Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Leder i Leder 2022 i Nyanser i Norden vad gäller visselblåsare och pappaledighet
Leder

Nyanser i Norden vad gäller visselblåsare och pappaledighet

| Av Björn Lindahl, chefredaktör

De nordiska ländernas innevånare har många rättigheter som kan verka nästan utopiska sett från andra delar av världen. Men på vissa områden finns det förvånansvärt stora skillnader även i den nordiska gemenskapen. Pappaledigheten är ett exempel på det.

Från och med augusti i år får danska män nio veckors pappaledighet, reserverade enbart för dem. Tas inte veckorna ut, kan de inte överföras till modern. Det är en rejäl skillnad jämfört med de två reserverade veckor de haft tidigare.

I andra nordiska länder, som Island, har pappaledigheter på minst tre reserverade månader funnits i många år.

En rapport som kom 2019 visade att papporna i Island och Sverige tog 30 procent av den samlade föräldraledigheten. I Norge var talet 20 procent och i Danmark och Finland 10 procent.

Vad som står i lagen och vad som sker i praktiken är emellertid olika saker. På Färöarna står föräldrarna i princip fritt att fördela 34 av de 52 veckor som ett nyblivet föräldrapar har rätt till. Men eftersom det finns ett tak för hur hög lön som kompenseras, är det i praktiken kvinnorna som tar det allra mesta av föräldraledigheten, eftersom de i genomsnitt tjänar mindre,

Magnus Rasmussen, Färöarnas industriminister, har lovat att taket för utbetalningar ska ökas från 25 000 danska kronor i månaden, till 27 000.

- Taket måste höjas till 45 000 kronor om det ska vara till någon nytta, säger Mai Laksafóss Simonsen i en kommentar. Hon leder jämställdhetsmyndigheten Javnstøðunevndin på Färöarna.

En annan skillnad som vi skriver om i detta nummer är vilket skydd visselblåsare har. Att rapportera om missförhållanden, vare sig om det handlar om övergrepp, farlig arbetsmiljö, skattefusk eller miljöutsläpp är något som nu skyddas genom lag i flera nordiska länder. Här är det Finland som hänger efter. Där kommer regeringen först senare i år komma med en proposition om en egen visselblåsarlag, som svar på det så kallade visselblåsardirektivet från EU-kommissionen, som kräver det.

I denna fråga är det Sverige som leder an. Inget annat land i världen har ett så långtgående skydd för anställda som vill lämna uppgifter till medier om oegentligheter på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket har också fått ansvaret för att upprätta ett eget kontrollorgan som ska se till att 30 svenska myndigheter har rutiner och organ för att hantera visselblåsare.

Men blir det ibland för mycket av det goda? De senaste ändringarna i visselblåsarlagen har kritiserats för att den är onödigt krånglig, med sina 10 kapitel och 60 paragrafer jämfört med den tidigare lagen med totalt 10 paragrafer. 

För de som tror att kampen för jämlikhet börjar nå sitt mål, har vi sett på en grupp potentiellt diskriminerade människor som hittills inte fått något stöd – de vänsterhänta. I en lätt ironiskt ton går vi igenom de vetenskapliga studier som gjorts om vissa yrken lämpar sig bättre eller sämre för vänsterhänta, om det finns några löneskillnader och varför det inte finns fler produkter som är formgivna för vänsterhänta.

Vi rapporterar också om det nya huvudavtalet i Sverige mellan fack och arbetsgivare - den största ändringen sedan Saltsjöbadsavtalet från 1938, som inledde en lång period av samförstånd på den svenska arbetsmarknaden och som blivit en symbol för den svenska modellen.

För att markera detta undertecknades även det nya avtalet på Grand Hotel i Saltsjöbaden.

Det nya avtalet ger bland annat arbetstagarna högre ersättningar vid studier och annan kompetensutveckling. LO har också fått igenom en förbättring för inhyrda arbetstagare som inte erbjuds tillsvidareanställning i kundföretaget. I gengäld får arbetsgivare som omfattas av avtalet större möjligheter att göra undantag från turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist än vad som gäller enligt anställningsskyddslagen.  

Konflikter mellan fack och arbetsgivare är en sak. Kanske borde det även finnas ett avtal som reglerar konflikter mellan olika fackföreningar, eller internt i fackföreningarna? På Island har LO-ordföranden Drífa Snædal överraskande avgått ett par månader innan hennes mandat går ut, på grund av en konflikt som handlar om hur radikala LO-förbunden på Island ska vara.

Ett problem som alla de nordiska länderna brottas med är bristen på kompetent arbetskraft. Vi ser på den ur synvinkeln till de som bor på ön Frøya, utanför Trondheim i Norge.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment