Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Leder i Leder 2021 i Hur bli jämställda, trots olikheter?
Leder

Hur bli jämställda, trots olikheter?

| Av Björn Lindahl, chefredaktör

Det finns många sätt som ett samhälle kan vara orättvist. Olika inkomster för olika kön, eller diskriminering av dem som inte passar in i de traditionella könsrollerna. Men det kan också handla om att olika personer i en minoritetsgrupp, som de funktionshämmade, särbehandlas.

I det här numret av Arbeidsliv i Norden fokuserar vi på vad som görs inom Norden för att få mer jämställda och mer rättvisa samhällen.

”Vi är olika, men jämlika” är en bra utgångspunkt.

I praktiken fattas det emellertid hela tiden beslut som får konsekvenser på längre sikt. Kvinnor får en större andel av offentliga ersättningar vid föräldraledighet och sjukskrivningar än män. Men inkomstersättningen täcker inte hela inkomstbortfallet och på sikt ger det, tillsammans med andra olikheter, en lägre livsinkomst än vad män får.

Lise Bergh leder den svenska Kommissionen för jämställda livsinkomster. 

I sin första delrapport pekar den på att skillnaden mellan mäns och kvinnors löner i Sverige visserligen minskat. Men om man också räknar in offentliga transfereringar som pensioner och kapitalinkomster får kvinnor i genomsnitt bara 77,7 procent av männens livsinkomster.

För LGBTI-personer, det vill säga de många olika grupper av människor som har en annan sexuell hållning eller upplever sin kropp och könsroll annorlunda än majoriteten, handlar kampen fortfarande om det mest grundläggande: att bli sedd som den man är. Framsteg i lagstiftningen har gjorts, men en rapport som NIKK gjort på uppdrag av Nordiska ministerrådet, visar att när en LGBTI-person flyttar från ett nordiskt land till ett annat för att arbeta eller bo kan det vara andra regler som gäller.

Enligt rapporten är de nordiska länderna särskilt progressiva när det gäller lagar som möjliggör familjebildning för LGBTI-personer, samt asyllagar som ger skydd åt LGBTI-flyktingar. Men samtidigt finns det områden där de nordiska länderna halkat efter. Det handlar framförallt om lagstiftning kring erkännande av juridiskt kön och diskrimineringsskydd för personer med intersexvariationer. 

I Norge förbereds nu en studie av LGBTI-personernas levnadsvillkor, den största sedan 2013.

- Vi lever i en kultur där sortering efter kön är viktigt för oss. Om någon bryter med de vanliga kategorierna, kan folk bli ganska upprörda. En del transpersoner förkroppsligar det som många i samhället har svårt att förhålla sig till: Att kön inte behöver handla om man och kvinna, utan snarare kan ses som ett spektrum, säger forskaren Elisabeth Stubberud.

I andra länder kan diskrimineringen ta mer extrema former, som i Polen, där ”LGBTI-fria zoner” införts.

Från Polen kommer också ett rättsfall som behandlats av EU-domstolen. I sin dom slår den fast att diskriminering inte bara handlar om att en minoritet behandlas annorlunda jämfört med majoriteten. Det är lika fel att behandla olika personer inom en minoritet ojämlikt. Domen, som handlade om funktionshämmade, kan också få konsekvenser på andra områden.

Konflikten mellan nationell och internationell rätt tas också upp i ett färskt juridiskt utlåtande, som den danska regeringen bett om. Enligt utlåtandet är det inget som hindrar Danmark från att flytta behandlingen av asylärenden till ett afrikanskt land – men vissa grupper asylansökande har rätt att få sin ansökan behandlad i Danmark.

Coronapandemin har även stängt gränser i Norden. Gränspendlare i ett land har inte kommit till sina jobb, fritidshusägare får inte besöka sina hus på andra sidan gränsen. Kanske inte konstigt att ett rekordhögt antal nordbor ser dubbla medborgarskap som åtråvärt, som i Norge.

Efter att coronapandemin nu pågått i ett helt år är det dags att se över de åtgärder som satts in, är slutsatsen i en rapport om Norden och corona, som Teknologisk Institut gjort.

De som arbetar för ett så öppet Norden som möjligt har arbetat i motvind. Men det finns ändå många som vill satsa kavla upp ärmarna, som Finlands statsminister Sanna Marin sa när hon presenterade det finska ordförandeskapet för ministerrådet 2021. En av dem är Kristina Háfoss, som vi porträtterar och som tillträdde sitt nya jobb som direktör för NMR den 1 februari.

Vi kan jobba för mer jämlikhet, men tyvärr blir livet ändå aldrig rättvist. Vår medarbetare på Island, Gudrun Helga Sigurðardóttir, har avlidit, efter en hård kamp mot cancer. Hon skrev sin första artikel för Arbeidsliv i Norden i november 2011 och njöt av att jobba på svenska för nordiska och internationella läsare.

Foto: Björn Lindahl

Vi kommer att sakna vår trevliga och duktiga arbetskollega och hennes stolthet de gånger hon tog oss med runt på Island för att visa de platser hon själv tyckte bäst om. Några av de många artiklar som hon skrev finner du här:

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment