Fyra nya nordiska arbetsministrar - och deras utmaningar

Två ministrar delar på ansvaret i Sverige

Johan Pehrson skämtade under lunchen när de nordiska arbetsministrarna möttes i Oslo i november i fjol att han borde ha en skylt hängande runt halsen: ”Ny på jobbet”. Han deltog då på sitt allra första möte med sina nordiska kollegor, men han är inte ensam om att vara färsk.

Ansvaret på arbetsmarknadsdepartementet delar han med biträdande arbetsminister Paulina Brandberg, som tillträdde samtidigt som honom, den 18 oktober 2022.

Värdinnan för lunchen, Marte Mjøs Persen, har inte suttit mer än åtta månader på sin ministerpost.

Pehrson og Persen. I november var det nordiskt arbetsministermöte i Oslo. Här ses Johan Pehrson samtala med Stefano Scarpetta, OECD:s arbetslivsdirektör. I bakgrunden Norges arbetsminister Marte Mjøs Persen. Fotio Simen Gald/AID

Efter det danska valet ett par veckor senare, som följdes av ovanligt långa förhandlingar, bildades det den 15 december i fjol en blocköverskridande trepartiregering. I den blev socialdemokraten Ane Halsboe-Jørgensen arbetsminister. Veteranen bland de nordiska arbetsministrarna är alltså Tuula Haatainen, med drygt tre år på nacken, medan islänningen Guðmundur Ingi Guðbrandsson har suttit som arbets- och socialminister i ett år och två månader.

Johan Pehrson har förutom arbetsmarknadsfrågorna också integrationen som sitt ansvarsområde. På en pressträff den 14 december lyfte han fram långtidsarbetslösheten som den viktigaste frågan. Den drabbar framför allt utrikesfödda kvinnor som kommer från länder utanför EU:

- Vi har inte lyckats pressa ned långtidsarbetslösheten. Trots att EU går mot en lägre arbetslöshet har inte Sverige lyckats med det – trots goda tider och en enorm återhämtning efter coronapandemin, sa han.

Som illustration visade han en tabell över rangeringen av länderna inom EU, där de som har högst arbetslöshet ligger högst. Sverige brukade för tio år sedan ligga långt ner i tabellen, men 2019 gick Sverige för första gången om EU27 i arbetslöshet. I slutet av 2022 var det bara fyra länder inom EU som hade en högre arbetslöshet än Sverige.

Visserligen har Sverige samtidigt en hög sysselsättning och det kan därför vara en större andel som har jobb där i förhållande till andra länder – ”komplext men inte så konstigt”, som Johan Pehrson beskriver det.

- Arbetslösheten är en stor och viktig utmaning eftersom det för individen är väldigt smärtsamt att inte jobba. Det skapar brist på frihet och är dåligt för integrationen, sa Johan Pehrson.

Han var ett relativt okänt namn för svenskarna fram tills han övertog som partiledare för liberalerna den 8 april 2022. Innan dess har han varit riksdagsledamot och i två perioder partiets gruppledare. 

När Nyamko Sabuni avgick som partiledare skedde det också en omsvängning där liberalerna, som dittills vägra förhandla med Sverigedemokraterna, återigen närmade sig de övriga borgerliga partierna. Arbeidsliv i Norden ställer frågan om JohanPehrson själv ville bli arbetsmarknadsminister i den borgerliga regeringen, eller om de bara blev så under förhandlingarna

- Jag valde det. Skapar vi en fungerande arbetsmarknad, då har vi svaret på de flesta samhällsutmaningarna i Sverige. Då har vi resurser till välfärden, vi värnar välståndet, vi ökar egenmakten. Det gör att vi kan ställa om i förhållande till alla de ambitioner vi har om att göra Sverige både grönare och skönare, säger Johan Pehrson.

Paulina Brandberg har som biträdande arbetsmarknadsminister fått ansvaret för arbetsrätts- och arbetsmiljöfrågorna. Hon är också jämställdhetsminister. Även hon hör till Liberalerna, där hon innan utnämningen var rättspolitisk expert. Hon föddes i Lund och har en juristexamen från universitetet där. Hon har bland annat arbetat som åklagare och haft flera uppmärksammade mål gällande gängrelaterad brottslighet. Det är också på det rättspolitiska fältet som hon engagerade sig politiskt från och med 2020.

Genom ett stort antal tv-framträdanden, Twitterinlägg och debattartiklar har hon bedrivit opinionsbildning kring frågor om skärpt lagstiftning och andra åtgärder för ökad brottsbekämpning.

Paulina Brandberg har bland annat fått ansvaret för hur Sverige ska ställa sig till EU-kommissionens direktiv om minimilöner och plattformsarbete. Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet.

Tidningen Fokus utropade henne till årets svensk i januari 2022 och hon kandiderade för Liberalerna i riksdagsvalet samma år. Hon kom inte in. Men hämtades omedelbart in till regeringen, som utpekat gängbrottsligheten som en av sina huvudfrågor. På arbetsmarknadsfältet fick hon snabbt frågan om EU-kommissionens direktiv om minimilöner och så kallat plattformsarbete.

Norges minister ønsker seg et rausere NAV

Marte Mjøs Persen startet sin politiske karriere langt ut på venstresiden i norsk politikk. Kanskje kan det komme godt med når arbeids- og inkluderingsministeren skal hjelpe dem som har det ekstra vanskelig?

Da Arbeiderpartiet inntok regjeringskontorene i 2021, pekte statsminister Jonas Gahr Støre på Mjøs Persen som olje- og energiminister.

Hun var den gangen fersk på Stortinget, men ikke i politikken. Før hun kom til Stortinget var hun folkevalgt i Bergen i 18 år, hvor av seks år som Ap-ordfører.

Den politiske karrieren begynte imidlertid lengst ut til venstre, i Rød Valgallianse.

- Da RV, etter mitt syn, tok et langt steg til venstre og slo seg sammen med AKP (m-l), og ble Rødt, skjønte jeg raskt at dette ikke var stedet for meg og være, og meldte jeg ut, sa hun i NRKs Sommerkvarter 2021.

Mjøs Persen ble i 2008 medlem i Arbeiderpartiet.

Fra en ministerpost til en annen

Som olje- og energiminister var den største saken hun fikk i fanget strømpriskrisen. Hun rakk og være med på å utvikle ordninger for strømstøtte før hun i mars i fjor fikk nye oppgaver av statsministeren.

Mjøs Persen ble arbeids- og inkluderingsminister etter Hadia Tajik. Tajik gikk av som minister og nestleder i Ap etter avsløringer om henne i «pendlerbolig-saken».

Som mang en arbeidsminister før henne, er Mjøs Persen kritisert for og knapt ha hatt en vanlig jobb. Hun kan skilte med noen få år som servitør og hun har jobbet i Human-Etisk Forbund. Hun er fagorganisert og har hatt flere styreverv i LO-systemet.

Ryddejobb

Mange er spent på hvordan Mjøs Persen har tenkt å få orden på Nav og på hvordan hun skal rydde opp etter «Trygdeskandalen».

Det har "gått en kule varmt" for Marte Mjøs Persen, flere ganger etter at hun tok over som arbeidsminister. Her avslutter hun en lærerstreik i september. Foto: Simen Gald.

Ved inngangen til 2023 er likevel flest nordmenn opptatt av hvordan de skal klare å håndtere høye strømregninger, økte matpriser og dyrere huslån. Antall mennesker som søker sosialhjelp skyter i været, ifølge Dagsavisen.

Mjøs Persen vil at Nav skal bli rausere overfor folk som ber om hjelp.

- Jeg syns det er veldig viktig at folk som nå kjenner at de trenger hjelp på grunn av den økonomiske situasjonen de står i oppsøker Nav, fordi de har mulighet til å bistå. De kan veilede og gi økonomisk støtte, sier Mjøs Persen til VG.

Travlt forår venter ny dansk beskæftigelsesminister

Der bliver næppe mange fridage til beskæftigelsesminister Ane Halsboe-Jørgensen i hendes første tid som. Flere centrale og omstridte punkter i den nye brede danske regerings program ligger på hendes bord.

At tage en fridag fra danskerne er den første politiske hovedpine for den socialdemokratiske danske beskæftigelsesminister, og hun har allerede fået fagbevægelsen på nakken. De faglige organisationer raser over, at den nye brede regering som en af sine første opgaver vil afskaffe en helligdag for at finansiere øgede forsvarsudgifter.

Fagbevægelsens truer med et nej ved de private overenskomstforhandlingerne, hvis regeringen ved lov indfører en ekstra arbejdsdag uden at inddrage arbejdsmarkedets parter. Fagbevægelsen kræver midler afsat til løn til lønmodtagerne for at arbejde en ekstra dag, hvilket beskæftigelsesminister Ane Halsboe-Jørgensen har afvist.

Hun var i statsminister Mette Frederiksens første regering uddannelses- og forskningsminister og dernæst kulturminister og kirkeminister og har siddet i Folketinget siden 2011. Den solide politiske erfaring får hun også brug for, når hun reformere hele beskæftigelsesindsatsen – ligeledes en opgave, som den nye regering i regeringsgrundlaget har varslet løst.

Regeringen vil spare tre milliarder kroner i 2030 på beskæftigelsesindsatsen og samtidig bringe flere ledige tættere på job, og det skal ske ved at lukke jobcentrene i kommunerne, som fremover får frihed til selv at beslutte indsatser. Både arbejdsmarkedets parter og eksperter forudsiger, at det bliver særdeles svært at skære så dybt i indsatsen og samtidig få flere af de mest ressourcesvage ledige tættere på job.