Gränshinder: Ett Sisyfosarbete?

I det här numret har vi koncentrerat oss om gränshinder. Det är lätt att tro att det bara handlar om något som sker när vi passerar en gräns. Men det handlar om allt som gör att arbetsmarknaden inte är fri, att sociala rättigheter inte fungerar eller att företag inte kan konkurrera på lika villkor.

I det nordiska samarbetet definieras gränshinder som ”lagar, offentliga regler eller praxis som hämmar individers mobilitet eller företags möjligheter att verka över gränserna i Norden”.

Under 2024 är Sverige ordförande i det nordiska ministerrådet. Därför är det också den svenske representanten, Anders Ahnlid, som är ordförande i Gränshinderrådet. Han är generaldirektör för Kommerskollegium, som har långa anor i att arbeta för en friare handel.

- Vi vill förankra behovet av integration mellan de nordiska länderna på politisk nivå, så att det blir mer än vackra ord i högtidstal, säger han.

Vi förklarar hur Gränshinderrådet fungerar och hur framgångsrika de har varit i det som ofta kan jämföras med ett Sisyfosarbete. Så fort ett gränshinder har lösts, dyker ett annat upp.

Vi ser också på hur EU arbetar med gränshinderfrågorna. Det mer än 20 år gamla nätverket Solvit presenterar imponerande tal på att de löst 85 procent av de klagomål de fått in på att EU:s inre marknad med fri rörlighet för medborgarna, inte fungerar som avsett.

Men mycket av verksamheten i Solvit påminner om det som Info Norden arbetar med. För de svårare frågorna har EU-kommissionen därför lanserat initiativet b-solutions, där organisationer som arbetar i de gränsöverskridande regionerna kan få experthjälp för att utreda vad hindren består av och hur de kan lösas.

Svinesundskommittén är en sådan regional organisation som fått sin ansökan godkänd i sin kamp för att harmonisera byggreglerna i Norden. Att dessa utformats olika i de nordiska länderna gör att de samlade byggkostnaderna ökar med 30 – 40 miljarder danska kronor i Norden.

Ett annat stort problem är att tredjelandsmedborgare i ett nordiskt land inte kan gränspendla till ett annat. Problemet är som mest akut i Malmö-Köpenhamns-området, där 6 000 personer i den kategorin går arbetslösa.

För företagen i gränsregionerna kan det vara avgörande att kunna verka även på den andra sidan av gränsen för att få tillräcklig volym. Ett sådan företag är Trysil Vask og Rens, där det går bra att samla in smutstvätt på den svenska sidan av gränsen – men där det är dyrt att frakta den rena tvätten tillbaka igen.

För vanliga medborgare som flyttar till ett annat nordiskt land är det ofta svårt att få ett bankkonto. Här samarbetar olika myndigheter och bankerna för dåligt med varandra. Det är en fråga som ofta diskuteras på Islands hus i Köpenhamn, där de isländska invandrarna har en mötesplats.

Men det finns förstås andra problem än gränshinder i Norden. Vi har också träffat kommunalrådet i Grindavík på Island, som kämpar mot naturkrafterna. Den 14 januari strömmade återigen lava upp från underjorden och välte sakta, men obönhörligt in mot staden. Den mur som byggts upp för att hejda lavaströmmen hjälpte inte.

- Det var en djup besvikelse att se ett lavaströmmen innanför barriären. Vi hade börjat planera för att flytta tillbaka folk, öppna skolan igen till hösten och successivt öppna för företagen. Den känsla av trygghet vi hade när muren byggdes är borta, säger Fannar Jónasson.