Den sociala hållbarheten pressas från olika håll

Visionen om att Norden ska bli den socialt mest hållbara regionen i världen innan 2030, har fått sig en rejäl buckla. Upploppen i Sverige har kommit med i både CNN och BBC:s rapportering, trots att Rysslands invasion av Ukraina dominerar nyhetsbilden.

Men vad kan göras för att ungdomarna i dessa bostadsområden ska se att de också har möjligheter? Organisationen NU – Nolla Utanförskapet arbetar med att få näringslivet att engagera sig. NU hjälper till med läxhjälp, studiebesök och utbildningar för att öka inkluderingen av unga till yrkeslivet.

Jämfört med flyktingar från andra länder möter den förhållandevis blygsamma strömmen av ukrainarna som kommit till Norden en enorm välvilja. Kriget får konsekvenser, även här. Den stad som märker av det mest är Villmanstrand (Lappeenranta på finska), som ligger nära gränsen till Ryssland. Innan pandemin bröt ut, besöktes av 2,8 miljoner ryssar per år.

Vårt reportageteam Bengt Östling och Cata Portin reste dit för att pejla stämningen i en stad som har 3 330 fastboende ryssar.

- Det är viktigt att minnas att även om man är rysktalande - eller om man talar ukrainska - så är man oskyldig till läget nu Ukraina, säger stadsdirektören Kimmo Jarva.

I alla de nordiska länderna finns det röster i debatten som anser att det bör upprättas ett snabbspår för de ukrainska flyktingarna, så att de kommer in på arbetsmarknaden så fort som möjligt. Men om det ska ske måste det vara klara och tydliga regler som gäller. Annars kan det gå som i Norge. Där inspirerades man av det svenska snabbspåret som lanserades 2015 – men reformen gick emot vad de anställda i välfärdsmyndigheten NAV ansåg som viktigast – att alla ska behandlas lika. En färsk bok tar upp den och andra reformer.

Att få genomslag för sin politik är aldrig lätt, men i ett system med 27 länder som alla ser olika på problemen är det en ännu större utmaning. Den socialdemokratiska svenska EU-parlamentarikern Jytte Guteland, hör till dem som lyckats. Hon ger sina råd till Bengt Rolfer och Gunhild Wallin, som uppehållit sig i Strasbourg några dagar:

- För alla politiskt intresserade är parlamentet som ett smörgåsbord av möjligheter att påverka. I början vill man vara med lite överallt, men risken med det är att ingen ser alls vad man vill och då blir det svårt att få inflytande, säger Jytte Guteland.

Vi får också en uppdatering av vad som sker med minimilönfrågan, där det franska presidentvalet gjort att det franska ordförandeskapet inte lyckats hålla det nödvändiga tempot uppe. En annan viktig förklaring är att kriget i Ukraina krävt så mycket uppmärksamhet.

Språk är avgörande för integration. Men vad sker om det egna språket inte fungerar när man vill tala med Siri, Alexa eller Bixby. Island har tagit strid med de stora, internationella IT-giganterna.

- Om 12 – 18 månader kommer Siri att förstå isländska, säger Jóhanna Vigdís Guðmundsdóttir, som leder språkteknologisenter Almannarómur – namnet betyder Folkets röst.

Till sist, Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki har bestämt sig för att det får räcka med en period. Hennes fyraårskontrakt går ut i mars 2023.

Enligt traditionen är det en dansk kandidat som bör ta över. Törs vi lansera Birgitte Nyborg, från den danska TV-serien Borgen som en kandidat till ställningen? Hon var ju i slutet av serien på väg mot (spoileralert!) en topposition i EU-kommissionen. Men där finns ju redan en stark dansk kvinna, Margrethe Vestager.