetat med våld i nära relationer. Under den tiden har 6 000 medarbetare utbildats för att lättare kunna upptäcka problemet.

Med skenande energipriser och invasionen av Ukraina finns det en risk för att arbetet med den gröna omställningen blir nedprioriterat. Miljö blir tema i nästa nummer, men vi tjuvstartar med en artikel från Island, där hushållen i huvudstadsregionen till sist ska börja sortera sopor, länge efter att det blev en rutin i de övriga nordiska länderna.